23 LÄSAREN FOTO SARA MORITZ BOR: Handen GÖR: Studerar i årskurs 9 VARFÖR ÄR DU MEDLEM? Mina föräldrar anmälde mig till knattelägret på Assö när jag var sju år. De hade sett en annons på sjukhuset. Jag har astma och är allergisk mot väldigt mycket, ägg, nötter, luftburen citrus, andra frukter och bär, skaldjur, pälsdjur… ja, det är mycket. Men mjölk och fiskallergin har försvunnit. Jag har varit på Assölägret varje sommar sedan dess. När man blir lite större är det två veckors seglarläger. Det är en fantastisk gemenskap, det är på lägren man skapar de bästa minnena av sommaren. I år är sista året jag får vara med, och det är på dispens, åldersgränsen är egentligen 15 år. VAD SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA FÖR ATT LIVET MED ALLERGI SKULLE BLI LÄTTARE? Jag tycker att det är dumt att det är så stora vagnar på tågen, det är svårt att undvika folk med parfym eller pälsdjur. Det var bättre som det var förut, med mindre avdelningar. Matallergierna ser jag inte som ett hinder, man säger till så är det klart. Fast lite tjafs har det varit med skolmaten. Natalie Gutsch,16 – På lägren skapar man minnen Natalie Gutsch. Familjer där barn har komjölksallergi är betydligt mer stressade av kost- och näringsfrågor än familjer med friska barn – och matstressen kvarstår även när allergin växt bort. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin och Närhälsan i Göteborg. ●I Sverige är komjölk den vanligaste orsaken till allergi och överkänslighet hos barn. Samtidigt är komjölk ett baslivsmedel, varifrån ett växande barn hämtar ungefär 22 procent av sitt energibehov och ett stort antal näringsämnen. Att ta bort alla mjölkinnehållande livsmedel i ett barns kost och ersätta dem på rätt sätt är därför både svårt och viktigt – inte minst under barnets första levnadsår. Doktoranden Andrea Mikkelsen vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har i sin avhandling intervjuat drygt 300 barn och familjer som sökt för mjölköverkänslighet vid Närhälsans barnmottagningar i Göteborg och Södra Bohuslän. Studierna visar att familjer med mjölköverkänslighet känner en betydligt större stress och påverkan i vardagen än familjer med barn som inte är överkänsliga. – Kostbehandlingen påverkar både barnet och dess familj, samtidigt är vården som ges dessa barn under denna känsliga period i livet ofta inte optimal, säger Andrea Mikkelsen, till vardags legitimerad dietist och specialist på barnhälsovård. Anmärkningsvärt nog visar studierna att stressen kring kost och näringsfrågor kan kvarstå även sedan barnet växt ifrån sin allergi. – Vi hade väntat oss att stressen skulle minska när barnet inte längre har någon begränsning i sin kost. Istället ser vi att den negativa påverkan kvarstår och att mat fortsätter att vara något jobbigt, med svårigheter att lära sig äta ny mat, brist på variation, "matkrångel" och så vidare, säger Andrea Mikkelsen. Andrea Mikkelsen har i samarbete med Närhälsan utvecklat och utvärderat en så kallad mjölkallergiskola, som ger drabbade familjer stöd och utbildning. Utvärderingen visar att mjölkallergiskolan både tillgodoser familjernas behov av information, är administrativt lättarbetad och sparar tid. Arbetsformen sprids nu över Sverige, men fortfarande saknas resursen på många barnmottagningar. Avhandlingen har också undersökt hur bra familjer är på att följa generella kostråd. Andrea Mikkelsen är generellt positiv till resultaten, med undantag för förstagångsföräldrar och familjer med invandrarbakgrund som i betydligt lägre utsträckning följer råden. – Vi ser också att familjer där barn har anlag för mjölkallergi ger barnet mjölkinnehållande bröstmjölksersättning, trots att Barnläkarföreningen avråder från detta. Min slutsats är att vi bör rikta mer uppmärksamhet till familjer med invandrarbakgrund, förstagångsföräldrar och barn som har en ärftlig benägenhet att utveckla allergisk sjukdom. ■ Matstress vid komjölksallergi – Mat fortsätter vara något jobbigt
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=