8 NOTISER SKYDDAR BEBISEN I MAGEN En amerikansk barnläkare och hans forskningsteam har studerat kvinnor som fått allergivaccination när de varit gravida och funnit att deras barns risk att utveckla astma, matallergier och eksem sänktes med 16 procent. Forskarna tror att det beror på att antikroppar och andra immunceller förs över till fostren och därmed ökar skyddet mot vanliga allergier. TLV FÖRORDAR LUFTDUSCH Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har uttalat att landstingen nu kan överväga införande av behandling med luftduschen Airsonett vid svår allergisk astma. TLV konstaterar att behandlingen förefaller vara kostnadseffektiv och den förbättrar livskvaliteten för individer med kraftiga begränsningar i sin vardag på grund av astman. TYDLIGT MED TÅLATEJP För att underlätta för matallergiker i köket finns nu en märkningstejp att fästa på förpackningar. Om en förpackning inte innehåller några mjölkprodukter sätter man på den gröna tejpen med texten ”Fri från mjölkprotein”. Den glada munnen och det överkryssade mjölkglaset hjälper även det icke läskunniga barnet att förstå. Om produkten däremot innehåller mjölk så fäster man den röda stopptejpen ”Innehåller mjölkprotein”. Finns också för glutenintoleranta. Även användbart till att märka upp eget bakat bröd, matlådor till utflykten och så vidare. Säljs på www.talatejpen.se. ● SIGNALERAR OLIKA. Tidigare har man trott att två olika testmetoder signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling. Mätning av koncentrationen av kvävemonoxid i utandningsluft (FeNO) är idag en klinisk rutinmetod för att bestämma graden av inflammation i luftvägarna vid astma. Sedan gammalt används också ibland räkning av eosinofila granulocyter i blod som stöd för astmadiagnos. Dessa två metoder har tidigare ansetts signalera för samma inflammationsprocess i astma. I den nya studien undersökte forskarna vid Uppsala universitet betydelsen av dessa två kliniskt använda inflammationsmarkörer med hjälp av information från en stor amerikansk befolkningsbaserad databas där 12 408 individer i åldern 6–80 år ingick. Forskarna kunde konstatera att sambandet mellan FeNO och blodeosinofiler var mycket svagt. Istället såg de att samtidigt förhöjda nivåer av de två markörerna, oberoende av varandra, sammanföll med astmasymtom eller astmaanfall under det senaste året. Resultaten stödjer forskarnas tes att de två markörerna representerar två olika inflammationsprocesser. – Vi föreslår därför att båda dessa mätningar genomförs i kombination för att bättre förstå inflammationen hos patienter med astma. De utgör därmed ett bättre underlag för val av rätt behandling för dessa patienter, säger Kjell Alving, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. ●AVGER FTALATER. En studie vid Karlstads universitet visar att barn som hade PVC-material i sovrummen i barndomen utvecklade mer astma under de följande 10 åren än barn som hade andra golvmaterial. Forskarnas analyser visar också att PVC-material i föräldrarnas sovrum var starkare kopplat till astmautveckling hos barnen än PVC i barnens sovrum. Detta skulle kunna tyda på att exponering under graviditeten är mer kritisk än exponering senare i livet. Mjukgjord PVC är ett vanligt golvmaterial och mer än 30 procent av svenska bostäder har sådana material i minst ett sovrum. Golvmaterial av mjukgjord PVC innehåller ftalater som är en grupp kemikalier med misstänkt hormonstörande egenskaper som kan vara relaterade till flera kroniska sjukdomar hos barn såsom astma och allergi, påverkad könsutveckling, neuropsykiatrisk sjukdom och beteende samt övervikt och fetma. Bostad-Barn-Hälsa-studien startade år 2000 med en enkät till alla värmländska barn som då var mellan 1–5 år. Enkäten gick ut till föräldrarna till drygt 14000 barn och svar erhölls för nästan 11000 barn. Forskarna frågade bland annat om bostadens utformning med stort fokus på golv- och väggmaterial av plast. År 2005 gjordes en första uppföljning av barnen och 2010 gjordes den nuvarande 10-årsuppföljningen. Den nu aktuella studien innefattar barn som medverkade i alla tre undersökningarna. Resultaten innebär att forskarna nu kan följa ftalater från en typ av källa (mjukgjord PVC), till vad som kan mätas i miljön i inomhusdamm, till vad som finns i våra kroppar, och det finns slutligen forskningsfynd som tyder på att sådan exponering kan vara relaterad till astma och eksem hos barn. PVC-mattor kopplas till astma tio år senare Två test i kombination ger bättre astmadiagnos 30 % har PVC i något av golven hemma
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=