21 BOMULLSKLÄDER – INTE HELT ENKELT Känner mig medskyldig ag spanar längtansfullt in de snygga tröjorna i butiken. Känner på dem, och suckar lite när jag ser att de är gjorda av ull, akryl, viskos eller polyester. Min känsliga hud accepterar bara 100 procent bomull, men utbudet har minskat. Ännu svårare är det att hitta kläder som är ekologiska och rättvisemärkta. Märkligt nog. Den senaste tiden har jag allt oftare ställt mig frågan varför jag ens överväger att köpa något annat än ekologisk bomull. Jag vet hur det ser ut i andra änden av konsumtionskedjan. Enligt Världsnaturfonden kan det gå åt så mycket som 29 000 liter sötvatten för att producera ett kilo bomull (räcker till tre t-shirtar). Det handlar i många fall om länder där människor redan lider svår brist på dricksvatten, och där man skulle behöva använda marken till att odla mat istället. Dessutom används stora mängder bekämpningsmedel i odlingarna, vilket sätter ekosystem ur balans och gör bomullsbönder sjuka. Allergier är bara ett exempel på vad de kan drabbas av. Klädindustrin är medveten om problemet, men förändringar görs inte över en natt. På H&M:s hemsida läser jag att deras mål är att all bomull i sortimentet ska komma från mer hållbara källor senast 2020. Det är toppen, men av omtanke av vår kära planet behöver vi också lära oss att köpa färre tröjor, återanvända, lappa och laga mer. För även om vi väljer ekologiskt har även dessa varor förbrukat naturresurser och påverkat miljön på sin väg till oss konsumenter. Hur kommer det sig att vi fortfarande befinner oss i ett slit- och slängsamhälle, när vi har så mycket kunskap? Känner mig medskyldig, det är ju så uppiggande att köpa nytt, att fynda på rean. Jag går hem från butiken tomhänt, och funderar. Behöver mina mjuka bomullskläder, men från och med nu tänker jag bara köpa ekologiska plagg. Sedan beställer jag ett par ”gröna” strumpor gjorda av hampa på nätet och håller tummen att mina kräsna fossingar blir nöjda. SUSANNE ROSÉN J l Ett samarbete har inletts mellan Astma- och Allergiförbundet och Linnéuniversitetet i Växjö för att undersöka möjligheten att få till stånd ett register över allergi- och överkänslighetsreaktioner av mat. Sådana reaktioner inträffar ganska ofta, men den totala omfattningen är inte känd eftersom det inte finns någon samlad nationell registrering. Det är endast de allvarligaste matreaktionerna som kommer till vårdens kännedom, de flesta övriga incidenter hanteras av de drabbade själva. För att ett nationellt rapporteringssystem skulle bli så komplett som möjligt skulle såväl privatpersoner, vården, kommuners miljö- och hälsoskyddsförvaltningar, offentliga institutioner som företag kunna lämna uppgifter. – Det finns många argument som talar för en nationell databas, säger Ulf Brändström, kanslichef på Astma- och Allergiförbundet. Den skulle kunna utnyttjas för statistik och rapporter, utgöra underlag för riskbedömningar, tidig upptäckt av nya risker, utveckling av lagar och regler och samhällsekonomiska analyser. – En tydligare bild av problemen skulle kunna bli en utgångspunkt för utbildningsinsatser inom olika samhällssektorer och informationsinsatser till allmänheten. Uppgifterna skulle också kunna användas i forskning. En förstudie utförs under våren för att undersöka förutsättningarna för ett register. TEXT LENA GRANSTRÖM I dag finns ingen samlad bild av hur vanligt det är med matöverkänslighetsreaktioner. Register över matreaktioner behövs Databas kan ge en tydligare bild av problemen TACK! till dig som stöder Astma- och Allergiförbundet Betald annonsplats ”
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=