23 ” KROKIG VÄG MOT DRÖMJOBBET Jag ville bli balettdansös Och den ljusnande framtid är vår! sjunger de nybakade studenterna med full kraft. Man kan inte undvika att bli nostalgisk. För det känns ju både länge sedan och alldeles nyss som man själv stod där med studentmössan kastad i luften och hela vuxenlivet framför sig. Framtidsdrömmarna kom plötsligt i skarpt läge. De vuxna gav välmenande yrkesråd. En kompis ville bli jazzmusiker. ”Att vistas i rökiga lokaler och ha konstiga arbetstider är inte bra när man har astma och eksem”, fick han höra. Han la ned drömmen, men tog som tur var fram den igen. Nu är han en duktig saxofonist och rökning är inte längre tillåten på jazzklubbarna. Dessutom är det väldigt bra träning för lungorna att spela saxofon. För egen del handlade drömmarna som barn om att bli balettdansös. Och senare doktor, och forskare. Som bekant blir inget riktigt som man tänkt sig, särskilt inte när man har en kronisk sjukdom. Men å andra sidan. De krokiga vägarna är oftast roligare än de raka. Dansläraren var positiv, men mina föräldrar tyckte inte det var någon bra idé att söka till Operans balettskola. Svett och smink och kliiga trikåer är ingen hit för en atopiker. De hade såklart rätt, och jag hade nog inte kommit in. Men det hade varit kul att prova. Sista året i gymnasiet frågade jag en yrkesdermatolog om råd. "Nej, att arbeta som läkare är stressigt och du måste tvätta händerna hela tiden", sa hon. Jag pryade en vecka på ett forskningslabb, men där hade många av forskarna utvecklat allergier och fått eksem av att hantera kemikalier och mössen i djurförsöken. Även den drömmen begravdes och jag styrde in på ett stickspår. Numera är mitt jobb att intervjua forskare. På fritiden dansar jag så ofta jag kan. Vägen efter studenten har varit allt annat än rak, men drömmen blev ju nästan sann till slut. SUSANNE ROSÉN lNya siffror visar att bostadsorten spelar stor roll för möjligheten att få tillgång till allergivaccination, specifik immunterapi. I Halland får 40 personer per 10 000 invånare tillgång till allergivaccination. I Norrbotten, Jämtland och Västernorrland får endast 8 personer per 10 000 invånare tillgång till behandlingen. – Oavsett var du bor i landet ska du ha samma rätt till vård och behandling, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma och Allergiförbundet. Att möjligheten till allergivaccination är så olika stämmer illa med målet för hälso- och sjukvårdslagen, ”en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen”. Cirka 25 procent av Sveriges befolkning är allergiska mot pollen. För många räcker det med att förse sig med receptfria läkemedel för att klara pollensäsongen. För andra är problemet betydligt större och allergivaccination är en lämplig behandling. STÖRRE BEHOV. Idag får cirka 14 100 personer tillgång till behandlingen. Betydligt fler har så svåra besvär att de borde få möjlighet till allergivaccination. Det är den enda behandling som påverkar grundorsaken till allergin och inte bara syftar till att lindra symtomen. – Vi hävdar att det här är en samhällsekonomisk fråga. Allergisk sjukdom begränsar vardagslivet, det är en anledning till både sjuk- och vab-dagar, säger Maritha Sedvallson. En ökad tillgång till behandling med allergivaccination skulle leda till stora vinster för både den enskilde, samhället och landstingen. – För att möta dagens och framtidens behov av allergivaccination behövs fler allergologer. Landstingen bör öronmärka och anslå pengar till att utbilda fler. Vi ser också ett stort behov av en nationell strategi för allergisjukdomarna, för att minska regionala skillnader i vård och behandling. n Allergivaccination beror på var du bor För dig som har svår pollenallergi finns det hjälp att få i form av allergivaccination. Behandlingen kan ge en bestående minskning av allergisymtom. Antalet patienter per 10 000 invånare som fått allergivaccination varierar kraftigt mellan länen. Källa: ALK
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=