15 NOTISER XOLAIR MOT NÄSSELUTSLAG Patienter med annars svårbehandlad klåda från nässelutslag kan få symtomlindring med hjälp av antikroppen omalizumab, som finns i läkemedlet Xolair, enligt en ny studie. Läkemedlet är i dag godkänt för behandling av patienter med allergisk astma. Studien kan öppna för att Xolair även används mot svårare former av nässelutslag, urtikaria. Varför läkemedlet tycks ha effekt mot nässelutslag är inte helt utrett, uppger forskarna. En möjlig mekanism är att omalizumab blockerar receptorn för IgE på mastceller och basofiler, två celltyper i immunförsvaret. KOST PÅVERKADE ASTMA En ny studie visar att kombinationen av frukter, grönsaker, probiotika (goda bakterier) och fiskolja kan förbättra astmasymtom. En grupp fick koncentrat av frukt och grönsaker, tillskott av probiotika samt fiskolja medan en annan grupp endast fick placebo. Efter 16 veckor kunde forskarna konstatera att gruppen som hade fått koncentrat av frukt och grönsaker, tillskott av probiotika samt fiskolja hade signifikant bättre lungfunktion samt kunde reducera sin medicinering av kortison i jämförelse med gruppen som endast fått placebo. HANDEKSEM ÖKAR I VÅRDEN Svenska hudläkare ser en ökning av eksemproblem hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Det flitiga användandet av skyddshandskar verkar ge allt fler problem. I dag används framför allt handskar av syntetgummi och andra syntetmaterial i vården. Materialet kan vara en bidragande orsak till problemen, men det kan även handla om rutiner, handhygien, arbetsbelastning eller andra arbetsmiljöproblem. I en skolklass med 30 barn finns det i dag i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisnuva och två med födoämnesallergi. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en undersökning om vilka problemen är när det gäller astma och allergi i skolan. Rapporten visar att det är få skolor och förskolor som arbetar systematiskt med att förebygga en dålig skolmiljö för barn med astma och allergi. Till exempel är det bara en liten andel som genomför allergironder. Den visar också att många lokaler inte uppfyller Socialstyrelsens rekommendationer när det gäller ventilation, fuktskador och städning och att det finns brister i rutinerna för att servera anpassad kost. Den samlade bilden är att det behövs mer kunskap om allergi hos såväl rektorer och förskolechefer som hos lärare, förskollärare och fastighetsskötare. – Hur förskolor och skolor möter behoven hos den växande gruppen med allergi är centralt, eftersom barn tillbringar så mycket tid där, säger Greta Smedje, som varit Socialstyrelsens utredare. – Dålig inomhusmiljö och misstag när det gäller maten kan leda till att barnen presterar sämre, mår sämre och får mer sjukfrånvaro. Förslaget för att komma till rätta med problemen är att regeringen ger en myndighet i uppdrag att ta fram en nationell strategi för allergisjukdomarna som omfattar både förebyggande insatser och behandling. Att få till stånd en sådan strategi är något som Astma- och Allergiförbundet arbetat aktivt för i många år. BRISTER i skolornas allergikunskap En genomgång av hur landets skolor och förskolor hanterar allergiproblem visar på stora brister. Nu behövs en samordnande kraft som ser till att bristerna åtgärdas. ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON Det behövs mer kunskap om allergi
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=