Allergia_7-13

ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 7/2013 Inhalera med RÄTT TEKNIK Baka maränger UTAN ÄGG Ny hållning TILL LAKTOS MÖGEL PÅ JOBBET EN MARDRÖM FÖR

2 LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande Statligt ansvar för allergi Nationell strategi – ett begrepp som vi i förbundet använder oss av när vi driver på för en bättre allergivård och samordning av myndigheternas arbete med allergifrågorna. Men vad skulle en nationell strategi innebära för just mig som har allergi? Tidigare fanns en statlig strävan för ett nationellt engagemang. En allergiutredning som gjordes 1989 föreslog ett statligt Allergicentrum och allergikommittéer i kommunerna. Allergicentrat skulle vara ett kunskapscentrum där forskning och dess resultat samordnas och man skulle utbilda, informera och sprida kunskap. Man skulle också samarbeta med myndigheter, landsting, kommuner, forskare, utbildningscentra, medicinska kliniker och olika branscher. Visst låter det bra? Men vad hände? – Jo inte mycket mer än att allergisjukdomarna fortsatte att öka medan politikerna stoppade huvudet i sanden. Det är dags att dra upp huvudet nu! Med ett tydligt nationellt ansvar skulle resultatet av forskningen spridas över landet, vården skulle få lov att anamma nya diagnos- och behandlingsmetoder, kommunerna skulle nås av aktuell kunskap och förhållningssätt inom förskola, skola och omsorg skulle anpassas. Regelverket för byggnationer, innemiljö, utemiljö och även livsmedelshantering skulle hållas aktuellt ur ett allergiperspektiv och även märkningsregler skulle ses utifrån ett sammantaget forskningsperspektiv. En nationell strategi för allergisjukdomarna skulle påverka vardagen och göra livet tryggare för cirka 3 miljoner människor i Sverige och deras anhöriga. Det är där vi ska lägga ribban! Stöd Astma- och Allergiförbundets Barnallergifond ett bättre liv till barn med allergisjukdom PG 90 09 06-9 BG 900-9069 TACK! till dig som stöder Astma- och Allergiförbundet Betald annonsplats www.astmaoallergiforbundet.se

3 ANNIKA OLSSON redaktör Flera av landets kommuner har slutat servera laktosfri kost. Barnen får äta samma mat som de andra, eller helt mjölkfritt. Med stöd av forskning anser kostexperter att de barn som tål små mängder laktos bör fortsätta äta det för att upprätthålla toleransen. De ska bara undvika rätter som innehåller mycket laktos, som ren mjölk och till exempel pannkakor. De barn som är mycket känsliga får istället helt mjölkfri kost. I Kristianstad kommun har nu hälften av de laktosintoleranta eleverna gått över till normalkost. Allergia har besökt dem för att höra hur de resonerar (sidan 16). Vi har träffat Ulla Nestor som berättar hur hon på grund av sjuka hus gång på gång har fått byta arbete. Hon tycker att hon har lärt sig att tänka på nya sätt och att det har hjälpt henne att kunna fortsätta sitt yrkesliv (sidan 10). Vi har också pratat med en sjukgymnast som berättar hur man bäst ska använda sin inhalator för att få ut så mycket som möjligt av medicinen (sidan 20). Och sist men inte minst: vi har balanserat på randen till det omöjliga när vi bakat två sorters maränger utan ägg (sidan 14). Det ni! Skolmat, inhalatorer & maränger Innehåll 7/13 4 Nanne Grönvall är ambassadör för Barnallergiåret – Jag vill ha fokus på säkrare mat 9 Förbättrad boendemiljö för invandrare Allergiprojekt i Malmö och Uppsala 10 Ulla Nestor blev sjuk av arbetslokalerna Mögel och fukt tvingade henne byta yrke 13 När forskningen inte stämmer in på dig Vad är det resultaten egentligen berättar? 14 Recept Baka maränger utan ägg 16 Slut med laktosfritt i många skolor Läkare och dietister tänker på nytt sätt 20 Lär dig inhalera rätt Så blir astmamedicinen mer effektiv 25 Aktuellt i förbundet Rena rama cirkusen när Barnallergiåret invigdes 28 Anslaget Läsarnas egna sidor 14 4 10 16

4 NAMN: Nanne Grönvall ÅLDER: 51 år YRKE: Artist, sångerska och låtskrivare FAMILJ: Maken Peter Grönvall, tre söner 27, 23 och 21 år BOR: Täby, Stockholm ALLERGI: Mjölkproteinallergi

5 som ska hjälpa och bistå barn och ungdomar som har haft det tufft. Vad innebär din roll som ambassadör för Barnallergiåret? – Det är i huvudsak det jag gör med dig nu: att informera, prata och belysa ämnet i olika offentliga sammanhang. För media såväl som för allmänheten generellt. Det är viktigt att det ges mer information om alla sorts allergier. När det gäller födoämnesallergi måste särskilt folk som jobbar med mat lära sig skillnaden mellan olika typer av allergier och vad de kan medföra. ■ Nanne Grönvall har just lagt sommarens 43 spelningar bakom sig. På resande fot en stor del av året blir det förstås en hel del restaurangbesök, något som kan vara besvärligt för en födoämnesallergiker. – Det har varit väldigt frustrerande många gånger. Jag får alltid upprepa samma saker, och ändå när maten kommer in så innehåller den ofta mjölkprodukter. Trots att jag tycker jag varit så tydlig och klar som det bara går. Nanne Grönvall är allergisk mot mjölkprotein. Så har det inte alltid varit, allergin har kommit de senaste åren och ger framför allt svåra magbesvär i form av kramper, om hon får i sig mjölkprodukter. – Jag blir verkligen dålig och får fruktansvärt ont i magen i ett dygn ungefär. Men jag blir inte så allvarligt sjuk att jag måste till sjukhus. OKUNSKAP ÖKAR RISKEN. Det är bristen på kunskap som är det stora problemet, anser Nanne Grönvall. Om inte ens människor som jobbar med mat – krögare och restaurangfolk – känner till skillnaden mellan till exempel mjölkprotein och laktos, ja då är det något som är fel. – Det är väldigt få restauranger som har allergiinformation och det är sällan personalen känner till vad som är mjölkfritt, laktosfritt eller glutenfritt. Jag skulle önska en fullständig innehållsförteckning i menyn, fler och fler ställen har börjat med det, men inte tillräckligt många. Nanne Grönvall anser också att företag som serverar mat i offentliga miljöer måste ta ett större ansvar. Det kan vara allt från flygbolag till barer och caféer. STORA RISKER. Med vänner som har betydligt allvarligare allergier än hon själv, bland annat jordnötsallergi, förfasas hon över riskerna som de utsätts för bara genom att vistas i allmänna rum. – Det finns fortfarande flygbolag som serverar jordnötter på planen. Helt obegripligt med tanke på att det finns så mycket annat de skulle kunna erbjuda. Att ersätta mjölkprodukter hemma i matlagningen är inga problem, tycker Nanne Grönvall som är den enda i familjen med födoämnesallergi (de tre vuxna sönerna har klarat sig helt från allergier, medan maken har pälsdjursallergi). Soja-, ris- och havremjölk används flitigt. Liksom matlagningsgrädde av soja och olika alternativ till yoghurt. – Det finns mycket schyssta alternativ numera. Till och med sojavispgrädden är jättegod! BARN ENGAGERAR. När Nanne Grönvall fick frågan om att bli ambassadör för Barnallergiåret var svaret givet. Allergi är ett ämne som uppenbarligen engagerar henne och som hon gärna vill vara med och belysa. Särskilt angeläget är det förstås att det är barn som uppmärksammas det här året, det ligger helt i linje med hennes övriga projekt: bland annat nystartade Nanne Network, en ideell stiftelse Nanne står på BARNENS SIDA Artisten Nanne Grönvall har av Astma och Allergiförbundet utsetts till ambassadör för Barnallergiåret som nyligen invigdes. Hon vill gärna lägga fokus på säkrare mat. – Det behövs mycket mer kunskap om olika typer av matallergier, säger hon. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO MATS OSCARSSON Protein eller laktos? Vid mjölkallergi är det proteinet i mjölken man inte tål. Vid laktosintolerans saknas enzymet laktas i tunntarmen som gör att man inte kan bryta ner mjölksockret laktos. En person med laktosintolerans kan äta och dricka laktosfria produkter, medan en mjölkproteinallergiker helt måste utesluta alla mjölkprodukter, även laktosfria sådana. Barnallergiåret 2013–2014 Astma och Allergiförbundet gör en särskilda satsning på barn med astma, allergi eller annan överkänslighet under ett helt år. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten i hela samhället, men främst inom skolan och förskolan. Övriga ambassadörer för Barnallergiåret är Sandra Dahlberg, Anders Ekborg och Susanna Alakoski.

6 NOTISER HUSDJUR I BARNFAMILJER Statistiska Centralbyrån kan berätta att det nu finns drygt 780000 hundar och nära 1160 000 katter i Sverige. Knappt 20 procent av alla familjer med barn har katt. Det är en minskning med cirka 2,5 procent sedan 2006. Drygt 15 procent av barnfamiljerna har hund – en minskning med nära 4 procent. Kanin är det tredje vanligaste sällskapsdjuret, men gnagarna (kanin, marsvin, hamster och mus eller råtta) har minskat kraftigt i popularitet de senaste sju åren. MASSAGEOLJOR ORSAKAR EKSEM Vanliga doftämnen kan bli allergiframkallande när de kommer i kontakt med syret i luften. Det här har gjort att åtskilliga massörer fått problem med såväl eksem som kontaktallergi.Hudkliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har under de senaste åren fått in ovanligt många vårdtagare som arbetar med spabehandlingar. Gemensamt är att de på mycket kort tid utvecklat kontaktallergier mot olika typer av oxiderade doftämnen och att de använt liknande preparat med doft av lavendel, ros eller citrus. ANMÄLNINGAR OM SKOLMILJÖN ÖKAR Dålig skolmiljö anmäldes 51 gånger 2007 och 91 gånger i fjol. Hittills i år har Arbetsmiljöverket fått in 71 anmälningar. Socialstyrelsen har tillsammans med andra myndigheter gett ut detaljerade råd om hur skolor och andra lokaler där barn vistas ska städas. Det åligger de kommunala miljö och hälsoskyddsnämnderna att ägna särskild uppmärksamhet åt skolorna och fritidshemmen så att sanitär olägenhet inte uppstår. Städningen är speciellt viktig för allergiska och överkänsliga barn, framhålls det. ● RESULTAT AV DAMMSUGNING. Inom Aladdin-studien, som leds av forskaren Johan Alm, undersöks vilka miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barndom som har betydelse för utveckling av allergier hos barn. I studien som har pågått i snart tio år följs 551 familjer med eller utan antroposofisk livsstil i Järna. Sedan tidigare vet man att barn i familjer med antroposofisk livsstil har en mindre risk att utveckla allergi. Ett av projektets nya forskningsspår är att titta närmare på om hormon- och immunstörande miljögifter i vår hemmiljö kan påverka utvecklingen av allergi. – Vi gjort en pilotundersökning där jag och en student varit hemma och dammsugit hos några familjer. Det visade sig då att i familjer med antroposofisk livsstil så var det väsentligt mindre bromerade flamskyddsmedel i dammet än hos de familjer som levde icke-antroposofiskt, säger Johan Alm. Bromerade flamskyddsmedel finns bland annat i plaster, elektronisk utrustning och möbler. – Det var ju bara en liten studie, men om det stämmer så är det väldigt intressant att konstatera att hur familjen lever ändå kan påverka hur det lilla barnet utsätts för den här typen av kemikalier. SUSANNE ROSÉN ●NYA METODER. Eftersom kosmetiska och hygieniska produkter kommer i kontakt med luft är det viktigt, när man utreder en patient, att testa med doftämnena när de exponerats för luft och inte bara testa de rena doftämnena. – Jag har utvecklat metoder för kemisk analys som för första gången gör att man kan upptäcka doftämnen som reagerat med luft och därmed blivit allergiframkallande i mycket små mängder och som människor kan komma i kontakt med i hudnära produkter, säger Johanna Rudbäck, vid institutionen för kemi och molekylärbiologi, Göteborgs universitet. Doftämnen hör till de vanligaste allergiframkallande ämnena i vår omgivning och ingår nästan alltid i kosmetiska och hygieniska produkter. I studierna undersöktes två eteriska oljor som innehåller några av de vanligaste doftämnena, sweet orange oil och petitgrain oil. Forskarna har tidigare visat att vanliga doftämnen som kommer i kontakt med luft bildar starkt allergiframkallande ämnen, främst hydroperoxider. – Mina analyser visade att hydroperoxider från doftämnena fanns närvarande redan då de två oljorna kom från leverantören, men halterna ökade när oljorna exponerades för luft, säger Johanna Rudbäck. För att få mer kunskap om vad som händer när doftämnen kommer i kontakt med luft studerade Johanna Rudbäck ytterligare två vanligt förekommande doftämnen, alfa-terpinen och citronellol. Alfaterpinen finns bland annat i tea tree oil och citronellol kommer från geranium och är ett av de sex vanligaste doftämnena i kosmetiska och hygieniska produkter. – För båda doftämnena visade det sig att den allergena effekten ökade cirka tio gånger efter luftexponering jämfört med de rena doftämnena, säger Johanna Rudbäck. Doftämnenas hydroperoxider är generellt sett svåra att identifiera och mäta. Med de nya metoderna separerar man beståndsdelarna i blandningarna antingen genom vätskekromatografi eller med hjälp av gaskromatografi och spårar med massspektrometrisk analys. – Enligt EU-lagstiftningen måste man idag märka kosmetiska produkter som innehåller doftämnen som anses orsaka kontaktallergi med huden. Det gäller när doftämnena förekommer i koncentrationer över en tusendels procent, i till exempel krämer, och en hundradels procent i produkter som schampo, säger Johanna Rudbäck. Nu kan allergena doftämnen spåras Miljögifter en bov i dramat? Allergena effekten ökade cirka tio gånger

7 KAFFEPAUS I STOCKHOLM ●GOFIKA. I Gamla stan i Stockholm ligger caféet Under Kastanjen. De serverar alltid naturligt glutenfritt fikabröd från eget, separat bageri och gör gärna andra anpassningar efter beställning. ADRESS: Kindstugatan 1, WEBBSIDA: underkastanjen.se. DEKORERA MED SOCKERPASTA ●KREATIVT PYSSEL. Sockerpasta är bra att täcka tårtor med istället för marsipan. Du kan också göra roliga dekorationer till cupcakes. 1 msk gelatinpulver 4 msk kallt vatten 30 g kokosfett 1 dl vit sirap 1 kg florsocker 1 msk solrosolja Häll vattnet och gelatinet i en kastrull, låt gelatinet först svälla och ställ sedan kastrullen på plattan och värm försiktigt. När gelatinet är smält tillsätt kokosfett och låt det smälta. Låt blandningen svalna lite. Sikta upp florsockret i en stor bunke och häll vätskan över. Tillsätt den vita sirapen och arbeta till en vit, smidig deg. Tillsätt oljan mot slutet, den gör sockerpastan mer lättarbetad. Sockerpastan kavlas och används på samma sätt som marsipan. Kan förvaras inlindad i plastfolie i en lufttät burk. EN SOCKERBAGARE HÄR BOR I STADEN ●BAKVERK UTAN GLUTEN OCH NÖTTER. Vem säger att guldkant på tillvaron bara är för dem utan allergier? Alla ska kunna njuta av citron och lakritscheesecake, chokladkaka med rödvin och lavendelkakor. Sockerdrömmen – glutenfri magi i köket är en bakbok skriven av Linda Klintefjord, utgiven på Votum och Gullers förlag. PLOCK KAKOR MED POSTEN ●GLUTENFRIHET. Friends of Adam heter ett bageri som bakar naturligt glutenfritt och laktosfritt bröd, både kaffebröd och matbröd. Det säljs i många butiker runt om i landet, men också i webbshopen friendsofadam.se. Vill du hellre baka själv så kan du där också köpa de glutenfria ingredienserna. Men är du sugen på tårta så måste du ta dig till deras butik vid Hornstulls Strand i Stockholm, de skickas inte med posten. FIKA GRATIS CAFÉTIPS I MOBILEN ● SPRID VIDARE. Fikasugen och på jakt efter ett café med allergianpassat utbud? Ladda då ner gratisappen Cafétipsaren i din mobil så får du snabbt reda på närmaste ställe. Och har du själv besökt ett bra ställe, som du vill tipsa andra allergiker om, så gör du det i samma app. COLOURBOX FRIENDS OF ADAM COLOURBOX COLOURBOX

9 Enligt Bo Johansson, forskare på Arbets- och miljömedicin i Uppsala, är de nyanlända invandrarna extra utsatta när det gäller astma och allergier. – Dels handlar det om att de oftare bor i bostäder med låg standard och dålig ventilation, dels är de oftare trångbodda. Men det handlar också om att de har med sig kunskaper från sina hemländer som inte är lämpliga i svenska lägenheter, till exempel att man inte kan använda så stora vattenmängder vid städningen som man är van vid hemifrån. MER ADEKVAT. Den information som svenska myndigheter ger de nyanlända invandrarna om boendemiljö och allergier har visat sig fungera dåligt. I ett nytt projekt, där Arbets- och miljömedicin i Lund respektive Uppsala ingår tillsammans med Astma- och Allergiförbundet, ska nu informationen anpassas och bli mer adekvat. Bo Johansson är projektledare. – Det går inte att informera en nyanländ familj från Somalia på samma sätt som du informerar en svensk familj, det fungerar inte. En helt central del i det här projektet är att vi ska ta fram informationen tillsammans med målgruppen. Somalier som varit längre i Sverige ska alltså vara med och anpassa informationen till sina landsmän, berättar Johansson. Bakgrunden till projektet är det program om den usla boendemiljön i området Herrgården på Rosengård i Malmö som SVT:s Uppdrag granskning sände hösten 2008. Arbets- och miljömedicin på lasarettet i Lund blev snabbt inkopplade för att undersöka hälsoläget före och efter den renovering som fastighetsägaren tvingades att göra. Arbetet gav flera viktiga lärdomar, berättar överläkare Kristina Jakobsson. – Vi gjorde många hembesök under det här projektet och det blev då alldeles uppenbart att det fanns ett väldigt stort informationsbehov när det gäller boendemiljö och allergiproblem bland invandrare som varit i landet en kortare tid. – Om man jobbar i ett område som Herrgården så måste man komma hem till folk. Då kan det ske ett möte på lika villkor. Det är en väldig skillnad att komma hem till någon och i lugn och ro sitta och samtala och med egna ögon se hur boendemiljön ser ut, berättar Kristina Jakobsson. BASALA RÅD. Projektet som är finansierat av Europeiska Integrationsfonden har precis dragit igång. I ett första skede ska personer med arabiska och somaliska som modersmål knytas till projektet. De ska sedan vara med och ta fram informationsmaterial. – Det är enkla basala råd, dels medicinsk information om allergier men också information om hur man kollar att ventilationen fungerar, hur man kontaktar värden, vilka rättigheter man har eller hur man ska städa, säger Kristina Jakobsson. Materialet kommer också finnas i form av illustrationer och filmer. Projektet beräknas pågå till april 2015. ■ Den allergiinformation som ges till svenska familjer om boendemiljö och allergier fungerar inte bland nyanlända invandrarfamiljer. Med uppsökande verksamhet och information på modersmålet ska bristerna nu åtgärdas. TEXT & FOTO JAKOB HYDÉN Kristina Jakobsson, överläkare på Arbets och miljömedicin i Lund, menar att det finns ett stort informationsbehov när det gäller boendemiljö och allergiproblem bland nyanlända invandrare. Råd ska förbättra boendemiljön för invandrare Informationen fungerar dåligt

10 Symtomen kom krypande för Ulla Nestor. Men efter hand stod det allt mer klart att det var arbetsplatsen som var källan till problemen. När det var som värst täckte eksem alla exponerade hudytor; händer, hals, urringning och ansikte. – Ansiktet var värst. Det går nästan inte att beskriva, men det var rött, torrt och huden liksom föll av, säger Ulla. Hon promenerar långsamt uppför sjötomten på landet utanför Knivsta. Att spana ut över sjön Valloxen är mycket lugnande. – Här mår jag väldigt bra, konstaterar Ulla. Numera är eksemen hanterbara. I nära tjugo år arbetade hon som biomedicinsk analytiker på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Att forska inom veterinärmedicin var hennes dröm, men arbetet skulle förvandlas till en mardröm. – Mitt första jobb var delvis på ett mögellabb, där vi såg till att skydda omgivningen från mögelangrepp, men inte oss själva, säger hon. ÖKÄND BYGGNAD. I början hade hon inga besvär, men när hon började jobba på en ny avdelning i annan byggnad eskalerade problemen. – Jag drogs med huvudvärk, trötthet, plötsliga nässelutslag, ledvärk och ständiga infektioner som halsfluss, säger hon. Eksemen var värst. Ulla klagade hos arbetsgivaren, men tyckte inte att hon fick något gehör. Någon omplacering var det inte tal om. – Redan på 80-talet var huset känt för fukt- och mögelskador. När jag slutade rapporterade ett hundratal anställda symtom kopplade till arbetsplatsen, säger Ulla. En del hade ofta näsblod och andra drogs med problem kopplade till lungor och andning. När hon blev gravid med sitt tredje barn svullnade ögonen upp och eksemen blev värre. – Då vågade man inte ha mig i lokalerna längre. För tjugo år sedan lämnade Ulla Nestor sin arbetsplats och sitt drömyrke. De svåra eksemen som det fukt- och mögelskadade huset gav henne, har tvingat henne att tänka nytt. TEXT MAJA LUNDBÄCK FOTO JEANETTE HÄGGLUND DRÖMJOBBET I över 20 år har anställda vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, blivit allvarligt sjuka. Först 2010 evakuerades personalen till paviljonger. NAMN: Ulla Nestor ÅLDER: 57 år FAMILJ: Man och tre vuxna barn BOR: I Knivsta YRKE: Lärare och väktare (före detta biomedicinsk analytiker) INTRESSEN: Familjen, träning, läsa, arbeta på tomten, hugga ved – Man måste våga utmana sig

11 Jag började jobba hemifrån och det stod klart att jag aldrig skulle komma tillbaka, säger hon. Graviditeten blev hennes räddning. – Med facit i hand kan man säga att jag fick en andra chans, säger Ulla. SA UPP SIG. Solen skiner över den lilla sjön bredvid huset. Ulla tar försiktiga steg på den hala klipphällen. Hit går hon ofta när hon behöver få ro. Hon valde att säga upp sig till sist. Allergierna gjorde arbetet som biomedicinsk analytiker omöjligt och klassades som arbetsskada. Arbetsgivaren föreslog att hon skulle sjukpensioneras, något som Ulla såg som en direkt förolämpning. – Som jag ser det var det huset som var sjukt, inte jag, säger hon. Att lämna arbetskamrater och sitt yrke var på flera sätt traumatiskt. Fortfarande i dag måste Ulla titta bort när hon kör förbi huset där hon satt. – Jag lämnade mitt jobb med stor sorg och kände mig identitetslös efteråt, säger hon. Fyra och ett halvt år senare var hon dock färdigutbildad mellan- och högstadielärare. – Jag var glad att jag vågade ta chansen att utbilda mig igen, säger hon. TREDJE GÅNGEN GILLT. När Ulla fick lärarjobb hamnade hon på en skola som var svårt mögelangripen med nässelutslag, eksem och astma som följd. Även nästa skola var mögelskadad. – Men jag trivdes så bra som lärare och ville inte ge upp, säger Ulla. Först den tredje skolan fungerade. Där jobbar hon kvar än i dag. – Jag lever med det här nu och det dyker hela tiden upp nya saker som jag inte tål, säger hon. LÖSNINGSORIENTERAD. Yngsta sonen Simon har hunnit fylla 21 år nu, men fortfarande begränsas Ulla av allergierna. Förutom ett flertal mögelsorter reagerar hon på olika kemikalier, en av de värsta är formaldehyd, som finns i spånskivor och vaccin. Hon kan därför inte ta vaccin och därmed inte resa överallt. Men i stället för att se hindren tänker hon numera nytt. Ulla anser inte längre att identiteten sitter i yrket. – Jag mår bra av att göra saker som jag inte vet om jag klarar av, man måste våga utmana sig, säger hon. Sonen Simon arbetar som väktare och Ulla blev inspirerad av att prova på och ha det som extrajobb. Hon lyser upp när hon berättar om alla nya situationer hon kan ställas inför under ett arbetspass. – Jag jobbar oftast ensam, det kanske är mitt i natten och man kan aldrig veta vad som ska hända, säger hon. När Ulla blev allergisk mot väktaruniformen försökte hon se på problemet med lösningsorienterade ögon. – Jag tvättade uniformen massor av gånger, så nu är det inga problem längre, säger hon. ■ GJORDE HENNE SJUK Ute i naturen känner Ulla Nestor sig fri från sina allergibesvär. SJUKA HUS Ett hus där fler än ”normalt” har problem med irritation i ögon, näsa och hals, hudutslag, trötthet, huvudvärk, luftvägsinfektioner och överkänslighet. Sjuka hus har ofta fukt och mögelskador. Kemiska ämnen från byggnadsmaterial utsöndras i högre grad än annars och ventileras inte ut som de ska. Källa: Arbetsmiljöverket

den enda Vi är övertygade om att hela familjen sover bättre i sängar som, förutom att vara Svanenmärkta, också är rekommenderade av Astma- och Allergiförbundet. Nu har vi lyckats med det som ingen annan har gjort - att göra sängar som klarar de krav som ställs för att bli rekommenderad. Alla Hilding resårsängar i kombination med Aktsam bäddmadrass klarar dessa krav - givetvis utan att ge avkall på den oöverträffade sovkomfort som Hilding är känd för. Sov gott - Lev gott Rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet Astma- och Allergiförbundets experter har, efter genomgång och riskanalys av sängarnas material i alla dess delar och egenskaper i övrigt, tillstyrkt att Hilding resårsängar i kombination med bäddmadrass Aktsam är lämplig för personer med astma, allergi och annan överkänslighet. Läs mer och hitta din butik på www.hilding.nu Äntligen finns det sängar som rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet

13 munsystem mognar på ett annat sätt. Men det går alltså inte att dra alla bondgårdsbarn över en kam. Någon av Allergias läsare kanske har en mamma som vuxit upp i en sådan miljö och trots detta blev allergisk, hur kan man förklara det? – Det här exemplet visar det som forskningen nu börjar närma sig, att förstå hur omgivningsfaktorer faktiskt kan påverka våra gener. Det kan vara så att den här mamman hade en sådan genuppsättning att hennes immunsystem inte tålde att utsättas för ladgårdsmiljö. Hon fick fel sorts immunstimulering. Medan många andra inte har den genuppsättningen. Jag spekulerar, men det skulle absolut kunna vara så här, förklarar Johan Alm. SCIENCE FICTION. Tack vare teknikutvecklingen är det snart möjligt att kartlägga en människas gener på bara ett dygn. Tidigare tog det 11–12 år. Det här gör att man i framtiden förhoppningsvis lättare kommer att kunna särskilja våra anlag för allergi, para ihop det med resultaten från livsstilsforskningen och på så vis veta vad som förebygger allergi utifrån individuella förutsättningar. – Det låter som science fiction, men då kanske vi med hjälp av ett enkelt salivtest kan säga till vissa föräldrar att det är perfekt att deras barn växer upp på bondgård, men för ett annat är det bättre att vänta tills barnet är fem år, säger Johan Alm optimistiskt. ■ Vi läser i tidningen eller på webben att det är bättre att födas vaginalt, att bondgårdsbarn får mindre allergier eller att flera syskon minskar risken. Den här floran av olika teorier om hur allergier kan förebyggas kan ibland bli lite förvirrande, särskilt om det inte stämmer med den egna allergiska verkligheten. Förklaringen till att forskningsresultaten kanske inte passar in på just dig eller din familj, handlar om att de är slutsatser och mönster från studier av stora grupper av människor. Forskarna är därför noga med att ha med ordet ”oftast”, när de presenterar sina resultat. Som att ”barn som växer upp på bondgårdar blir oftast mindre allergiska”. – Det innebär att det även finns barn som inte alls mår bra av att växa upp på bondgård. Det är också det som gör det så svårt att ge allmänna råd. Vi vet idag mycket bättre att ett och samma råd inte är av godo för samtliga individer, säger Johan Alm. Han är barnallergolog på Sachsska Barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och har forskat om livsstil och allergi i snart tjugo år. ARV OCH MILJÖ. Komplext är bara förnamnet när det gäller forskning om allergi. Vem som blir allergisk och hur allergiska vi blir, handlar både om ärftliga faktorer (våra gener) och om hur vi påverkas av den omgivande miljön. Idealet vore om man kunde kombinera kunskap om arv och miljö, och ringa in vad som fungerar för en specifik person, och forskningen är på god väg. Johan Alm är en av hjärnorna bakom den studie som redan för tjugo år sedan kunde visa att barn som växer upp i familjer med antroposofisk livsstil bara har en fjärdedel så stor risk att utveckla allergi de första två levnadsåren jämfört med barn från ”vanliga” familjer i samma område. – Det visar att livsmiljön spelar en stor roll. Vi är därför väldigt intresserade av att förstå mer om vad i den här antroposofiska livsstilen som ger barnen bättre skydd mot att utveckla allergi. Genom att bättre förstå skillnader mellan olika grupper av barn och hur de lever, så får vi forskare kunskap som kanske till slut kan göra det möjligt att uttala sig på individnivå, hoppas Johan Alm. KONTAKT MED BAKTERIER. I exemplet med bondgården, liksom i fallet med den antroposofiska livsstilen, handlar forskningsresultatet om den så kallade hygienhypotesen. Den går ut på att forskarna tror att det kan vara så att barn nuförtiden växer upp i en miljö som inte stimulerar immunsystemet på samma sätt som förr. – Studier från kontinenten har visat att barn som växer upp på bondgårdar där det finns djur är mycket mindre allergiska. Och det beror troligen på att barnen kommer i kontakt med en mängd bakterier som gör att deras imNär forskningen inte stämmer med din verklighet Det kan ibland vara svårt att känna igen sig i forskningsresultat om allergiers orsak och verkan. Du kanske har fått höra att det är bra att växa upp på en bondgård. Men din mamma har gjort precis det och hon blev ändå jätteallergisk. Hur kommer det sig? TEXT SUSANNE ROSÉN FOTO MARIE SWARTZ Johan Alm. Forskning visar mönster från stora grupper

14 ag kan prova att göra maränger utan ägg, hör jag mig själv säga till redaktionen. Jag har sett ett antal olika recept på nätet, och tänker att det borde funka bra. Vi pratar om hur vi tänker oss att jag ska fotografera dem, och jag har en inre bild av något fluffigt, vitt. Jag köper hem ingredienserna, och bestämmer mig för att börja med receptet som verkar enklast. Jag kokar sockerlag, blöter gelatinblad och vispar. Smeten blir fluffig och vit, precis som vanlig marängsmet, men väldigt klistrig. Den låter sig klickas till fina toppiga små maränger på en plåt med visst kladd. Smeten blir liksom som smält tugggummi, men de ser oerhört snygga ut på plåten. Jag vet det inte ännu, men det är här problemen börjar. Jag sätter in de perfekta marängerna, som jag ambitiöst färgat rosa med karamellfärg, i ugnen. Det går ganska fort för dem att sjunka ihop till en platt pöl av klistersmet, som täcker större delen av plåten. Jag tänker optimistiskt att ”de kanske blir släta och fina, och smakar bra i alla fall, som något slags marängplattor”. Tills alla marängerna, som på given signal, plötsligt blir prickiga, som om de fått någon märklig sjukdom. De säckar dessutom ihop, spricker och ser fullständigt oätliga ut. FÅR TORKA. Jag låter dem stå kvar i ugnen och torka, i hopp om ett mirakel, innan de till slut får stå på diskbänken i två dagar, där mina barn lyckligt knycker bitar av dem tills plåten nästan är tom: ”Jättegoda mamma! Helt perfekta!” Visst, de smakar helt okej, men de ser verkligen inte kloka ut. Inget man kan ha på bild i en tidning, och man vill definitivt inte servera dem. Jag funderar över om jag på något sätt kan göra en bild med ett serveringsförslag, med krossade maränger... Jag provar det andra receptet, med No Egg och pektin. Jag känner mig som ”lille kemisten” när jag blandar smeten. Det blir helt okej små berg av smet på plåten. Jag tittar andäktigt på dem genom ugnsluckan, och håller tummarna för att de inte smälter ihop. Temperaturen är lite lägre den här gången också, och tänka sig: de står kvar! Det tar några timmar att få dem att torka, men det blir faktiskt vanliga maränger av dem! Jag drar en lättnadens suck, och barnjuryn godkänner ännu en gång: ”Lite snyggare, inte riktigt lika goda”. De smakar lite torrt, och de första var helt klart godare, men de smakar maräng i alla fall. Otroligt nog – med tanke på att de innehåller helt andra saker än normala maränger. EN GÅNG TILL. Berusad av framgång bestämmer jag mig för att prova det första receptet ännu en gång, nu med jättelåg temperatur. Till min besvikelse sjunker de ihop även denna gång, men inte lika mycket. Och efter vad som känns som en evighet är de faktiskt torra och färdiggräddade – utan prickar och sprickor. Några har bubblat ut en del av innehållet, men en del är faktiskt riktigt fina! Smaken är som första gången riktigt god – den påminner om grillade marshmallows, vilket inte är så konstigt, eftersom ingredienserna torde vara ungefär desamma. Summa summarum: båda recepten funkar, och ger riktigt goda maränger– MARÄNGER TEXT OCH FOTO SUSANNAH ELERS UTAN ÄGG Det var ingen lätt match att få marängerna fluffiga utan ägg. Men Allergias reporter och provbakerska Susannah Elers klarade det! Det efterlängtade resultatet fick godkänt av barnen. Marängen till vänster är bakad med No Egg och pektin, den högra med gelatin. J

15 1 dl vatten 6,5 msk florsocker 0,5 dl No Egg äggersättning 0,5 tsk flytande pektin 1 msk vaniljsocker Blanda vattnet och pektinet och rör ner No Egg. Vispa kraftigt med elvisp i minst 5 minuter. Tillsätt florsockret och vaniljsockret lite i taget och vispa ytterligare några minuter. Klicka ut på bakplåtspapperklädd plåt, och grädda i nedre delen av ugnen i 100 °C i 2 timmar. Stäng av ugnen och låt marängerna stå kvar i eftervärmen och torka. 2,5 dl florsocker 1 dl vatten 4 st gelatinblad Sätt ugnen på 100°C. Lägg gelatinbladen i kallt vatten i en skål. Blanda socker och vatten i en kastrull och koka ihop blandningen till en tjock sockerlag. Det tar ungefär 5 minuter. Lyft upp gelatinbladen ur vattnet och smält i den varma sockerlagen. Vispa smeten med elvisp cirka 5-7 minuter tills det blir en seg, fluffig smet. Klä en plåt med bakplåtspapper och klicka genast ut smeten med hjälp av två skedar. Om den får stå blir den som tugggummi och helt omöjlig att hantera. Grädda 1-2 timmar, eller tills de torkat. Stäng då av ugnen och låt marängerna stå kvar med ugnsluckan på glänt. Maränger med äggersättning & pektin Maränger med gelatin men de kräver väldigt lång tid i ugnen, på låg temperatur. För den som varken tål ägg eller mjölk, och därför varken kan använda vanliga marängrecept eller äta köpemaränger (som oftast är gjorda på mjölk) är båda recepten fullgoda alternativ, som kommer att lura vilken icke-allergiker som helst. Receptet med gelatin gav godast maränger. Receptet med NoEgg var dock mycket lättare att lyckas med, och rekommenderas till nybörjaren eller barn som vill testa att göra maränger själva. n ” Tänka sig, de står kvar! Mastceller är en celltyp i det medfödda immunförsvaret. Hos allergiska personer binder mastcellerna till allergiframkallande ämnen. Det i sin tur aktiverar utsöndringen av olika inflammatoriska substanser, exempelvis histamin, vilket ger allergiska symtom. Forskningen på mastceller är gjord på möss. Även om möss inte spontant utvecklar astma som människor, så kan man lära sig mycket om hur mastceller hamnar i lungorna, berättar Joakim Dahlin. Han har skrivit sin doktorsavhandling om cellen som ger upphov till mastceller, en så kallad mastcellsprogenitor. – Vi hoppas att vi inom ett år har kunnat identifiera mastcellsprogenitorn i blod även hos människa. Forskningen är ännu på grundforskningsstadiet och finansieras av statliga medel samt stipendium från bland annat Hjärt-Lungfonden. Läkemedelsindustrin har visat ett visst intresse, men ännu är det ingen som har klivit in som finansiär. Det kan bero på att vi ännu inte hittat något sätt att stoppa mastcellsprogenitorerna från att vandra till lungorna. NYTT ANGREPPSSÄTT. – Kan man ta fram ett läkemedel som gör det så är det ett nytt sätt att angripa astma. För den som har astma skulle det inte innebära att man blev av med mastcellerna som redan finns i lungorna, men det skulle stoppa nya mastceller från att ta sig dit. Det skulle förhindra att astmasymtomen förvärras. Med tiden är det också möjligt att mastcellerna i lungorna dör och då blir man av med astmasymtomen, men detta är givetvis bara spekulationer. Det här måste bevisas kliniskt och det kan ta lång tid, konstaterar Joakim, och fortsätter; man kan räkna med en utvecklingstid på upp till tjugo år innan vi har en färdig medicin. Intresset för immunförsvarets gåtor gjorde att Joakim började forska på astma. – Jag är pollenallergiker, men inte astmatiker så det var inte min egen situation som triggade mig att börja med detta. Redan det som vi hittills fått fram är omvälvande. Jag har inte talat om denna forskning på någon medicinsk konferens än, faktiskt ska jag presentera de nya fynden för första gången i Liverpool nu i december, berättar Joakim. Och intresset för fyndet kommer nog att öka, för vi vill ju lösa astmans gåta. n Cell som orsakar astma identifierad Spännande forskning på Uppsala universitet har lett till att man har funnit den cell i blodet hos möss som ger upphov till mastceller. TEXT MERTZ LAAKSO

16 Inom både primärvården och skolhälsovården i Skåne har man under senare år upplevt en kraftig ökning av antalet barn som begär intyg om att få laktosfri kost i skolan. Ökningen speglar en växande rädsla för laktosintolerans i samhället, menar Ingrid Plantin, skolöverläkare i Lunds kommun. – Okunskapen är tyvärr väldigt stor. Många tror att det är en farlig sjukdom och att det är oerhört viktigt att de inte får i sig en droppe mjölk och den attityden är olycklig. Det är ingen sjukdom och det är ingen allergi, säger Plantin och tillägger: – De allra flesta med laktosintolerans kan äta en i stort sett normal kost och ska bara undvika att dricka ren mjölk och att äta till exempel pannkakor. Det finns ofta ingen anledning att helt avstå mat med mjölk i. Louise Laurell, överläkare på barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Skånes Universitetssjukhus, har upplevt samma ökade rädsla för tillståndet. Hon menar att det kan få allvarliga följder. – Det finns en överhängande risk att laktosintolerans blir en diagnos som sätts slentriansmässigt och att man därför missar att utreda barn och ungdomar för betydligt allvarligare tillstånd. Det är därför viktigt att sprida kunskap om att laktosintolerans är ett normaltillstånd och inte en sjukdom, förklarar hon. En annan allvarlig följd kan vara att barn inte får i sig den näring de behöver. ENSIDIG KOST. – På många skolor får barn med laktosintolerans helt mjölkfri kost. Från barnläkarhåll tycker jag att det är allvarligt eftersom det finns risk att barnen på det sättet får en alltför ensidig kost med för lite fett, protein och kalcium. Barn med laktosintolerans kan ofta äta en helt vanlig kost om man erbjuder annan måltidsdryck än mjölk, säger Laurell. Louise Laurell startade för ett par år sedan en arbetsgrupp med representanter från bland annat skolhälsovården och primärvården, för att sprida kunskap om laktosintolerans och avdramatisera folks attityder. Budskapet har definitivt börjat få fäste, inte minst i kommunernas skolkök. Kristianstad, Östra Göinge och Kävlinge är några av de skånska kommuner som anammat en ny hållning i laktosfrågan och allt mer frångår den helt laktosfria maten. Men än finns mycket att göra. I Sydeuropa, Afrika och Asien är de flesta vuxna känsliga för laktos. I Västeuropa har majoriteten av befolkningen en genetisk mutation som gör att förTEXT & FOTO JAKOB HYDÉN De allra flesta med en känslighet för laktos klarar sig med en helt normal kost minus ren mjölk. Det menar läkare och kostexperter som Allergia har talat med. Man får dock inte glömma att det finns de som reagerar på mycket små mängder laktos och bör ha helt laktosbefriad kost. Ny hållning till Centralskolan i Kristianstad är en av de skolor som föresl Alla tar ur samma ask.

17 mågan att bryta ned mjölksockret kvarstår i vuxen ålder. Ändå har konsumtionen av laktosfria och laktosreducerade livsmedel ökat explosionsartat. – Mjölkkonsumtionen minskar i många länder och de stora mejeribolagen ser sig om efter andra sätt att tjäna pengar. Reklamen från industrin kring laktosfria produkter är omfattande och det påverkar sannolikt konsumtionsmönstret, säger Louise Laurell. LYSSNA PÅ DIN KROPP. Samtidigt får man förstås inte glömma att det finns de som inte tål laktos och bör ha helt laktosbefriad kost. Du kan testa vilken tolerans du eller ditt barn har för mjölksocker. Sedan några år finns det DNA-test, men Åsa Persson rekommenderar istället att man helt enkelt provar sig fram. Genom att utesluta all laktos ur kosten under två till tre veckor. – Det finns inget riktigt bra sätt att mäta laktosintolerans. Att själv känna efter och lyssna på sin kropp är mest tillförlitligt, säger hon. Louise Laurell är av samma åsikt. – Det finns inga bevis för att DNA-testet är ett bra test för barn och ungdomar, och det bör definitivt inte användas före tolv års ålder. Om barnet växer bra och inte har några andra symtom så behöver oftast ingen utredning göras. Det jag rekommenderar är istället att utesluta rena mjölkprodukter i två veckor. Därefter återintroduceras dessa mejeriprodukter. Om symtomen först försvinner, men kommer tillbaka när man börjar med vanlig kost igen – då kan det handla om laktosintolerans. MISSTÄNKER DU LAKTOSINTOLERANS? Det finns många sätt att kontrollera laktosintolerans. På Apoteket kan du köpa självtest och genom sjukvården kan du genomföra både DNA-test och laktosbelastning. Det mest effektiva är dock att helt enkelt ta bort alla mjölkprodukter under två veckor för att se om symtomen försvinner. Om du blir symtomfri ska du provocera, det vill säga äta laktos igen, och om symtomen återvänder är diagnosen ställd. Om du misstänker att ditt barn lider av laktosintolerans bör du kontakta primärvården. Det är viktigt för att utesluta andra tänkbara orsaker, sjukdomar eller allergier. ” I Sydeuropa, Afrika och Asien är de flesta vuxna känsliga för laktos år de laktoskänsliga eleverna att bara utesluta ren mjölk. Här elever i klass 4B. 

19 Klockan är strax efter halv tolv när klass 4B stormar in i matsalen på Centralskolan i Kristianstad. Pasta med svampsås står på menyn och barnen slevar glatt upp på sina vita plasttallrikar. Även de barn som är laktosintoleranta. – De allra flesta barn med laktosintolerans klarar av att äta en helt normal kost om de bara låter bli att dricka ren mjölk eller äta de allra mest laktosrika rätterna, säger kostekonom Nina Schack. Sedan två år får eleverna med intyg om laktosintolerans i stort sett samma kost som de andra barnen. Enstaka dagar, när exempelvis pannkakor eller potatismos står på menyn, erbjuds de alternativ, men i övrigt är det standardlunchen som gäller. – Det är klart att det väckte en hel del frågor, men vi har inte märkt av något motstånd eller fått några negativa reaktioner. Vi försöker informera så mycket som möjligt och då brukar föräldrarna förstå. Dessutom tvingar vi ju inte någon, de som absolut vill ha helt laktosfri kost får det, förklarar Nina Schack. De elever och föräldrar som kräver helt laktosfri kost får äta den helt mjölkfria maten, den som också mjölkproteinallergikerna äter. Någon laktosfri kost i ordets gamla bemärkelse finns inte längre i Kristianstads kommun. Den nya hållningen syns tydligt i statistiken. De 188 elever som 2011 åt helt laktosfri kost har idag reducerats till 88 – en minskning med 100 elever. VINSTERNA ÄR FLERA. Ur medicinsk synpunkt är det bättre för laktosintoleranta barn att få i sig små mängder laktos än att äta helt laktosfri kost. Det håller liv i förmågan att bryta ned mjölksockret, så att man exempelvis kan äta en gräddglass då och då eller tårta på kalaset. Den som inte äter någon laktos alls riskerar att på sikt bli helt oförmögen att bryta ned mjölksockret. För kökspersonalen på kommunens skolor innebär nyordningen att man kan koncentrera sig mer på andra och många gånger allvarligare tillstånd. I flera kommuner har skolorna intagit en ny hållning när det gäller laktosintolerans. Kristianstad är en av dem. Förra året mer än halverades antalet elever med laktosfri kost i kommunen. – Det ger kökspersonalen en möjlighet att lägga krutet på det som är verkligen viktigt, förklarar Åsa Persson, allergisköterska på Kristianstads sjukhus och en av medlemmarna i kommunens födoämnesgrupp. Britt Norén som jobbar i köket på Centralskolan tycker att den nya hållningen är enbart positiv. – Det är jättebra att man har avdramatiserat detta med laktosintolerans. Och för alla de barn som nu äter i stort sett samma mat som sina kamrater är det förstås enklare, säger hon. Detta med att avdramatisera och ändra attityderna kring laktosintolerans är en viktig uppgift, menar även Åsa Persson. – Tyvärr är det många idag som inte har klart för sig vad laktosintolerans egentligen är. Det är ju ingen allergi. Många tror att det är något farligt och att man kan bli jättesjuk, men så är det inte. Det är ett normaltillstånd, och man kan leva ett fullständigt normalt liv ändå, säger Åsa Persson som också vill avliva en seglivad missuppfattning. –Laktosintolerans uppstår när enzymet som ska spjälka mjölksockret försvinner och det sker tidigast i fem- eller sexårsåldern. Laktosintolerans drabbar alltså vanligen inte småbarn utan först när barnen börjar komma upp i skolåldern, säger Åsa Persson. n TEXT OCH FOTO JAKOB HYDÉN SAMMA MAT DRABBAR VAR TIONDE SVENSK Laktosintolerans beror på en oförmåga att bryta ned mjölksocker. Man brukar räkna med att tillståndet drabbar runt tio procent av befolkningen. I exempelvis södra Europa är tillståndet betydligt vanligare. Symtomen är magknip, illamående och diarré. De flesta med laktosintolerans kan äta vanlig mat och även smör, ost och margarin men ska undvika att dricka mjölk och äta mat med mycket laktos, till exempel pannkakor, gratänger och soppor eller såser med mycket mjölk. Toleransnivån varierar kraftigt och därför måste varje individ själv hitta rätt nivå. SOM DE ANDRA – Laktosintolerans kommer vanligen i skolåldern Åsa Persson. Nina Schack.

20 del, säger Anna Törnberg, legitimerad sjukgymnast på Karolinska Universitetssjukhuset. Hon betonar också vikten av att veta när man ska ta medicinen, det vill säga hur lång tid det tar innan den har effekt, hur mycket som ska tas och när för att uppnå en viss effekt. HUR SKA MEDICINEN HJÄLPA? Det är också viktigt att man vet hur medicinen man tar fungerar, och vilket resultat man kan förvänta sig av den för att veta när man ska ta den. – Har man ansträngningsutlöst astma och tar luftrörsvidgande medicin precis innan man börjar träna eller först när man får symtom hjälper den inte optimalt, till exempel. Enligt Anna Törnberg är det vanligt att hon ser att patienter har fel inhalationsteknik. – Ett fel många gör är att de inte andas ut orEtt flertal studier visar att det är mycket vanligt att astmatiker inte tar sina mediciner på rätt sätt. Upp till 70 procent av astmapatienterna har en bristfällig eller felaktig inhalationsteknik, och de flesta är inte medvetna om sin egen bristande kunskap. När vi inhalerar astmamedicin ska den ibland hamna i luftrören och ibland i alveolerna, längre ut i luftvägarna. Då måste luften passera genom både de övre luftvägarna, munhåla och svalg, och vidare genom de nedre luftvägarna, som består av luftstrupen, bronker och alveoler. Det kan verka enkelt, men sanningen är att det krävs kunskap och teknik för att verkligen kunna tillgodogöra sig medicinen på bästa sätt. – Har man fel eller dålig teknik är risken överhängande att man inte får i sig hela dosen läkemeMINDRE BESVÄR med Tycker du att din astmamedicin inte riktigt ger önskad effekt? Med rätt teknik kan du minska användandet av läkemedel, mängden biverkningar och astmarelaterade problem. Lär dig knepen och må bättre! TEXT SUSANNAH ELERS FOTO ASTRAZENECA l Sitt upp. l Ta av inhalatorns skyddshölje. l Håll inhalatorn rakt, och mata fram en dos medicin på det sätt det görs i just din inhalator. l Andas ut vid sidan om inhalatorn. l Slut tänderna och läpparna runt munstycket, utan att bita. l Ta ett djupt andetag genom inhalatorn. Andas inte in för häftigt. Då fastnar medicinerna i svalget, istället för att följa med luften ner i luftrören. Om det är en sprayinhalator där du behöver trycka för att medicinen ska sprayas ut trycker du precis när du börjat andas in. l Håll andan en kort stund. l Andas ut via näsan. l Skölj munnen om du har inhalerat kortison. Tänk på att det är stora skillnader mellan olika inhalatorer. Be en astmasköterska eller sjukgymnast att visa hur just din inhalator fungerar. SÅ HÄR INHALERAR DU

21 ” När det kliar är det väldigt svårt att sova. Man hamnar lätt i onda klådcirklar. De som har riktigt besvärliga eksem kan visst göra av med så mycket som 40 procent av dygnets energi under natten. Tänk vad mycket salsa man skulle orka dansa med all den energin! I våras kom en riktigt god nyhet för oss "kliisar". Amerikanska forskare har hittat en intressant molekyl som de kallar för Nppb*. När den tas bort i möss så slutar de klia, och när den sätts tillbaka börjar mössen riva sig igen. Det här kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur klåda uppstår och kan botas. Nu är det ju rätt långt från ett forskningsresultat på laboratoriemöss till ett piller eller en salva som hjälper oss där i sängen på natten, men det låter lovande. På grund av den här lilla molekylen visade jag frivilligt upp mina nariga händer i ett inslag på Aktuellt. Reportern undrade hur det är att leva med klåda ("ett litet helvete"), och så ville de filma när jag rev mig. Det är nog första gången någon har bett mig att klia. Vanligtvis brukar folk säga åt en att sluta. Ganska irriterande faktiskt. Speciellt om det är människor med persikohy som säger det. Fast de har ju rätt, vi borde sluta. För även om det är ack så skönt just precis då, så blir eksemet sämre när vi river. Det känns helt omöjligt, men det har faktiskt visat sig att många av oss skulle kunna förändra klådbeteendet. Men det kräver professionell hjälp och en rejäl dos tålamod. Tyvärr saknar hudklinikerna ofta resurser eller kunskap för att kunna hjälpa sina patienter att ändra sina vanor. Spännande saker är dock på gång. I ett sprillans nytt projekt där undertecknad deltar som forskningspartner, ska vi undersöka om kognitiv beteendeterapi (kbt) via Internet kan vara ett bra verktyg för eksempatienter. Projektet leds av docent Maria Bradley på Hudkliniken Karolinska Sjukhuset och psykologer/psykiatriker på Karolinska Institutet. Så molekyler eller nya vanor, det finns hopp i sikte för att få bukt med klådan! SUSANNE ROSÉN *NPPB STÅR FÖR NATRIURETIC POLYPEPTIDE B SLUTA KLIA! Eksem är ett litet helvete bättre teknik dentligt innan de inhalerar. Då finns det inte utrymme för ett tillräckligt långt andetag när man ska andas in medicinen. Ett annat vanligt fel är att andas in för kraftigt. Då fastnar en stor del av medicinen i svalget istället för att följa med ner i luftvägarna. Om man misstänker att medicinen inte hjälper kan man kontakta läkaren som skrivit ut den för att få göra ett test. Det går lätt att se om medicinen har effekt med en PEF-mätare eller genom att göra en spirometri hos till exempel sjukgymnast eller astmasköterska. RÄTT ORDNING. Det är också viktigt att man tar sina mediciner i rätt ordning. Om man tar både luftrörsvidgande medicin, till exempel Bricanyl eller Ventoline, och också ska ta långtidsverkande inflammationshämmande kortisonpreparat, till exempel Pulmicort, är det viktigt att ta den luftrörsvidgande medicinen först och sedan vänta tills den hunnit verka innan man tar den långtidsverkande medicinen. Då får man bättre effekt av det långtidsverkande preparatet. Den luftrörsvidgande medicinen häver muskelkrampen i luftvägarna genom att stimulera mottagare, beta-2-receptorer, som finns i luftrörens muskler. Det får musklerna att slappna av, och luftrören vidgas. Det gör att det också blir lättare att hosta upp slem. – Om man har mycket slem när man vaknar på morgonen och tar sitt kortison innan man hostat upp det kommer kortisonet att fastna i slemmet och följa med när man hostar upp det, istället för att hamna i luftvägarna, säger Anna Törnberg. Därför är det viktigt att ta den luftrörsvidgande medicinen först och sedan få upp slemmet innan man tar medicinen. När man inhalerat medicinen är det också viktigt att hålla andan en kort stund, så att man inte andas ut preparatet på en gång igen. Har man inhalerat kortison ska man också skölja munnen med vatten, så att man inte får svampinfektioner i munnen. HJÄLP AV LUFTBEHÅLLARE. Om man ska hjälpa ett barn att inhalera kan det vara svårt som förälder att avgöra om det blivit en bra och tillräcklig inandning. Därför använder man ofta sprayinhalator och en spacer, en luftbehållare som medicinen hamnar i, för barn. Då kan de få i sig medicinen genom att andas flera andetag, eftersom det inte kräver en viss teknik. Då räknar man istället andetagen barnet tar i masken eller munstycket. Även barn behöver skölja munnen med vatten efter att de inhalerat kortison. När barnen blir större och får en pulverinhalator finns det också inhalationsapparater utan läkemedel som man kan öva med, som piper när man inhalerat rätt. Det kan vara ett bra sätt att få bekräftelse på om barnet gör rätt. Det är också viktigt att man följer upp kontinuerligt att barnen har rätt teknik, till exempel hos astmasköterska eller sjukgymnast. n

Made with FlippingBook

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=