Allergia 2 -20

15 Även Åslög Dahl ser stora risker med en större spridning av växten. Redan nu reagerar ungefär hälften av landets gråboallergiker mot den, menar hon. Men fler väntas få besvär i framtiden, efter- som en hel del tyder på att människor som inte vuxit upp med ett visst pollenslag har större risk att utveckla allergi mot det. RENSA BORT. Längre och kraftigare pollensäsonger med nya, allergiframkallande pollenarter innebär alltså att fler allergiker får besvär och måste ta al- lergi- och astmamediciner under en större del av året, men också en risk för att fler människor ut- vecklar allergi. Vad kan vi då göra för att motverka utvecklingen? Först och främst måste vi naturligtvis dra ner på kolutsläppen och bromsa klimatförändringar- na, menar Åslög Dahl. Bra pollenprognoser som allergiker kan följa för att kunna påbörja medi- cinering i tid samt allergivaccinationer är andra viktiga faktorer. – Men vi måste också vara mer vaksamma just på de invasiva pollenarterna. Det gäller alla som importerar och planterar växter, men också vanliga fågelmatare som kan råka sprida vidare frön från malörtsambrosian genom fågelmat de hänger upp. Ta för vana att ha lite koll på vad som växer upp under! ■ sprungligen från Nordamerika, där den uppges vara den största orsaken till pollenallergi. Men växten är ett stort problem även i bland annat Frankrike, norra Italien, Ungern och Kroatien. I Sverige är det i dag framför allt malörtspollen som blåser in från utlandet som orsakar besvär för pollenallergiker under hösten, menar Lars Anders- son, professor emeritus i ogräsbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Det finns visserligen enstaka plantor här och där i landet, som troligtvis uppstått till följd av fågelfröblandningar vi impor- terar på vintern som kan innehålla frön från den. – Men eftersom den blommar så sent, först i september till oktober, hinner den i dag inte sät- ta frö och fortplanta sig innan plantorna fryser ihjäl. Blomningen påverkas nämligen av dagsläng- den – och de långa dagarna i Sverige gör att den inte går i blom förrän nätterna blir längre, säger han. NORDLIGARE SORTER. Det finns dock tydliga teck- en på att malörtsambrosian kommer att etablera sig även här, menar Lars Andersson. Han har i sin forskning kommit fram till att det finns populatio- ner från nordligare breddgrader med lägre krav på dagsljus som kan klara sig även i vårt klimat, sär- skilt under milda höstar och vintrar. Hans förhoppning är därför att åtgärder ska sättas in för att bekämpa plantor som får fäste här. av ETT VARMARE KLIMAT Hassel Februari Data: Palynologiska laboratoriet.Tabellen visar pollensäsongen i Stockholmområdet. I södra Sverige börjar säsongen regel två veckor tidligare, i norra Sverige någon eller några veckor senare. Mars April Maj Juni Juli Augusti September Sverige Al Asp Björk Alm Sälg Ek Gräs Gråbo Kan förekomma Ofta förekommande Altid förekommande Diagrammet är från 2016 och bygger på över 20 års insamlande av data vid Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet. Den mycket allergena malörts- ambrosian blom- mar så sent som i oktober.