ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 6 /2013 Här lagas SÄKER SKOLMAT Fästingbett ger KÖTTALLERGI BARN Dina rättigheter I SKOLAN TEMA
LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande, som 1-åring Nu sätter vi barnen i fokus Barnallergiåret, ett år då vi har barn med astma, allergi eller överkänslighet i fokus. Och det behövs! Genom personliga kontakter, mejl och inlägg på förbundets olika sociala medier får vi ofta exempel på brister barn och unga med allergisjukdom får uppleva. Det gäller både förståelse och bemötande, tillgänglighet till samhälle och fritidsaktiviteter, vård och patientutbildning och inte minst i barnens arbetsmiljöer. Även forskning visar detta och barn med den funktionsnedsättning, som allergisjukdom ibland innebär, finns inte med på den naturliga agendan vare sig hos barn- och skolhälsovården eller hos de olika skolmyndigheterna. Barnallergiåret är året då vi ska hjälpas åt att göra skillnad! Steg ett är att se till att barnens upplevelser, åsikter, behov och önskningar kommer i ljuset. Barn är kloka. De vet vad de vill ändra på och hur de vill ha det, men någon måste ställa frågan och lyssna noga till svaret. Sedan ska vi agera i en positiv anda. Vi ska exempelvis visa på de vinster som alla barn, även barn utan allergi, gör då man i skolorna inför ett regelbundet och systematiskt miljöhälsoarbete, och då tänker jag Allergirond. Det finns en klar koppling mellan arbetsmiljön i skolan och elevernas prestationer. Bristfällig ventilation, till exempel, har visat sig påverka både elevernas läsförståelse och förmågan att lösa matematiska problem. Genom Allergironden har kommunerna helt gratis ett tillgängligt, utarbetat och utvärderat arbetsmaterial där det bara är att registrera sig och sätta igång. Vet din kommun om det? Gå in på www.oceanbutiken.se Att lida av astma och allergi är ingenting som syns. Och det är besvärligt att vara begränsad i vardagen. Med Oceans astma- och allergivänliga produkter hjälper du både kropp och miljö utan att behöva kompromissa med resultatet.
3 ANNIKA OLSSON redaktör, i 2-årsåldern Det här numret av Allergia kryllar av barn. Från och med nu och ett år framåt är det Barnallergiår och vi kickstartar med ett temanummer. Vi har alla varit små och beroende av att de vuxna hjälper oss med allt från att förklara våra behov till att anpassa saker så att vi ska kunna ta oss vidare i livet. När jag var liten och behövde särskild mat fick jag gå hem och äta. Jag hade alltså aldrig lunchrast med de andra barnen. Kanske är det därför jag trivs så bra med att vara ensam? Svårt att veta vad som påverkar oss och hur. Nu går det att få anpassad mat i skolan. Följ med och se hur de arbetar med specialkost i ett storkök (sidan 12). Där har de klart för sig att det är viktigt att specialkosten är både säker och att den liknar maten de andra barnen får. På sidan 16 kan du läsa vad du har rätt att kräva för anpassningar i barnens skolmiljö. Läs också om hur du kan minska halten av kemikalier i barnens vardag. Författarna till boken Handla rätt för en giftfri barndom hjälper dig göra rätt val (sidan 20). Och skratta gott åt alla bilder på oss vuxna som barn! Det bjuder vi på! Alla har vi varit barn Innehåll 6/13 4 Kenneth längtar efter en god biff Fästingbett triggar allergi mot kött 10 Barnens arbetsmiljö måste bli bättre Utredning från Socialstyrelsen pekar på många brister 12 Följ med Allergia till skolköket Här görs allt för att maten ska vara säker 16 Det här är dina rättigheter i skolan Tips om var du hittar stöd i lagen 20 Handla rätt för en giftfri barndom Ny bok ger konkreta råd 26 Vad innebär Svalanmärkningen? Astma- och Allergiförbundet rekommenderar allt fler produkter 31 Recept Majas knäckiga äppelkaka 33 Aktuellt i förbundet I höst startar familjestödsprojektet 36 Anslaget Läsarnas egna sidor 20 26 4 12
4 Första gången det hände var 2001, det var sista helgen på semestern. Jag vaknade sent på natten och upptäckte att jag hade nässelutslag runt anklarna och i kalsongpartiet. Jag förstod inte alls vad det var. Sedan hände det där mellan fem och femton gånger per år de följande åren. Reaktionerna blev allt värre, förutom nässelutslag kom svullnader under armarna och mellan benen. En gång, när även ansiktet svullnade upp, åkte han in akut. – Efter den händelsen gick jag till en allergispecialist på Sophiahemmet för utredning. Det togs en massa prover, men man hittade ingenting. Kenneth funderade förstås själv över vad det kunde vara han inte tålde. Han tyckte att reaktionerna kom oftare under sommaren. Kunde det vara något i grillmarinaden, eller var det kombinationen vin och något annat som utlöste besvären? Han kunde inte se något tydligt mönster. SVÅRT ATT ANDAS. För tre år sedan, sommaren 2010, hade familjen ätit korv Stroganoff. Kenneth började få en obehagskänsla, som han vid det här laget hade lärt sig att känna igen. Han tog en Betapred-kur på 10-12 tabletter direkt efter maten och en kur till innan han gick och lade sig. Han lyckades somna men vaknade i de tidiga morgontimmarna. – Jag var toksvullen i ansiktet och halsen hade också börjat svullna, det var jobbigt att andas. Det här råkade också vara på semestern och vi var ute Kenneth längtar efter en GOD BIFF Kenneth Törnqvist fick återkommande allergireaktioner i flera år utan att förstå av vad. Först när han hade turen att komma till rätt läkare uppdagades problemet. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO JENS SØLVBERG COLOURBOX
5 på en ö. Jag kände att jag var tvungen att ta mig in till akuten så fort som möjligt, annars skulle det bli ambulanshelikopter. Kenneth lyckades ta sig för egen maskin till Södersjukhusets akutmottagning. Väl där fick han behandling för akut allergireaktion, bland annat adrenalinspruta. Han fick sedan en remiss till allergologen Maria Starkhammar. ÄNTLIGEN SVAR. En ny omgång prover togs och eftersom han denna gång hade turen att komma till en läkare som kände till sambandet mellan kolhydraten alfa-gal och köttallergi kunde det äntligen konstateras vad han led av. Kenneths prover visade höga halter antikroppar mot just alfa-gal. Forskare har upptäckt att antikropparna bildas hos en del människor efter att de blivit fästingbitna. Kenneth har alltid haft flera fästingar varje sommar. – Efter det att jag fick beskedet har jag inte ätit en smula kött, säger Kenneth. Maria Starkhammar har upprepade gånger frågat om han inte känt ett tryck över bröstet i samband med sina allergireaktioner, men han har svarat nej på den frågan. Till sist kom han på att det brukade kännas ungefär som om han svalt en för stor tugga, att något satt som en klump i halsen. Det var den känslan Maria Starkhammar frågat efter, bara uttryckt på ett annat sätt. Det är nämligen ett vanligt symtom för den här formen av allergi, liksom problem med magen. – Jag hade inte tänkt närmare på om jag hade problem med magen, för mig var det normalt. Men efter att jag slutat äta kött förstår jag att det inte var bra förut. Jag har inte heller haft den minsta lilla allergireaktion. SAKNAR KÖTT. Kenneth är förstås glad över att må så mycket bättre och att slippa de obehagliga reaktionerna, men han saknar att inte kunna äta kött. – Det är skittråkigt rent ut sagt. Det var ju så enkelt förut, när man ville äta något gott en fredagskväll så stekte eller grillade man en bit kött och så var det fest. – Det är stressigt i vardagen också, det är jobbigt att laga två olika maträtter, en till mig och en till resten av familjen. Jag som trodde att allergin skulle ha något gott med sig, att jag skulle gå ner i vikt. Det har blivit tvärt om, det blir mycket mackor istället för mat. Som tur är går det bra att äta fisk och fågel. Han har upptäckt att strutskött är det som mest liknar nötkött i konsistens och smak. – Jag ligger nog bland topp tre av privatkunderna hos strutsuppfödaren utanför Stockholm, säger Kenneth Törnqvist med ett skratt. ■ NAMN: Kenneth Törnqvist ÅLDER: 45 år FAMILJ: Fru och två tonårssöner BOR: Stockholm ALLERGI: Kött från däggdjur. Deltar i en studie om sambandet mellan alfa-gal och köttallergi. Kenneth, 2 år. – Efter beskedet har jag inte ätit en smula kött ” Som tur är går det bra att äta fisk och fågel
6 ha fått en diagnos. Om man misstänker att man själv är drabbad, hur ska man göra? – Om man har allergiska besvär som kopplas till köttintag ska man söka hjälp. Men det finns ingen anledning att uppsöka läkare och ta blodprov bara för att man blivit fästingbiten. ■ Sedan 2009 har ett fyrtiotal fall av köttallergi konstaterats i Sverige. Nu har forskarna kommit fram till att fästingbett kan trigga igång denna ovanliga form av födoämnesallergi. TEXT LOUISE CEDERLÖF Under 2009 diagnostiserades tre personer med köttallergi vid allergisektionen på Södersjukhuset i Stockholm. I dag, fyra år senare, är siffran uppe i nästan 50. Forskaren och överläkaren Maria Starkhammar är försiktig med att dra slutsatser kring ökningen, men säger att nu när allt fler blir fästingbitna ökar sannolikt antalet köttallergiska. Symtom som ses är nässelutslag, svullnad i ansikte och mun, magproblem samt i många fall även anafylaxi (allergichock). Men allergin kan vara svårdiagnosticerad eftersom den allergiska reaktionen i regel kommer flera timmar efter köttintag. Det normala vid födoämnesallergi är annars att reaktionen kommer omedelbart. De flesta som drabbas av köttallergi får första reaktionen under sommar eller höst, och ofta kommer reaktionen nattetid. – Vi hoppas att framtida forskning kommer att lära oss mer om varför vissa utvecklar köttallergi. Det vi kan säga är att det är en ovanlig allergi och att långt ifrån alla som blir fästingbitna blir allergiska mot kött, säger Maria Starkhammar. ALFA-GAL FÖRBRYLLAR. Hur hänger då köttallergi ihop med fästingbett? Det är kolhydraten alfa-gal som ställer till det hela. Alfa-gal finns i flertalet däggdjur, men inte hos människan. Denna kolhydrat finns inte bara i köttet från dessa djur utan även i deras mjölk. När vi blir bitna av fästingar, tyder data på att det hos vissa personer bildas allergiantikroppar mot alfa-gal. – Vi, professor Marianne van Hages forskarteam och jag, har visat att alfagal finns i magtarmkanalen hos fästingar. De köttallergiska patienterna får en stegring av allergiantikroppar mot alfagal efter fästingbett och hos dessa ses även allergiantikroppar mot andra proteiner i fästingen. Den sena reaktionen och det faktum att alfa-gal är en kolhydrat förbryllade läkarna under många år. Allergi kopplas normalt till proteiner, och inte till kolhydrater. Men en rad olika observationer ledde forskare i USA och Australien in på fästingspåret. Det finns nu över 1000 kända fall i USA. Där heter köttallergi just ”alpha-gal allergy”, vilket enligt Maria Starkhammar är en mer korrekt benämning då det finns människor som har en annan form av köttallergi som inte är orsakad av alfa-gal. SKYDD MOT KÖTTALLERGI. För att undvika att drabbas av köttallergi finns det en sak att göra, säger Maria Starkhammar: klä dig klokt när du är ute i skog och mark där det finns fästingar. Undvik att bli fästingbiten, med andra ord. För det är fästingen som är den misstänkta boven, det finns inga hållpunkter för att man kan utveckla köttallergi genom att äta kött. – Alfa-gal finns i kött från fyrfota däggdjur oavsett om det är ekologiskt eller ej. Du har träffat personer som troligtvis haft köttallergi i 10–20 år utan att Fästingbett triggar ALLERGI mot kött KÖTTALLERGI Amerikanska och australienska forskare lanserade teorin om fästingbett som orsak till köttallergi för några år sedan. Professor Marianne van Hage och överläkare Maria Starkhammar har hittills undersökt 39 patienter med köttallergi. Majoriteten av patienterna har fått reaktion 2–7 timmar efter köttintag. 95 procent har fått nässelutslag, 69 procent magsymtom som illamående, buksmärta eller diarré och 45 procent har fått anafylaxi. Flertalet, 67 procent, har haft minst tio fästingbett under livet före utveckling av köttallergi. Diagnos ställs genom blodprov som visar allergiantikroppar mot alfa-gal, nötkött, fläskkött och i regel även mjölk. BEHANDLING: Avstå från att äta kött från ko, gris, lamm och vilt. Köttallergiker tål fågel och fisk och nästan alltid mjölk. Patienten ska även ha akutmedicin i form av antihistamin- och kortisontabletter samt vid behov adrenalinpenna. Ett forskningsprojekt om alfa-gal och köttallergi stöttas av Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Reaktionen kommer efter flera timmar COLOURBOX
7 Mjuk omtanke! Lambis mjuka näsdukar är producerat av 100% nyfiber och är Svanenmärkt. Rekommenderad av Astma och Allergiförbundet. lambi.se
8 NOTISER DÅLIG KUNSKAP BLAND JURISTER Kunskapen om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är förfärande låg bland domare och jurister. I en lägesrapport från Handisam framkommer att hela 29 procent av domarna och 44 procent av beredningsjuristerna på domstolarna saknar kännedom om FN-konventionen. Bara 13 av de 22 strategiska myndigheterna har ett återkommande och systematiskt samråd med funktionshindersrörelsen, vilket motsvarar 59 procent. 7 av 22 har haft enstaka möten och påbörjat processerna med samråd. FOLDER FÖR PATIENTER Läkemedel byts ut enligt reglerna för det generiska utbytet för att ingen ska behöva betala mer än nödvändigt för läkemedel – varken patienter eller samhället. Tack vare den generiska konkurrensen och att apoteken byter ut läkemedel frigörs flera miljarder kronor per år. Nu finns en folder för patienter som förklarar detta närmare. Den hittar du på Läkemedelsverkets hemsida: www.lakemedelsverket. se/utbyte. BRA VENTILATION – BÄTTRE RESULTAT Studier visar att bristfällig ventilation och luftkvalitet kan påverka skolprestationer och ge ökade symtom hos personer med astma. Det kan ge ökad frånvaro och svårigheter att vistas i skolan. Professor David Peter Wyon, vid centret för inomhusklimat och energi vid Köpenhamns Tekniska Universitet, har visat att om luftomsättningen i klassrummen ökar skulle även skolprestationerna öka – med upp till 30 procent. ● BLIR VANLIGA LIVSMEDEL. I juli i år började en ny EU-förordning gälla, den ersätter de övergripande regler som hittills gällt för livsmedel för särskilda näringsändamål (särnär). Begreppet särnär försvinner helt år 2016 och under en övergångsperiod på tre år ska specifika regler tas fram för olika produktgrupper. Sedan särnär togs fram för drygt 30 år sedan har det hänt mycket inom både livsmedelslagstiftningen och livsmedelsmarknaden. Tanken med den nya förordningen är att regelverket ska moderniseras, att reglerna blir enklare och de kryphål i reglerna som uppstått med tiden ska täppas till. Dessutom ska reglerna inom EU bli mer lika. Förordningen ersätter de övergripande reglerna för särnär och omfattar färre livsmedelskategorier, nämligen: modersmjölksersättning och tillskottsnäring, spannmålsbaserade livsmedel och barnmat för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och kompletta kostersättningar för viktkontroll. De produktgrupper som inte finns med i den nya förordningen kommer att betraktas som vanliga livsmedel. Dessa är: natriumfattiga livsmedel, livsmedel för diabetiker, glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel, livsmedel för idrottare, måltidsersättningar och övriga livsmedel för särskilda näringsändamål. Övergripande regler kring märkning om allergi och intolerans och vad som gäller för frivillig märkning finns i informationsförordningen. Den frivilliga informationen får inte vilseleda konsumenten, inte vara tvetydig eller förvillande och det krävs även att den i förekommande fall är grundad på relevanta vetenskapliga uppgifter. Det finns idag många produkter som är märkta med ”fri från”. Enligt Livsmedelsverket vill konsumentorganisationer, handel och industri behålla märkningen och är positiva till att hantera allergi och intolerans via informationsförordningen. ● BARA FJORTON. Med nya EU-regler kommer allergiframkallande ämnen att synas tydligare på matförpackningar. Men reglerna omfattar endast de fjorton allergen som EU beslutat är de viktigaste. Innehållsförteckningarna på matförpackningar är ofta långa och svåra att läsa, eftersom texten är så liten. Man måste vara väldigt noggrann, oväntade livsmedel kan innehålla allergiframkallande ämnen – något som i värsta fall kan vara en dödsfälla. När de nya EU-reglerna för livsmedelsmärkning träder i kraft kommer ett antal allergiframkallande ämnen att bli lättare att upptäcka. – De ingredienser som kan vara allergiframkallande kommer att vara highlightade i innehållsförteckningen. Konsumenten ska snabbt få en överblick om produkten innehåller någon allergen, säger EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) som varit med och tagit fram de nya reglerna. Marianne Jarl, ombudsman på Astma- och Allergiförbundet, är dock kritisk till de nya reglerna. – Det är viktigt att påpeka att denna förändring endast gäller de fjorton allergen EU listat. Astma- och Allergiförbundets hållning är att alla ingredienser ska synas tydligt. Att endast markera dessa fjorton med fetstil kan ge konsumenten en falsk trygghet. Även om man har en ovanlig allergi så är det naturligtvis viktigt för den individen att kunna tyda texten. En positiv innebörd av de nya reglerna är att producenterna måste skärpa sig med märkningen "Kan innehålla spår av" – som inte längre ska kunna användas slentrianmässigt. Bara när det verkligen finns en risk att varan kontaminerats av ett allergen ska man få skriva "kan innehålla spår av". Med de nya märkningsreglerna måste producenterna följa god produktionssed och i största mån hålla isär allergener med övriga ingredienser. De nya reglerna träder i kraft i december 2014. Märkning når bara halvvägs Ska ERSÄTTA särnär Kryphål i reglerna täpps till
9 MUMS FILIBABBA ● FINA FISKEN. Flera studier visar att fisk i spädbarns kost minskar risken för eksem, astma och allergisnuva. BLI KLOK – LÄS EN BOK FAKTA OCH KNEP. Vi omger oss av prylar som utsöndrar kemikalier och som på sikt kan leda till allergier. Lär dig mer om vad olika saker innehåller, och vad du kan göra för att minimera riskerna. I boken Den onda badankan av Katarina Johansson finns många konkreta råd. FÖR DE VÄRST DRABBADE ● INFO PÅ NÄTET. På webbsidan www.barnmedallergi.se hittar du massor av fakta och tips. Här har Astma- och Allergiförbundet samlat kunskap om svår allergi hos barn. PLOCK COLOURBOX BEBIS PÅ VÄG? ● VIKTIGT BUDSKAP. Det viktigaste man kan göra för att undvika luftrörsbesvär hos sitt barn är att undvika rökning under graviditet och spädbarnstid. ALLERGI SOM KAN GÅ ÖVER ●VARM MJÖLK. Ett tecken på att ditt barns mjölkallergi hör till den typen som går över är att barnet tål mjölk i upphettad form. COLOURBOX COLOURBOX
10 behöver lära sig mer om allergier, arbeta mer förebyggande och se till att följa de regler som finns, säger Socialstyrelsens utredare Greta Smedje. FÅ FÖREBYGGER. Förekomsten av astma och andra allergier fortsätter att öka bland barn och ungdomar. I en skolklass med 30 barn finns i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnesallergi. Trots denna omfattning, bedriver få skolor och förskolor ett generellt och systematiskt arbete för att förebygga en dålig arbetsmiljö. Bara en liten andel genomför så kallade allergironder för att kontrollera vilka risker som finns i miljön och vad som behövs för att åtgärda dem. Alltför ofta görs endast individuella punktinsatser för enskilda barn med speciellt svåra besvär. I stället för att till exempel ordna med god ventilation i hela skollokalen, skaffar man luftrenare som placeras i närheten av den som har besvär. Sådana särlösningar löser inga problem på sikt. Dessutom pekar de ut och stigmatiserar enskilda elever. – Det är viktigt att ta ett samlat grepp, säger Greta Smedje. Hur förskolor och skolor möter behoven hos den växande gruppen med allergi är angeläget eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolmiljön. Dålig inomhusmiljö och misstag när det gäller maten kan leda till att barnen mår sämre, får mer sjukfrånvaro och därmed presterar sämre. Många skol- och förskolelokaler uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer för en god inomhusmiljö. Underhållet är eftersatt, det är vanligt med fukt- och mögelskador och ventilationen är fortfarande otillräcklig. SÄMRE STÄDNING. Det finns också tecken på att städningen under senare år har blivit sämre. Vid upphandling styr ofta kostnaden mer än kvaliteten och många lokalvårdare och fastighetsskötare saknar tillräcklig kunskap om hur städningen bör utföras och hur lokaler och ventilationsanläggningar bör underhållas. Ett annat problem är att skollokaler numera alltmer liknar hemmiljöer med soffor och myshörnor som samlar damm och försvårar städningen. MÅSTE VARA SÄKER. När det gäller ventilation och städning krävs mer generella anpassningar på skolorna som gynnar både dem med svårare och de många med lindrigare överkänslighetsbesvär. Vad gäller maten är det däremot viktigt att arbeta förebyggande på individuell nivå. Kökspersonalens kunskap om födoämnesallergi och specialkost är för låg, vilket ökar risken för förväxling och felaktig tillredning av barnens mat. Det händer också att barnens överkänslighet ifrågasätts och, alltför ofta, att barn serveras fel mat som gör att de måste söka akutvård. – Rutinerna måste självklart förbättras så att osäker mat inte serveras, säger Hösten 2013 och våren 2014 satsar Astma- och Allergiförbundet extra mycket på alla barn med allergi. Perioden är utnämnd till Barnallergiår. Att en speciell satsning behövs visar inte minst den kartläggning om allergiproblem i skolan som Greta Smedje från Socialstyrelsen gjort. På uppdrag från regeringen har Socialstyrelsen kartlagt problemen när det gäller astma och allergi i barnens arbetsmiljö. Den samlade bilden är att skolans kunskap om allergi och om vilka åtgärder som behöver sättas in måste bli bättre. Behovet av mer kunskap finns på alla nivåer; från beställare av skol- och förskoleverksamhet, skolledning och annan personal på skolan till leverantörer av olika tjänster. Skolor och förskolor brister i att möta de allergiska barnens behov. De TEXT CARINA ROXSTRÖM FOTO SARA MORITZ BARNENS ARBETSMILJÖ MÅSTE BLI BÄTTRE NÅGRA AV FÖRSLAGEN ● Mer generella anpassningar och förbättrade rutiner. ● Skärpt tillsyn för att uppfylla gällande regler. ● Förbättrat samarbete mellan nationella myndigheter. ● Förbättrat samarbete mellan tillsynsmyndigheter. ● Förbättrade rutiner för kommu- nikation mellan skola och föräl- drar och mellan vård och skola. ● En större nationell samlad ut- bildnings- och informations- insats riktad till skolan. ● En nationell strategi för allergi- sjukdomar.
11 Huvudmännen måste ta ett ökat ansvar, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet. – Det är mycket angeläget att beakta de problem som astma och allergi kan medföra för barns och ungdomars skolprestationer. Utifrån Socialstyrelsens studie är det dock svårt att dra några bestämda slutsatser för att förklara den generella resultatutvecklingen i svensk skola. För enskilda elever är det däremot uppenbart att deras besvär kan påverka skolresultaten. – Skollagen säger att skolan ska ge elever sådant stöd att de kan utvecklas så långt som möjligt. Om elever har svårt att följa undervisningen på grund av sina astma- och allergibesvär, är det viktigt att skolan uppmärksammar och åtgärdar detta. ■ Greta Smedje. Men det är också viktigt att komma tillrätta med problemet att barn och ungdomar med överkänslighet känner sig utpekade och till besvär i samband med måltiderna. RUTINER SAKNAS. Kunskap och kommunikation är viktiga begrepp för att förbättra arbetsmiljön för barnen. Ofta saknas rutiner för hur informationen mellan elevhälsa, skola och föräldrar/barn ska gå till. Föräldrar upplever att de inte kan påverka barnets situation i skolan och att de inte får adekvat information om aktiviteter i skolan som har betydelse för barnet. – Skolornas kunskap om vad som behöver göras, hur och av vem behöver stärkas. Det betyder inte att alla ska bli allergiexperter. Men skolledningarna måste ha så pass mycket kunskap att de förstår när de behöver be om hjälp, säger Greta Smedje. BEHOV AV UTBILDNING. De olika regelverken på området uppfattas som komplexa och ansvarsfördelningen mellan de inblandade myndigheterna som oklar. Utredaren framhåller därför behovet av samordning och skärpt tillsyn, men också en omfattande nationell utbildnings- och informationsinsats, både om astma och allergi och om vilken ansvarsfördelning som gäller. Målgruppen skulle i första hand vara personal inom förskole- och skolverksamhet i bred bemärkelse; ägare, beställare, skolledare, lärare, livsmedelsföretag och fastighetsägare. Insatserna bör vara samordnade mellan flera myndigheter och Socialstyrelsen ser helst att Skolverket fungerar som spindeln i nätet. Slutligen föreslår utredningen att regeringen ger ett uppdrag till en myndighet att ta fram en nationell strategi för allergisjukdomar. ANSVARET PÅ KOMMUNERNA. Forskning visar att barn och ungdomar med överkänslighetsbesvär har högre sjukfrånvaro än andra barn. Barn med astma har i genomsnitt 2–15 fler sjukfrånvarodagar per år jämfört med barn utan astma, fyra procent av barnen med astma är hemma mer än 30 dagar. Under pollensäsongen påverkas skolprestationerna i regel negativt. Hur ser regeringen på kopplingen mellan astma- och allergibesvär och svårigheterna att hänga med i undervisningen? – Socialstyrelsens rapport sänder en viktig signal för att uppmärksamma astma och allergi i skola och förskola. Rapporten Allergi i skola och förskola kan laddas ner eller beställas på www. socialstyrelsen.se Många skollokaler uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer för en god inomhusmiljö.
12 Arbetsdagen på Fraiche Catering i Täby norr om Stockholm börjar tidigt. Redan klockan sex samlas personalen för kaffe och genomgång av dagens meny. Från två kök, det andra finns på Södra Latin i Stockholm, tillagar, levererar och serverar man runt 5 500 portioner skolmat varje dag till 17 olika skolor och förskolor. I Täby lagar de runt 2 000 portioner och av dessa är mellan 170 och 210 specialkost, det vill säga maten till de barn som är allergiska, överkänsliga eller äter vegetariskt. Antalet portioner varierar från dag till dag beroende på vilket maträtt som serveras. Elisabeth Ekström, biträdande kökschef i Täby, är den som ansvarar för och tillagar specialkosten. Arbetet med specialkosten sker i en egen del av köket. Köksutrustningen som används här får inte användas någon annanstans i köket och utrustningen har dessutom förtur till diskmaskinen när all mat är färdiglagad. På så sätt undviker de att spår av allergener fastnar på slevar, vispar och kastruller. Elisabeth följer särskilda rutiner när hon lagar maten, och under hela processen gör hon också olika kontroller för att allt ska bli rätt. – Varje morgon börjar jag med att tvätta av bänkar och andra arbetsytor för att det inte ska finnas några spår av mjöl. Vi bakar TEXT CHATARINA ALMQVIST FOTO SARA MORITZ Elisabeth Ekström lagar varje dag mellan 170 och 210 portioner skolmat till barn som är allergiska och överkänsliga. Hon gör allt för att maten ska vara säker för barnen som ska äta den. Följ med till aldrig bröd på förmiddagarna just för att undvika mjölpartiklar i luften när vi lagar mat, berättar hon. STRESSIGT. Därefter tar matlagningen vid. De första veckorna på varje hösttermin är extra stressiga i köket innan de har fått in all information från skolorna om hur mycket och vilken typ av specialkost varje skola ska ha. Varje dag innebär därför nya förutsättningar. – Just nu får vi improvisera lite och till exempel skicka extra av mat som inte innehåller mjölk, det är vanligast att barnen inte tål det, säger Elisabeth. Informationen från skolorna kommer oftast via skolsystern och det är dit som Fraiche Catering i första hand vänder sig om de har frågor kring något barns allergi. Det händer också att – Specialkosten ska vara så lik normalkosten som möjligt Specialkosten Louise Persson, sju år. Fredrik Calissendorff, till vänster, är laktosintolerant och brukar kolla av med personalen vad maten innehåller. Kompisen heter Fredrik Linderoth.
13 de tar direktkontakt med föräldrarna eftersom det i en del fall är enklare. När Allergia kommer på besök andra veckan in på höstterminen har dagens matleverans precis skickats iväg, panerad fisk med dillcrème och potatispuré. Den här morgonen har Elisabeth lagat glutenfri fisk, mjölkfritt mos samt mjölk- och glutenfritt mos för dem som inte tål havredryck. Det blev också två varianter av dillcrèmen och de barn som är fiskallergiker fick istället köttbullar, potatismos och lingon. PLANERAR MENY. När dagens mat är klar och köket är iordninggjort sätter sig Elisabeth och kökschef Michael Pettersson i personalrummet för att gå igenom morgondagens meny och planera hur mycket specialkost som ska lagas. läggs alltid överst i de värmeskåp som skickas till de mindre skolorna för att inte något från den vanliga kosten ska trilla ned i kantinerna. Eleverna serveras ett stort salladsbord varje dag med flera olika grönsaker, sallader, röror och såser. f
14 beth igång med förberedelserna för morgondagens lunch, kycklingwok med grönsaker och marinerade äggnudlar. I en kantin ligger röda paprikor och en annan är fylld med squash, redo att skäras till wokbitar. Elisabeth öser upp ris i ett par kantiner som dagen efter kommer att ångkokas i ugnen. Riset är till för dem som inte tål nudlarna som innehåller både ägg och gluten. Den kalla mjölkfria såsen blandas ihop av majonnäs och sweet chilisås, de som inte tål ägg får en skål med bara sweet chilisås. FRYSTEJP. Till woken behöver hon bara använda sig av stekbordet, men det finns dagar då kastrullerna fyller både spis och stekbord. För att kunna hålla isär maten då sätter hon frystejp på varje kastrull och skriver där vad de inte får innehålla. Runt 8.30-tiden varje morgon börjar paketeringen av dagens matportioner. Då tar Elisabeth klisterlapparna som hon fyllde i dagen innan, paketerar maten i lådor och kantiner och sätter på lapparna. Till de större skolorna levereras specialkosten i egna värmeskåp. – De mindre skolorna får ett värmeskåp där vi sätter normalkosten längst ner och specialkosten högst upp, detta för att inte något ska hamna i specialkosten, berättar Michael. – Vi gör en meny för alla och utgår sedan ifrån den när vi planerar vad specialkosten ska innehålla, säger Michael, och Elisabeth tillägger: – Specialkosten ska vara så lik normalkosten som möjligt, det är viktigt att barnen får känna sig som sina kompisar. Framför sig på bordet har hon ark med klisterlappar för varje skola och på dessa skriver hon vad de ska ha nästa dag. På en lapp står det till exempel ”- mjölk 35”, vilket betyder att just den här skolan ska ha 35 portioner av en sås som inte innehåller mjölkprodukter. – Lapparna sätter jag sedan på skålarna och kantinerna när maten är klar så att serveringspersonalen på skolorna vet vad som finns i dem. Elisabeth och Michael berättar att allergier och överkänslighet mot mat har ökat de senaste åren, det vanligaste är att barnen inte tål mjölkprotein eller laktos. Förutom det lagar de mat till barn som är allergiska och överkänsliga mot ägg, gluten, fisk, skaldjur, lök, tomat, rotfrukter och stenfrukter. – Soja och nötter använder vi inte alls eftersom skolorna inte vill ha det, säger Michael. Efter genomgången och planeringen av menyn sätter ElisaVarje termin uppdaterar dietisten Anna Hamilton personalen på Fraiche Catering om de vanligaste allergierna och visar också nya produkter som människor med allergier och överkänslighet kan reagera på. Henne vänder de sig också till under terminens gång om det uppkommer frågor kring produkter, allergier eller överkänslighet. SÅ LÄR SIG PERSONALEN Matilda Koch är glutenintolerant och äter ris istället för nudlar. Hon sitter mellan Johan Axelsson Håkansson och Vendela Ramsbro. f
15 Den slutliga kollen som de gör innan maten skickas iväg är att kryssa i en lista som de sätter på värmeskåpen där det står hur många portioner det finns av specialkosten och, beroende på vilken allergi eller överkänslighet barnen har, vad som serveras istället. KAN GÅ TILLBAKA. De sparar också alla innehållsförteckningar från maten som har lagats. – Det gör vi för att kunna gå tillbaka och kolla om något barn skulle reagera på maten, säger Elisabeth. Det finns alltid en oro för att ett barn ska få i sig mat som det inte tål, men det har hittills inte hänt. Det fanns ett fall som senare visade sig vara magsjuka. Den gången gick de igenom alla led i matlagningsprocessen för att se om det var något fel i maten. Klockan 10 dagen efter att vi har varit på besök i köket råder det lite av lugnet före stormen i matsalen på Byängsskolan i Täby. Fast för Mohammed Lafee är det full fart. Fraiche Catering har hand om serveringen på skolan och vanligtvis är de två stycken som ansvarar för maten, men idag är kollegan sjuk och Mohammed ska hinna lägga upp all mat på serveringfat, dubbelkolla specialkosten och ställa allt på plats i matsalen. Klockan 10.30 dyker de första eleverna upp för att äta kycklingwok med grönsaker och marinerade nudlar. Till Byängsskolan skickas drygt 600 portioner mat varje dag. Antal portioner specialkost varierar, den här dagen rör det sig om 112 portioner. Specialkosten har en egen plats i matsalen för säkerhetens skull och varje matlåda har särskilda bestick. Mohammed känner alla eleverna vid namn och vet precis vem som ska ha vilken mat. GOD MAT. Louise Persson är sju år och går i ettan. Hon är allergisk mot mjölkprotein, ägg och nötter. Dagens lunch fick klart godkänt. – Den var jättegod, säger hon glatt innan hon ger sig ut på rast med kompisarna. Även Matilda Koch som går i femman gillar maten. Hon är glutenintolerant så idag blev det ris istället för nudlar. Bland de sista eleverna som äter lunch finns Linnea Åhlander Pettersson och Vendela Kindstrand, båda äter specialkost. Linnea är laktosintolerant och väljer helst mat som är helt mjölkfri. – Om det är något som jag gärna vill äta och det innehåller mjölkprodukter tar jag först tabletter, då går det bra. Tabletterna har jag alltid med mig. Vendela är allergisk mot skaldjur, fisk och ägg och har dessutom astma. Förutom astmamedicinen har hon alltid med sig två sprutor. Dagens lunch fungerade bra och var god. Framåt 13-tiden börjar lugnet att lägga sig, Mohammed dukar av och ställer undan. Dagen efter står champinjongratinerad kassler med ris på menyn och Byängsskolan kommer att få 130 portioner specialkost. ■ Den slutliga kollen är ett kryss i listan ” Soja och nötter använder vi inte alls Vendela Kindstrand och Linnea Åhlander Pettersson äter båda specialkost. Mohammed Lafee ser till att alla eleverna får den mat de ska ha.
16 styrelsen anger att om koldioxidhalten överstiger 1000 ppm så kan det utgöra en indikation på bristfällig ventilation och dålig luftkvalitet. Socialstyrelsen har även ett meddelandeblad om ventilation och luftkvalitet som säger att ifall luftflöden reduceras eller stängs av när rum och lokaler står tomma är det viktigt att se till att luftkvaliteten är god när lokalerna används igen. Ansvarig för verksamheten behöver kontrollera hur lång tid luftflödena behöver vara på och hur mycket flöde som behövs för att åter få en god luftkvalitet. Arbetsmiljöverket har också gett ut föreskrifter om arbetsplatsens utformning som gäller ventilation i skolor. MER INFO: Socialstyrelsen, www. socialstyrelsen.se, och Arbetsmiljöverket, www.av.se. risk för mögelväxt eller fuktskador har åtgärdats bristfälligt. Enligt den så kallade försiktighetsprincipen kan tillsynsmyndigheten ställa krav redan vid misstanke om risk för olägenhet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till personer som är känsligare än normalt, till exempel allergiker. Arbetsmiljölagen, som omfattar elever från årskurs 1, kan också användas. MER INFO: Miljöbalken: www.notisum.se och Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen. se, under rubriken Hälsoskydd. Är det lagligt att stänga av ventilationen då skollokalerna står tomma? Miljöbalken kan tillämpas även när det gäller bristande ventilation i skolor och som vägledning finns ett allmänt råd om ventilation från Socialstyrelsen. SocialVilket stöd i lagen finns för att hjälpa en elev med pälsdjursallergi? Det finns ingen lag specifikt om pälsdjursallergi, men i Miljöbalken (26 kap, 19§), som omfattar elever i skolan, finns regler om att förebygga och åtgärda olägenheter för människors hälsa genom egenkontroll. Det innebär att bland annat fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenhet. Miljökontoret, som har tillsyn i kommunen, kan då kräva att skolan inför rutiner för att begränsa pälsdjursallergen, exempelvis genom information till föräldrar och barn och att skolan gör allergirond. MER INFO: Miljöbalken: www.notisum.se och Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen. se, under rubriken Hälsoskydd. Vad kan man kräva när det gäller fukt- eller mögelskador i skolor? Miljöbalken (9 kap, 3§) reglerar verksamheter som kan medföra olägenhet för människors hälsa. I Socialstyrelsens allmänna råd om fukt- och mikroorganismer finns vägledning hur lagen ska tolkas. Det bör bedömas som en olägenhet för hälsan om det finns synligt mögel eller mögellukt i lokalerna eller om sådant kan befaras spridas, om fuktskador inte åtgärdas och det innebär en RÄTTIGHETER I SKOLAN? Det är inte lätt att veta vilka krav man kan ställa på att skolan ska göra anpassningar för en allergisk elev. Två av Astma- och Allergiförbundets ombudsmän tar här upp några exempel. Direktlänkar till lagtexter och riktlinjer finns på webbsidan allergia.se. TEXT MARIE-LOUISE LUTHER & MARIANNE JARL ILLUSTRATION HELENA HALVARSSON Vilka är mina Elever med allergi ska erbjudas specialkost
17 åtgärder vidtas, till exempel ändrade rutiner och utbildning. Allvarliga incidenter ska även rapporteras till Arbetsmiljöverket. MER INFO: Se gärna Livsmedelsverkets skrift Bra mat i skolan från 2013. Den finns på Livsmedelsverket: www.slv.se. ■ FLER INTRESSANTA WEBBSIDOR: Specialpedagogiska skolmyndigheten: www.spsm.se Skolinspektionen: www.skolinspektionen.se LÄSTIPS: Visst har jag rätt att… – En handbok om rättigheter i skolan för elever med funktionsnedsättning av Karin Paulsson med flera. Unga RBU-are 2010 Antidiskrimineringshandbok, av Sofie Charlie Lindberg, Unga Allergiker Vad har man rätt till för hjälp om en elev kommer efter i skolarbetet på grund av allergi? Åtgärdsprogram ska enligt Skollagen (3 kap, 9§) utarbetas om en elev behöver särskilt stöd, det vill säga inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det ska också utarbetas om en elev uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation, till exempel en funktionsnedsättning, som gör att skolan på sikt befarar att eleven inte når kunskapskraven. Skolan ska uppmärksamma och utreda behoven och om behov finns upprätta ett åtgärdsprogram som sedan ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogram kan överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Vägledning finns i Skolverkets Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. MER INFO: Skolverket, www.skolverket.se. Vilka rättigheter har barnet att få säker mat i skolan? Skolan har skyldighet att se till att den mat som serveras på skolan är säker (enligt förordning (EG 178/2002 artikel 14). Om skolan gjort bedömningen att den allergikost som serveras inte kan garanteras som säker gör de rätt utifrån livsmedelslagstiftningen när de säger nej till att servera denna typ av mat. Däremot har eleven rätt till en kostnadsfri lunch enligt skollagstiftningen och av den anledningen måste skolan hitta ett sätt att lösa detta genom utbildning, inköp av färdig allergikost från något ställe som klarar hanteringen eller något annat sätt. Hur långt skolans ansvar sträcker sig när det gäller anpassning av kosten till elevers behov och önskemål är inte uttalat i förarbetena till skollagen. En rättslig prövning har gjorts av ett fall med en elev med födoämnesallergi. Där konstaterade Skolinspektionen att specialkost ska erbjudas elever som behöver det på grund av allergi. Om en elev har behov av särskild anpassning på grund av matallergi kan man också upprätta ett åtgärdsprogram för eleven. Det är rektor som har ansvar för om en elev kan vara i behov av olika anpassningar och beslutar om detta. Om problemet inte kan lösas av rektor kan man, om det är en kommunal verksamhet, vända sig till klagomålshanteringen i kommunen. Gäller det en fristående skola kan man vända sig till styrelsen för skolan. MER INFO: Europaparlamentets och rådets förordningar: eur-lex.europa.eu Hur ska förskolan/skolan/fritidshemmet agera om olyckan är framme och ett barn serveras felaktig kost? Det ska finnas kända rutiner för att hantera en sådan situation. Alla som arbetar ska känna till hur man hanterar en livshotande allergisk reaktion. Incidenten ska anmälas till kontrollmyndigheten (kommunen) och orsaken till incidenten ska utredas av de som lagat och serverat. Dessutom ska nödvändiga Om en elev behöver särskilt stöd ska en åtgärdsplan göras. Synligt mögel ska bedömas som en olägenhet för hälsan.
Medeca kvalsterskyddminskar allergibesvären och astmamedicinering 24 studier visar att Medeca kvalsterskydd minskar allergi-, astma- och eksembesvär hos upp till 88% av patienterna, minskar medicinförbrukning hos astmapatienter med 50% och förbättrar sömnen. Nu mjukare bomull för skönare sömn Medeca Kvalsterskydd Bomull har gjorts ännu mjukare och skönare. Det ger en naturlig känsla mot din hud. En trygg investering i bättre hälsa Försäkring som täcker sjukdom, t ex Barnförsäkring, betalar i de flesta fall Medeca allergiskydd. Effektgaranti - Har du kvalsterallergi och skydden inte ger effekt får du returnera dem inom 30 dagar och få pengarna tillbaka. 10 års garanti. Medeca kvalsterskydd är Sveriges mest använda allergiskydd och det enda i bomull. Beställ på medeca.se eller telefon 018-258530
19 ” TRACICA CORNELIUS, 6 ÅR – Jag är allergisk mot maskrosor. Det kliar i ögonen och rinner i näsan. Men jag brukar strunta i det och fortsätta att leka ute. Jag är allergisk mot damm också. Min lillebror har allergi mot ägg och katt. I våras utökades familjen med sex nya medlemmar över en natt. Brorsbarnens två dvärgkaniner visade sig inte alls vara av samma kön, och är man kanin så är man. Bland dessa helt ljuvliga små kaninungar fanns en som heter Raket. Jag kunde bara inte låta bli. Var tvungen att röra vid henne och vilken underbar känsla att känna den lena pälsen. Påmindes om när jag som liten flicka tog upp en kattunge i min famn en liten stund, bara för att få veta hur det kändes. Dvärgkaninerna, som bor i fina träburar ute i min brors trädgård, var från början lite av ett experiment. Min äldsta brorsdotter ville ha ett husdjur, men eftersom hennes pappa, min bror, precis som jag och vår mamma har pälsdjursallergi så var hennes önskan knepig att uppfylla. Jag och min bror fick som barn nöja oss med en sköldpadda. Efter lite funderande kom de på det här med utekaniner, och bestämde sig för att testa. Brorsan håller sig på avstånd, och klarar barnens och min svägerskas kontakt med kaninerna förvånansvärt bra. Det har till och med fungerat att ta med kaninerna i bilen till sommarstugan, visserligen med vindrutorna nedrullade hela vägen och extra astmasprej, men ändå. Halva min bekantskapskrets har ”plötsligt” skaffat husdjur till sina barn och det påverkar så klart det sociala umgänget. Det är klart att barnen ska ha djur, men jag tänker också på deras allergiska kompisar, känner de sig utanför precis som jag gjort ibland? Brorsbarnen utstrålar harmoni när de fixar och myser med Raket och de andra dvärgkaninerna. Vore det inte häftigt om nästa generation allergibarn också fick möjligheten att uppleva den här lyckan? Lovande forskningsresultat som borde kunna ge mediciner som botar pälsdjursallergi finns ju faktiskt. Vad som krävs för att det ska bli verklighet är en positivt inställd läkemedelsindustri som kan ta resultaten vidare från labbet. Så jag skickar med några kloka ord från min brorsdotter Elsa, 11 år, om varför även allergiska barn behöver husdjur: ”Känslan att ha ansvar för någon som inte kan ta hand om sig själv och få den att känna sig trygg. Och att få kärlek från någon som inte är en människa utan ett annat väsen liksom, då känner man sig uppskattad och glad.” SUSANNE ROSÉN ALLA BARN BORDE FÅ HA EN RAKET ÄR DU ALLERGISK? SAGA JOHANSSON, 8 ÅR – Jag är inte allergisk mot något. Jag känner ingen som är allergisk heller. Jo förresten, nu kom jag på en. En tjej som heter Rut och gick på mitt dagis, hon hade laktos. JOHANNA ÖBRINK, 10 ÅR – Jag kanske är allergisk mot färsk ananas. När jag äter det får jag kliutslag och ont i magen. CARL EKLUND WÄNNMAN, 5 ÅR – Jag tål all mat. Min pappa är allergisk mot pälsdjur. Det är inte så roligt. Jag skulle vilja ha en katt. Jag såg en majsorm som åt upp en död mus i min skola. Skolan har sköldpaddor också. TONY BESIK, 7 ÅR – Jag har ingen allergi. Min lillasyster Lydia har lite eksem på munnen och i ansiktet. Jag tror att hon är smittad kanske? Men inga av mina kompisar. Jag har mest stora kompisar, 10-12 år, det är mina kusiner. Allergia gick ut på stan och pratade med barn om allergi. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO ANNIKA OLSSON Susanne Rosén, 7 år. Jag kunde inte låta bli
20 höja medvetenheten och ge tips på vad man kan göra. Det handlar inte om att ställa om hela sitt liv, det handlar om att tänka efter vad som är onödigt och kanske känna till de värsta fällorna, säger Karin Wallis. Författarna är småbarnsmödrar och har forskat inom ämnen som berör kemikalier, hälsa och miljö. Karin Wallis gjorde sin doktorsavhandling om rollen våra hormoner har vid hjärnans bildande och bestämde sig då för att undvika hormonstörande ämnen som bisfenoler när hennes barn växer upp. Christine Ribbing är doktor i medicin och har vid Karolinska Institutet forskat på eksem och Anne Lagerqvist doktorerade vid Stockholms uniGifter finns i hörnen, de samlas i dammet. Gifter finns också i golvet, i luften, i kläder, i krämer. Också inuti oss. Alla människor, även spädbarn, bär på en blandning av ett stort antal kemikalier i sitt blod. Känner du redan att det här är en artikel du kommer att få ångest av? Alla föräldrar vill såklart sitt barns bästa, men att informeras om alla faror och gifter som barnet omges av kan skapa en känsla av att inte kunna skydda sitt barn. Men den uppgiften är omöjlig – det går inte att skydda sitt barn från alla kemikalier. Den giftfria barndomen existerar inte. Däremot krävs det inte mycket för att minska gifterna runt barnet. Enligt författarna till boken Handla rätt för en giftfri barndom behöver det inte vara särskilt krångligt. – Med relativt små medel kan man komma en bra bit på vägen. Man kan göra ganska enkla saker som gör skillnad. Jag tycker att jag själv har blivit lugnare efter att jag tagit reda på mer fakta. Då väljer jag bättre alternativ och känner att jag har gjort så gott jag kan, säger Christine Ribbing, en av författarna. UNDVIK FÄLLORNA. Att det här är en text att få ångest av är alltså inte tanken, för Handla rätt för en giftfri barndom är inte en larmbok. – Vi vill inte att folk bara ska bli oroliga. Vi vill För en Överallt finns det kemikalier. Det går inte att skydda sitt barn helt från dem, men det går att med enkla medel minimera gifterna barnet utsätts för. Allergia tog hjälp av författarna till boken Handla rätt för en giftfri barndom för att ta reda på hur. TEXT MARIA HAGSTRÖM FOTO MARTINA HOLMBERG Bli inte panikslagen av allt som sägs och skrivs om kemikalier. Regnkläder innehåller ofta mycket kemikalier som inte är specificerade på innehållsförteckningen.
21 ” tig, det handlar om den konstanta låga exponeringen från många källor under en uppväxt, säger Karin Wallis. FÖLJ MÄRKNINGEN. Men exponeringen kan minska en hel del genom att ta steg i rätt riktning, som att till exempel minska användningen av hudvårds- och hygienprodukter. Det behövs inte mycket till ett barn, istället räcker det med enstaka bra produkter. Men hur vet man vad som är bra i en djungel av innehållsförteckningar och ingredienser med besvärliga namn? Att lära sig dem är tidskrävande, och tid är sällan något småbarnsföräldrar har. Därför är ett enkelt tips från författarna att köpa produkter som är miljömärkta, i kombinaversitet om hur miljögifter i stadsluft och mat påverkar våra celler. I strävan efter en giftfri barndom har de gjort efterforskningar, letande bland marknadens produkter och hittat lösningar som de velat dela med sig av till andra föräldrar i Handla rätt för en giftfri barndom. De förespråkar försiktighetsprincipen: om ett ämne misstänks vara farligt, så bör det undvikas för säkerhets skull. På marknaden finns det nämligen väldigt många ämnen som vi idag inte riktigt vet vad de har för effekter på hälsa och miljö. Ännu mindre vet vi vad som händer när olika kemikalierna blandas i kroppen, hur de påverkar varandra. – Det handlar inte om att en viss sak är akut gifFölj de goda råden och gör så gott du kan, säger författarna. – Känn till de värsta fällorna ▲ Enkla saker gör skillnad
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=