21 ” När det kliar är det väldigt svårt att sova. Man hamnar lätt i onda klådcirklar. De som har riktigt besvärliga eksem kan visst göra av med så mycket som 40 procent av dygnets energi under natten. Tänk vad mycket salsa man skulle orka dansa med all den energin! I våras kom en riktigt god nyhet för oss "kliisar". Amerikanska forskare har hittat en intressant molekyl som de kallar för Nppb*. När den tas bort i möss så slutar de klia, och när den sätts tillbaka börjar mössen riva sig igen. Det här kan vara en viktig pusselbit för att förstå hur klåda uppstår och kan botas. Nu är det ju rätt långt från ett forskningsresultat på laboratoriemöss till ett piller eller en salva som hjälper oss där i sängen på natten, men det låter lovande. På grund av den här lilla molekylen visade jag frivilligt upp mina nariga händer i ett inslag på Aktuellt. Reportern undrade hur det är att leva med klåda ("ett litet helvete"), och så ville de filma när jag rev mig. Det är nog första gången någon har bett mig att klia. Vanligtvis brukar folk säga åt en att sluta. Ganska irriterande faktiskt. Speciellt om det är människor med persikohy som säger det. Fast de har ju rätt, vi borde sluta. För även om det är ack så skönt just precis då, så blir eksemet sämre när vi river. Det känns helt omöjligt, men det har faktiskt visat sig att många av oss skulle kunna förändra klådbeteendet. Men det kräver professionell hjälp och en rejäl dos tålamod. Tyvärr saknar hudklinikerna ofta resurser eller kunskap för att kunna hjälpa sina patienter att ändra sina vanor. Spännande saker är dock på gång. I ett sprillans nytt projekt där undertecknad deltar som forskningspartner, ska vi undersöka om kognitiv beteendeterapi (kbt) via Internet kan vara ett bra verktyg för eksempatienter. Projektet leds av docent Maria Bradley på Hudkliniken Karolinska Sjukhuset och psykologer/psykiatriker på Karolinska Institutet. Så molekyler eller nya vanor, det finns hopp i sikte för att få bukt med klådan! SUSANNE ROSÉN *NPPB STÅR FÖR NATRIURETIC POLYPEPTIDE B SLUTA KLIA! Eksem är ett litet helvete bättre teknik dentligt innan de inhalerar. Då finns det inte utrymme för ett tillräckligt långt andetag när man ska andas in medicinen. Ett annat vanligt fel är att andas in för kraftigt. Då fastnar en stor del av medicinen i svalget istället för att följa med ner i luftvägarna. Om man misstänker att medicinen inte hjälper kan man kontakta läkaren som skrivit ut den för att få göra ett test. Det går lätt att se om medicinen har effekt med en PEF-mätare eller genom att göra en spirometri hos till exempel sjukgymnast eller astmasköterska. RÄTT ORDNING. Det är också viktigt att man tar sina mediciner i rätt ordning. Om man tar både luftrörsvidgande medicin, till exempel Bricanyl eller Ventoline, och också ska ta långtidsverkande inflammationshämmande kortisonpreparat, till exempel Pulmicort, är det viktigt att ta den luftrörsvidgande medicinen först och sedan vänta tills den hunnit verka innan man tar den långtidsverkande medicinen. Då får man bättre effekt av det långtidsverkande preparatet. Den luftrörsvidgande medicinen häver muskelkrampen i luftvägarna genom att stimulera mottagare, beta-2-receptorer, som finns i luftrörens muskler. Det får musklerna att slappna av, och luftrören vidgas. Det gör att det också blir lättare att hosta upp slem. – Om man har mycket slem när man vaknar på morgonen och tar sitt kortison innan man hostat upp det kommer kortisonet att fastna i slemmet och följa med när man hostar upp det, istället för att hamna i luftvägarna, säger Anna Törnberg. Därför är det viktigt att ta den luftrörsvidgande medicinen först och sedan få upp slemmet innan man tar medicinen. När man inhalerat medicinen är det också viktigt att hålla andan en kort stund, så att man inte andas ut preparatet på en gång igen. Har man inhalerat kortison ska man också skölja munnen med vatten, så att man inte får svampinfektioner i munnen. HJÄLP AV LUFTBEHÅLLARE. Om man ska hjälpa ett barn att inhalera kan det vara svårt som förälder att avgöra om det blivit en bra och tillräcklig inandning. Därför använder man ofta sprayinhalator och en spacer, en luftbehållare som medicinen hamnar i, för barn. Då kan de få i sig medicinen genom att andas flera andetag, eftersom det inte kräver en viss teknik. Då räknar man istället andetagen barnet tar i masken eller munstycket. Även barn behöver skölja munnen med vatten efter att de inhalerat kortison. När barnen blir större och får en pulverinhalator finns det också inhalationsapparater utan läkemedel som man kan öva med, som piper när man inhalerat rätt. Det kan vara ett bra sätt att få bekräftelse på om barnet gör rätt. Det är också viktigt att man följer upp kontinuerligt att barnen har rätt teknik, till exempel hos astmasköterska eller sjukgymnast. n
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=