34 F forskare på astma- och allergiområdet. Tycker de att det forskas för lite? Och vad kan det i så fall bero på? Gunilla Hedlin, professor i barn- och ungdomsallergologi vid Karolinska institutet i Stockholm, tror att det går mode i forskning som i allt annat. Alla vill vara med där det händer något nytt, och då kan allergiforskning kännas banalt och uttjatat, menar hon. – Det verkar tyvärr som att intresset falnat de senaste åren, vilket jag tycker är mycket beklagligt med tanke på att tre miljoner av befolkningen är drabbade. Och fortfarande är astma den vanligaste anledningen till att barn söker akut vård och blir inlagda, säger hon. Gunilla Hedlin menar att även om behandlingsmetoderna blivit bättre de senaste åren, återstår mycket forskning. – Det har visat sig att astma- och allergisjukdomarna är mer komplicerade än vad vi trodde för ett tiotal år sedan, säger hon. De senaste åren har också konkurrensen ökat mellan olika typer av forskning, anser Gunilla Hedlin. Det är lättare att få anslag till laborativt inriktad basforskning om till exempel stamceller och genetik, än till mera patientnära forskningsprojekt ute på sjukhusen. – Vad man ofta glömmer bort är att teoretiska framsteg i laboratoriet måste matchas med detaljerade beskrivningar av sjukdomsfall. Därför är det olyckligt att den patientnära forskningen lider av resursbrist, säger hon. TRIVIALT PROBLEM. Claes-Göran Löfdahl är professor i lungmedicin vid Lunds universitet. Liksom Gunilla Hedlin anser han att det behövs mer kunskap om astma- och allergisjukdomarna. Om det forskas mindre idag jämfört med tidigare år har han emellertid svårt att bedöma. – Men som representant för ämnesområdet tycker jag förstås att det är för lite, säger han. Enligt Claes-Göran Löfdahl finns en allmän uppfattning i samhället idag att astma och allergi är triviala problem, ● Näringslivet. ● Statsanslag till universitet och högskolor. ● Regionalt fördelade statliga an som överförs via universiteten till landsting med medicinsk fakultet. ● Landstingens FoU-medel. ● Statliga forskningsråd, till exem- pel Vetenskapsrådet. ● Stiftelser bildade med offentliga medel, exempel Vårdalstiftelsen. ● EU. ● Ideella forskningsstiftelser, till exempel Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. VARIFRÅN KOMMER PENGARNA… ● 2012 var de statliga anslagen för all forskning och utveckling i Sverige sammanlagt 30,3 mil jarder, varav majoriteten gick till universitet och högskolor. ● Näringslivets samlade FoU-satsningar i Sverige uppgick 2010 till 77,8 miljarder kronor. ● Flera branscher avsätter höga belopp till forskning, däribland läkemedelsindustrin som läg ger cirka 13 miljarder årligen på forsknings- och utvecklings arbete i Sverige. …OCH HUR MYCKET PENGAR ÄR DET? f och därmed inte lika angeläget som till exempel hjärt-kärlsjukdomar och cancer. Denna inställning ”smittar” av sig till både beslutsfattare och forskningsfinansiärer. – Vad man då glömmer bort är det lidande och den försämrade livskvalitet som astma- och allergisjukdomarna för med sig, konstaterar Claes-Göran Löfdahl. HELHETSGREPP KRÄVS. Även Sven-Erik Dahlén tycker att intresset för astma- och allergisjukdomarna svalnat i samhället. Han är professor i experimentell astma- och allergiforskning, och tillsammans med Gunilla Hedlin föreståndare för Centrum för Allergiforskning vid Karolinska institutet. Som exempel nämner han regeringens fyraåriga forsknings- och innovationsproposition som presenterades i höstas. – Man höjer anslagen för forskning och innovation med fyra miljarder kronor fram till 2016, men inte ett enda ord om astma och allergi, säger Sven-Erik Dahlén, som blev upprörd när han såg sluttexten. Han tycker att allergifrågan måste upp på dagordningen igen. Det har snart gått 25 år sedan den statliga allergiutredningen, där man för första gången uppmärksammade allergifrågans dimension. – Det är dags för en ny. Det krävs ett helhetsgrepp, en nationell samling, betonar Sven-Erik Dahlén. Han är inte ensam om att förorda ett samlat grepp. Kristdemokraten Anders Andersson har motionerat i frågan i två omgångar, och socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm har i en skrivelse till socialdepartementet efterlyst en nationell strategi för astma- och allergisjukdomarna. – Tyvärr resulterade skrivelsen inte i någon ny allergiutredning, utan uppdraget blev enbart att titta på astma och allergi kopplad till arbetsmiljön i skolan. Ganska rumphugget med andra ord, tycker Sven-Erik Dahlén. Enligt Sven-Erik Dahlén behöver det pumpas in stora summor i astma- och allergiforskningen för att man ska nå resultat. Det kostar omkring sex miljoner kronor per år att driva en forskargrupp, förklarar han. – På Centrum för Allergiforskning befinner vi oss just nu i en problematisk situation på grund av att Vårdalstiftelsen från och med i år inte längre stöder vår verksamhet. ■ ” Intresset har falnat
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=