33 Anslagen till astma- och allergiforskning har krympt med nästan en fjärdedel. Det framgår av en kartläggning som Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond gjort. Det innebär att anslagen är nere på 1993 års nivå. Egentligen mycket lägre om man tar hänsyn till inflationen och att omkostnaderna mångdubblats under samma period. Forskningsfonden har enbart tittat på de så kallade externa finansiärerna (se faktaruta). Övrig forskningsfinansiering från stat, landsting, regioner, näringsliv och EU är inte medräknad. – Det beror på att det inte finns någon samlad statistik som visar hur mycket pengar som går till just astma- och allergiområdet, säger Hanna Vihavainen, forskningshandläggare på Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. ÄNDRAT SYNSÄTT. 2006 avsatte de externa finansiärerna 55 miljoner kronor till astma- och allergiforskning. När Forskningsfonden gjorde en uppföljning 2011 hade anslagen minskat till 42 miljoner kronor. – De externa finansiärerna förfogade tillsammans över 1,5 miljarder kronor. Av dessa gick alltså endast 42 miljoner, eller 2,8 procent, till astma- och allergiforskning, säger Hanna Vihavainen. Hanna Vihavainen anser att finansiärerna ändrat synsätt de senaste åren – tidigare fanns det mer öronmärkta pengar till astma- och allergiforskning. – Detta är oroväckande eftersom allergiforskarna nu tvingas söka anslag i fri konkurrens med forskare från andra ämnesområden. Om då andra fält upplevs som mera heta, blir det svårt för allergiforskarna att hävda sig, säger hon. Avsaknaden av öronmärkta medel leder också till svårigheter för mindre erfarna forskare, förklarar Vihavainen. – Vetenskapliga meriter i form av studier och publicerade artiklar har stor betydelse i bedömningen av forskningsansökningarna, något som gynnar etablerade forskare, säger hon. ÄR ALLERGIGÅTAN LÖST? Men även om det tydligt står i finansiärens stadgar hur medlen ska fördelas, är det inte alltid att det blir så i praktiken. Ett exempel är Vårdalstiftelsen. Enligt stadgarna ska stiftelsen eftersträva att fördela hälften av sina pengar till allergiforskning och annan överkänslighet. Men forskningsfondens kartläggning visar att endast 9,6 procent av medlen 2010 gick till detta. Bland annat har man från årsskiftet helt dragit in bidraget till Centrum för Allergiforskning, CfA. CfA är en centrumbildning inom Karolinska institutet i Stockholm. Syftet är att stödja och utveckla internationellt konkurrenskraftig allergiforskning, regional såväl som nationellt. CfA bildades 1999 och bedrivs i samarbete mellan Karolinska institutet och Stockholms läns landsting. Vårdalstiftelsen har stött forskningen sedan starten. Anna Andersson, kommunikatör på Vårdalstiftelsen, förklarar varför. – Grundtanken är att CfA, såväl som Vårdalinstitutet, ska stå på egna ben. Därför har de fått ett slutanslag. Vårdalstiftelsen kommer att främja forskning inom vård och allergi genom vår satsning på ”Idéprovningen”, där vi letar efter innovativa idéer som kan bli nya forskningsprojekt, berättar hon. Hanna Vihavainen vet inte varför färre pengar öronmärks för astma- och allergiforskning eller varför de externa anslagen minskar. – Är dessa sjukdomar inte längre viktiga? undrar hon. Eller beror det på att färre läkare vill forska inom allergiområdet? En snabb genomgång av nya studier visar att det under 2012 publicerades cirka tio studier om astma och/eller allergi i Sverige. Under samma tidsperiod publicerades till exempel drygt 30 om diabetes. – Många allergiläkare har gått i pension de senaste åren, men det har inte fyllts på med nya i samma takt. Detta kan tolkas som att allergologi inte är en attraktiv specialitet längre, vilket i sin tur leder till färre forskare inom området, säger Hanna Vihavainen. MODE I FORSKNINGEN. Vi låter frågorna gå vidare till tre namnkunniga Luften har gått ur allergifrågan. Finansiärerna sviker området och forskarna väljer andra, hetare, forskningsfält. Det visar den genomgång av forskningsläget som Allergia gjort. TEXT BARBRO FALK Allergiforskning inte på modet Det finns sju större externa finansiärer på astma- och allergiområdet. Det är Vetenskapsrådet, FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap), FORMAS (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) och Vårdalstiftelsen (Stiftelsen för vård- och allergiforskning), samt Hjärt- och Lungfonden, Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond och Cancer- och Allergifonden. De fyra förstnämnda finansierar forskningsprojekt via offentliga medel, och övriga tre med hjälp av insamlade pengar. 2010 förfogade dessa finansiärer tillsammans över 1,5 miljarder kronor. 7 EXTERNA FINANSIÄRER f Hanna Vihavainen. MARTIN STENMARK
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=