10 behöver lära sig mer om allergier, arbeta mer förebyggande och se till att följa de regler som finns, säger Socialstyrelsens utredare Greta Smedje. FÅ FÖREBYGGER. Förekomsten av astma och andra allergier fortsätter att öka bland barn och ungdomar. I en skolklass med 30 barn finns i genomsnitt tre barn med astma, fyra med allergisk snuva och två med födoämnesallergi. Trots denna omfattning, bedriver få skolor och förskolor ett generellt och systematiskt arbete för att förebygga en dålig arbetsmiljö. Bara en liten andel genomför så kallade allergironder för att kontrollera vilka risker som finns i miljön och vad som behövs för att åtgärda dem. Alltför ofta görs endast individuella punktinsatser för enskilda barn med speciellt svåra besvär. I stället för att till exempel ordna med god ventilation i hela skollokalen, skaffar man luftrenare som placeras i närheten av den som har besvär. Sådana särlösningar löser inga problem på sikt. Dessutom pekar de ut och stigmatiserar enskilda elever. – Det är viktigt att ta ett samlat grepp, säger Greta Smedje. Hur förskolor och skolor möter behoven hos den växande gruppen med allergi är angeläget eftersom barnen tillbringar så stor del av sin tid i skolmiljön. Dålig inomhusmiljö och misstag när det gäller maten kan leda till att barnen mår sämre, får mer sjukfrånvaro och därmed presterar sämre. Många skol- och förskolelokaler uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer för en god inomhusmiljö. Underhållet är eftersatt, det är vanligt med fukt- och mögelskador och ventilationen är fortfarande otillräcklig. SÄMRE STÄDNING. Det finns också tecken på att städningen under senare år har blivit sämre. Vid upphandling styr ofta kostnaden mer än kvaliteten och många lokalvårdare och fastighetsskötare saknar tillräcklig kunskap om hur städningen bör utföras och hur lokaler och ventilationsanläggningar bör underhållas. Ett annat problem är att skollokaler numera alltmer liknar hemmiljöer med soffor och myshörnor som samlar damm och försvårar städningen. MÅSTE VARA SÄKER. När det gäller ventilation och städning krävs mer generella anpassningar på skolorna som gynnar både dem med svårare och de många med lindrigare överkänslighetsbesvär. Vad gäller maten är det däremot viktigt att arbeta förebyggande på individuell nivå. Kökspersonalens kunskap om födoämnesallergi och specialkost är för låg, vilket ökar risken för förväxling och felaktig tillredning av barnens mat. Det händer också att barnens överkänslighet ifrågasätts och, alltför ofta, att barn serveras fel mat som gör att de måste söka akutvård. – Rutinerna måste självklart förbättras så att osäker mat inte serveras, säger Hösten 2013 och våren 2014 satsar Astma- och Allergiförbundet extra mycket på alla barn med allergi. Perioden är utnämnd till Barnallergiår. Att en speciell satsning behövs visar inte minst den kartläggning om allergiproblem i skolan som Greta Smedje från Socialstyrelsen gjort. På uppdrag från regeringen har Socialstyrelsen kartlagt problemen när det gäller astma och allergi i barnens arbetsmiljö. Den samlade bilden är att skolans kunskap om allergi och om vilka åtgärder som behöver sättas in måste bli bättre. Behovet av mer kunskap finns på alla nivåer; från beställare av skol- och förskoleverksamhet, skolledning och annan personal på skolan till leverantörer av olika tjänster. Skolor och förskolor brister i att möta de allergiska barnens behov. De TEXT CARINA ROXSTRÖM FOTO SARA MORITZ BARNENS ARBETSMILJÖ MÅSTE BLI BÄTTRE NÅGRA AV FÖRSLAGEN ● Mer generella anpassningar och förbättrade rutiner. ● Skärpt tillsyn för att uppfylla gällande regler. ● Förbättrat samarbete mellan nationella myndigheter. ● Förbättrat samarbete mellan tillsynsmyndigheter. ● Förbättrade rutiner för kommu- nikation mellan skola och föräl- drar och mellan vård och skola. ● En större nationell samlad ut- bildnings- och informations- insats riktad till skolan. ● En nationell strategi för allergi- sjukdomar.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=