Allergia 2 -20

14 Så påverkas pollensäsongen De senaste årens tidiga pollensäsonger väcker många frågor . Vad händer med pollensäsongen när vi går mot ett allt varmare jordklot – och hur påverkas människor med astma och allergier? TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX J o, pollensäsongen startade på sina håll ti- digt även i år, med hasselbuskar som blom- made redan i januari. Visserligen behöver inte enstaka milda vintrar vara ett tecken på klimatförändringar i sig. Men att klimatför- ändringarna och den globala temperaturökningen bidrar till att förlänga och intensifiera pollensä- songen slogs bland annat fast i en studie med data från 26 års temperaturmätningar i tidskriften The Lancet Planetary Health förra året. Vilka effekter kan då en högre medeltempera- tur ha för de runt tre miljoner svenskar som i dag är pollenallergiker? – Vi kan redan konstatera att vi fått en längre vegetationsperiod, där en del växter kommer igång bra mycket tidigare än förut, medan andra blom- mar senare och längre än förr. Vi har också en hel del invasiva arter som håller på att etablera sig i landet, vilket kan förlänga blomningsperioden yt- terligare, säger Åslög Dahl, forskare vid institutio- nen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet. VÄXTERNAS VINTERVILA. Hon är ansvarig för uni- versitetets pollenlaboratorium, som sedan 1970-ta- let mäter pollenhalterna i södra Sverige. Skillnaden jämfört med då är stor och har med arternas olika behov av vintervila att göra, menar Åslög Dahl. – Om vi till exempel tar hasseln så har den ett väldigt litet behov av vila. Vid varmare vintrar kan den därför passera vilofasen under bara några veckor på hösten. Det innebär att hasselbuskarnas hängen kan släppa ifrån sig pollen så tidigt som i november, december, jämfört med på 1970-talet då blomningen framför allt inträffade i mars. Även alen har blivit tidigare – och eftersom den som är allergisk mot björkpollen ofta reagerar även mot al och hassel blir säsongen för björkpol- lenallergiker därmed kraftigt förlängd. Dessutom börjar björken blomma tidigare än förut. Så även om pollensäsongen varierar från år till år kan sä- songen i värsta fall starta redan två till tre måna- der tidigare, menar Åslög Dahl. NYA POLLENARTER. Också gräs och gråbo, som blommar under sommar och sensommar, påverkas till viss del av stigande medeltemperaturer genom att värmen kan styra hur kraftig pollenblomningen blir. En mycket varm vår och försommar kan till exempel få gräset att blomma kraftigare och läng- re under den kommande sommaren och hösten. Blomningarna brukar dock inte pågå särskilt långt in i september. Här är det i stället nya pollenarter som kan komma att förlänga pollensäsongen yt- terligare för oss framöver. Det största hotet här är malörtsambrosian, ett åkerogräs som är mycket allergiframkallan- de. Det bildar mycket pollen och kan ge upphov till hösnuva, ögonirritation och astma, även vid låga pollennivåer. Malörtambrosian kommer ur- TEMA POLLEN Andra klimateffekter som påverkar Värmeböljor: Ökad medeltemperatur och fler värmeböljor kan i sig påverka människor med astma, eftersom varm och torr luft blir en belastning för luftvägarna. Man har sett att ett ökat antal personer med astma och KOL söker sjukvård under värmeperioder. Ökad pollenexponering: Det varmare klimatet ökar risken för högre pollenhalter, eftersom värmen gör att många arter bildar mer pollen. Skogsbränder: Fler värmeböljor kan leda till fler kraftiga skogs- bränder. Det kan i sin tur öka halterna av skadliga partiklar i luften, något som kan komma att påverka personer med astma. Fuktigare luft: Prognoserna tyder på mer nederbörd i form av regn, översvämningar och högre luftfuktighet i Sverige. Detta kan komma att påverka inomhusklimatet i flera delar av landet, med ökad risk för fuktskador och att förekomsten av, och allergierna mot, kvalster tros öka, även i de norra delarna av landet. Källa: Anna-Carin Olin, överläkare, allergolog och professor i arbets- och miljömedicin. Åslög Dahl. FOTO: GÖRAN ÅHMAN