15 1 dl vatten 6,5 msk florsocker 0,5 dl No Egg äggersättning 0,5 tsk flytande pektin 1 msk vaniljsocker Blanda vattnet och pektinet och rör ner No Egg. Vispa kraftigt med elvisp i minst 5 minuter. Tillsätt florsockret och vaniljsockret lite i taget och vispa ytterligare några minuter. Klicka ut på bakplåtspapperklädd plåt, och grädda i nedre delen av ugnen i 100 °C i 2 timmar. Stäng av ugnen och låt marängerna stå kvar i eftervärmen och torka. 2,5 dl florsocker 1 dl vatten 4 st gelatinblad Sätt ugnen på 100°C. Lägg gelatinbladen i kallt vatten i en skål. Blanda socker och vatten i en kastrull och koka ihop blandningen till en tjock sockerlag. Det tar ungefär 5 minuter. Lyft upp gelatinbladen ur vattnet och smält i den varma sockerlagen. Vispa smeten med elvisp cirka 5-7 minuter tills det blir en seg, fluffig smet. Klä en plåt med bakplåtspapper och klicka genast ut smeten med hjälp av två skedar. Om den får stå blir den som tugggummi och helt omöjlig att hantera. Grädda 1-2 timmar, eller tills de torkat. Stäng då av ugnen och låt marängerna stå kvar med ugnsluckan på glänt. Maränger med äggersättning & pektin Maränger med gelatin men de kräver väldigt lång tid i ugnen, på låg temperatur. För den som varken tål ägg eller mjölk, och därför varken kan använda vanliga marängrecept eller äta köpemaränger (som oftast är gjorda på mjölk) är båda recepten fullgoda alternativ, som kommer att lura vilken icke-allergiker som helst. Receptet med gelatin gav godast maränger. Receptet med NoEgg var dock mycket lättare att lyckas med, och rekommenderas till nybörjaren eller barn som vill testa att göra maränger själva. n ” Tänka sig, de står kvar! Mastceller är en celltyp i det medfödda immunförsvaret. Hos allergiska personer binder mastcellerna till allergiframkallande ämnen. Det i sin tur aktiverar utsöndringen av olika inflammatoriska substanser, exempelvis histamin, vilket ger allergiska symtom. Forskningen på mastceller är gjord på möss. Även om möss inte spontant utvecklar astma som människor, så kan man lära sig mycket om hur mastceller hamnar i lungorna, berättar Joakim Dahlin. Han har skrivit sin doktorsavhandling om cellen som ger upphov till mastceller, en så kallad mastcellsprogenitor. – Vi hoppas att vi inom ett år har kunnat identifiera mastcellsprogenitorn i blod även hos människa. Forskningen är ännu på grundforskningsstadiet och finansieras av statliga medel samt stipendium från bland annat Hjärt-Lungfonden. Läkemedelsindustrin har visat ett visst intresse, men ännu är det ingen som har klivit in som finansiär. Det kan bero på att vi ännu inte hittat något sätt att stoppa mastcellsprogenitorerna från att vandra till lungorna. NYTT ANGREPPSSÄTT. – Kan man ta fram ett läkemedel som gör det så är det ett nytt sätt att angripa astma. För den som har astma skulle det inte innebära att man blev av med mastcellerna som redan finns i lungorna, men det skulle stoppa nya mastceller från att ta sig dit. Det skulle förhindra att astmasymtomen förvärras. Med tiden är det också möjligt att mastcellerna i lungorna dör och då blir man av med astmasymtomen, men detta är givetvis bara spekulationer. Det här måste bevisas kliniskt och det kan ta lång tid, konstaterar Joakim, och fortsätter; man kan räkna med en utvecklingstid på upp till tjugo år innan vi har en färdig medicin. Intresset för immunförsvarets gåtor gjorde att Joakim började forska på astma. – Jag är pollenallergiker, men inte astmatiker så det var inte min egen situation som triggade mig att börja med detta. Redan det som vi hittills fått fram är omvälvande. Jag har inte talat om denna forskning på någon medicinsk konferens än, faktiskt ska jag presentera de nya fynden för första gången i Liverpool nu i december, berättar Joakim. Och intresset för fyndet kommer nog att öka, för vi vill ju lösa astmans gåta. n Cell som orsakar astma identifierad Spännande forskning på Uppsala universitet har lett till att man har funnit den cell i blodet hos möss som ger upphov till mastceller. TEXT MERTZ LAAKSO
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=