3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40

Allergia_5-14

LLERGIA ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 5/2014 Egentester INTE ATT LITA PÅ Emil mår bäst I STÄDAD SKOLA Food Trucks MAT PÅ HJUL

LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande Skönt att hjälpa människor Det ger en väldigt skön och tillfredsställande känsla att göra en positiv skillnad i en annan människas liv. Jag träffade en medlem som sa att hon ville tacka mig för en inspirerande ledare i Allergia. Hon berättade att det ofta hände att hon fick avbryta eller avstå möten hon skulle delta i på grund av att någon använt parfymerade produkter. Trots att de visste hur det påverkade henne. Hon brukade markera genom att säga – Tyvärr är det någon som doftar här och det innebär att jag måste gå härifrån. Efter att hon läst ledaren i Allergia, där jag skrivit om att personer med allergi kanske behöver sätta ner foten och stå upp mer för sig själva, hade hon funderat lite. Vid nästa möte hände samma sak. Någon hade använt parfymerade produkter. Men denna gång sade hon istället: – Tyvärr är det någon som doftar här och då måste den gå ut så att jag kan delta. Det var väldigt tydligt att det varit en skön känsla och att hon var stolt över att ha satt ner foten. Just nu kan vi alla göra en positiv skillnad! Det handlar om att få staten att satsa på en klassrumspeng som är möjlig för kommunerna att söka. Klassrumspengen ska användas till att förbättra miljön i förskola och skola. Det kan handla om att åtgärda fuktskador och bristfällig ventilation, att byta ut olämpliga inventarier och att införa ett systematiskt regelbundet förebyggande miljöarbete. Det du och din förening kan göra är att kontakta politiker på alla nivåer inför valet och fråga hur de ställer sig till en statlig klassrumspeng. Som sagt – det är en skön känsla att göra en positiv skillnad i någon annans liv. Har du erfarenhet av att leva med allergisk sjukdom? Är du intresserad av forskning och har tid och ork att anta nya utmaningar? Då tror vi att du kan passa som forskningspartner! Astma‐ och Allergiförbundet arbetar aktivt med att öka brukarmedverkan i forskningen så att forskningen kan komma till större nytta för medlemmarna. En viktig del i detta arbete är att utbilda så kallade forskningspartners. Efter utbildningen representerar forskningspartners Astma‐ och Allergiförbundet i ett forskningsprojekt där man deltar med sin kompetens och erfarenhet som brukare. Forskningspartners kan på olika sätt delge brukarnas synpunkter till exempel när det gäller inriktning på forskningsprojekt och deras upplägg. Man fyller även en viktig roll som länk mellan forskningen och förbundet. Rekrytering och uttagning av forskningspartners görs löpande. Helgen 15-16 november genomför vi grundutbildningen i Stockholm för nya forskningspartners. Är du intresserad? Anmäl dig senast den 12 september till Hanna Vihavainen via e‐post: forskning@astmaoallergiforbundet.se eller via telefon 08‐506 28 213. Du får då en anmälningsblankett där du får berätta om dig själv och varför du skulle vara en bra forskningspartner. Mer information om brukarmedverkan nns på allergiforskning.se Vill du påverka allergiforskningen?

3 ANNIKA OLSSON redaktör Nu är det dags för alla barn att hålla sig inomhus. När skolterminen sätter igång ska många av dem in i lokaler med dålig ventilation, eftersatt underhåll och där man städar för lite. Det här numret av Allergia har tema skolmiljö. Vi vill visa hur det ser ut och försöka ge dig verktyg att påverka. Kanske kan du använda argumenten mot heltäckningsmattor när du diskuterar med skolans rektor? (sidan 20). Kanske kan du få ledning till hur du ska rösta i riksdagsvalet genom att läsa hur de olika partierna ställer sig till Astma- och Allergiförbundets förslag till Klassrumspeng på sidan 22? Vi har också tagit fram en lista med bra val av material för väggar, golv och ljuddämpande inredningar som är mer allergivänliga än standard. Sprid gärna den här kunskapen. Kämpa för att barnen ska få en bättre arbetsmiljö! Barn behöver frisk miljö Innehåll 5/14 5 Plock Vad är egentligen en stenfrukt? 6 Läkare kritiska mot egentester Missvisande resultat skrämmer i onödan 10 Städningen i skolan påverkar Emils eksem – Det som fungerar i början på terminen blir sämre efterhand 12 Fullt med giftiga kemikalier i förskolan Naturskyddsföreningen har undersökt 41 kommuner 14 Skolmiljön drabbar hälsan Elever med astma och allergi mest utsatta 16 Viktigt välja rätt byggmaterial och inredning Allergia ger er listan med allergivänliga lösningar 18 Stor kartläggning av skolor i Lunds kommun Bra och dåliga exempel från skolor i landet 20 Lär dig argumentera mot heltäckningsmattor Bemöt förespråkarna med fakta 22 Så vill partierna hantera miljön i skolan Läs på innan riksdagsvalet 28 Recept Mat med inspiration från gatan 34 Aktuellt i förbundet Astma- och Allergiförbundet på plats i Almedalen 36 Anslaget Läsarnas egna sidor 5 10 28 20

4 NOTISER OTILLGÄNGLIGA VALLOKALER Den nya Myndigheten för delaktighet genomförde i samband med EU-parlamentsvalet i maj en inventering av tillgängligheten i vallokaler. Det fanns brister i nästan alla lokaler. Valarbetarna i 38 procent av lokalerna hade inte avråtts från att använda parfym. 39 procent av lokalerna hade inget förbud mot pälsdjur. 38 procent av lokalerna hade inte parfymfri tvål på toaletterna. I 7 procent fanns allergiframkallande växter och i 2 procent heltäckningsmattor. PARFYMFÖRBUD PÅ SKOLA Skyddsombuden vid en skola i Nacka vill förbjuda eleverna att använda allt för stark parfym. Anledningen är att en av de anställda lider av astma. Om en lärare märker att en elev doftar starkt av parfym på cirka en meters avstånd ska eleven uppmanas att tvätta sig. En kontakt med hemmet kommer då att tas. Om en elev bryter mot förbudet flera gånger ska eleven skickas hem. Om det inte går att komma överens med arbetsgivaren om förbudet kommer skyddsombuden att koppla in Arbetsmiljöverket. Information om förbudet ska, om det blir verklighet, ges till eleverna i början av terminen. MINDRE KLOR Mindre klor, mindre vattenförbrukning och simmare som slipper astmabesvär. Det är effekter efter att Perstorps badhus, som första i landet, provat ett nytt vattenreningssystem. Istället för sand i reningsfiltren används glas som är elektriskt laddat och gör att vattnet renas effektivare. Kemikalieanvändningen har kunnat minskas, saltsyra eller svavelsyra, som används för att stabilisera ph-värdet, har minskat med 70 till 80 procent och kloret har minskat med ungefär 50 procent. Åtgärd C FP KD MP M S SD V Exponeringsförbud för tobaksvaror på säljställen. ‡ ‡ ‡ ‡ Neutrala standardiserade tobaksförpackningar (förpackningar med bild- och textvarningar på neutral bakgrund och med märkesnamnet i neutralt typsnitt). ‡ ‡ ‡ ‡ Förbud mot slimpaket som ser ut som t. ex. förpackningar för kosmetika. ‡ ‡ ‡ Öppenhet om möten mellan beslutsfattare och tobaksindustrin, t. ex. genom offentliga minnesanteckningar på hemsidor som anger vilka som deltagit och vilka ärenden som behandlats. ‡ ‡ ‡ Massmediakampanjer om tobaksindustrins arbetsmetoder. ‡ ‡ Massmediakampanjer om hur man slutar med tobak. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Intensifierad nationell ledning av det tobaksförebyggande arbetet, t. ex. tydlig nationell ledning och adekvata resurser. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Licensiering av alla led i framställning av och handel med tobaksvaror. ‡ ‡ ‡ Förbud mot självbetjäningsautomater. ‡ ‡ ‡ Ekonomiskt stöd till frivilligorganisationer som arbetar med tobaksförebyggande verksamhet. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Förbud mot smaktillsatser i tobak som attraherar yngre, framför allt frukt- och godissmaker. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Fler rökfria miljöer, inkluderande allmänna platser utomhus (parker, stränder, uteserveringar). ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Främja tobaksavvänjning och adekvat behandling av tobaksberoende. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Åtgärder för att eliminera alla former av olaglig handel med tobak. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Förhindra försäljning av tobaksvaror till och av minderåriga (under 18 år). ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ Ett slutdatum för rökning som t. ex. Rökfritt Sverige 2025. ‡ ‡ ‡ ‡ ‡ OPPOSITIONEN SKARPAST. Tankesmedjan Tobaksfakta frågade i vintras riksdagspartierna om deras inställning till de olika åtgärder som Världshälsoorganisationen WHO:s tobakskonvention förordar. Tobaksfakta frågade också om partiernas inställning till ett slutdatum för rökningen, till exempel Rökfritt Sverige 2025, ett mål som Astma- och Allergiförbundet har ställt sig bakom. Av sammanställningen framgår att oppositionen har den mest folkhälsoinriktade tobakspolitiken. Socialdemokraterna förordar dock varken öppenhet om kontakterna med tobaksindustrin eller förbud mot lockande tillsatser i tobaken. Vad gäller Alliansen förordar Centern såväl ett exponeringsförbud som neutrala tobaksförpackningar, det gör däremot varken KD, FP eller M. Den sämsta tobakspolitiken i Alliansen företräder Moderaterna tätt följt av Folkpartiet. Sverigedemokraterna står för den mest bristfälliga tobakspolitiken i relation till WHO:s tobakskonvention. Partierna om tobak Källa: Svar från partikanslierna i riksdagen eller utsedd riksdagsledamot i samarbete med Tobaksfaktas samrådsgrupp i riksdagen. Januari 2014.

5 DE FEM SOM RÄKNAS I KORS MED BJÖRK. Det man ur allergisynpunkt brukar mena med stenfrukter är aprikos, persika, nektarin, plommon och körsbär. Det är ovanligt att man är allergisk mot dem i första hand utan man får oftast en korsreaktion vid björkpollenallergi. SYLT KAN GÅ BÄTTRE TILLSÄTT VÄRME. Upphettning av den frukt man är allergisk emot kan ibland göra det lättare för kroppen att acceptera den. De allergiframkallande proteinerna förändras lite, men det är inte tillräckligt för alla. Har du tur så hör du till dem som kan äta körsbärssylt även om du inte kan äta de färska bären. PLOCK POLLEN VID MEDELHAVET OVANLIGT I NORDEN. Man kan vara allergisk mot oliver, men det är vanligare i Medelhavsområdet. Inte ens där är det särskilt vanligt förekommande som matallergi, men däremot som pollenallergi. GRÖNSAK, FRUKT ELLER MITTEMELLAN? GOD OCH GRÖN. Trots sin stora kärna är avokado ingen stenfrukt, utan botaniskt sett ett bär i familjen lagerväxter. Avokado kan korsreagera med latex och Benjaminfikus. Avokado innehåller biogena aminer, vilket en del kan vara överkänsliga mot. Vad är en STENFRUKT? FOTO COLOURBOX STOR OCH PLATT KÄRNA SAMMA FAMILJ. Det finns en rad frukter som botaniskt räknas som stenfrukter, till exempel mango. De har dock inte proteiner som liknar dem i aprikoser, persika, nektarin, plommon och körsbär, vilket är det som har betydelse för allergiker.

6 om huruvida en person är allergisk eller inte enbart utifrån ett egenvårdstest eller test som görs direkt på apotek. – Ett test visar om det nns antikroppar i blodet mot ett visst ämne, men det är inte samma sak som att ha en allergi. För att kunna uttala sig om det måste man även titta på symtom, sjukdomshistoria och miljö. Därför är det en läkare med klinisk utbildning som bör tolka ett sådant test. Den som gör testet kan få ett felaktigt besked att han eller hon är allergisk och därför börja undvika saker helt i onödan, menar Teet Pullerits. Dessutom förekommer det att människor har symtom som tyder på exempelvis pollenallergi utan att det går att se några antikroppar i testerna. – Det kan till exempel handla om en lokal produktion av allergiska antikroppar i slemhinnor. Därför går det inte heller att helt utesluta en allergi bara för att den inte ger utslag på ett allergitest, resultatet måste alltid följas av andra relevanta frågor, säger han. FÖR KÄNSLIGT. Jonas F Ludvigsson är professor i klinisk epidemiologi och ordförande i Svenska barnläkarföreningen. Även han är tveksam till egentesterna, särskilt de som mäter glutenintolerans. – Det beror givetvis på vilken typ av test det handlar om och vem det är som utför det. Men ett vanligt problem ler pollenallergi, eller med gnugg mot kinden med en bomullspinne ifall det handlar om laktosintolerans. Men hur är det med resultaten – går det verkligen att få reda på om man är överkänslig eller allergisk mot något av de ämnen man testar sig för? INTE SAMMA SAK. Nej, är svaret från det ertal läkare som ifrågasatt syftet med självtesterna. En av kritikerna är Teet Pullerits, ordförande i Svenska föreningen för allergologi. Han menar att det inte går att dra några slutsatser alls Idrygt två år har det gått att köpa så kallade egenvårdstester för bland annat laktosintolerans och glutenintolerans på olika apotek runt om i Sverige. Och ungefär lika länge har Apoteket AB erbjudit sin tjänst Allergikoll, ett test som görs direkt på plats och som undersöker allergi mot bland annat pollen, pälsdjur och kvalster. Bekvämt kan man tycka – eftersom man varken behöver uppsöka vårdcentral eller specialistläkare. Det räcker med ett litet stick i ngret om du testar dig för till exempel glutenintolerans elKAN MAN LITA PÅ apotekens egentester? Misstänker du att du lider av pollenallergi, pälsdjursallergi, laktos- eller glutenintolerans? Då har du numera en uppsjö av egenvårdstester att välja mellan – utan att behöva uppsöka läkare. Men kritiker varnar för att testerna kan leda till felaktiga diagnoser. TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO APOTEKET AB Det är lätt att allergitesta sig själv, eller på apotek, men läkare är kritiska.

7 Apoteket AB:s hälsostrateg Marianne Norelius håller inte med om den kritik som riktats mot egenvårdstesterna. Hon menar att testerna är mycket säkra, lika säkra som dem som görs inom vården. – Vår Allergikoll, där vi testar patienter för tio olika luftburna allergener, görs av särskilt utbildade farmaceuter. Även de andra testerna har en mycket hög säkerhet. Jag tycker också att vi har jobbat igenom vår kommunikation ordentligt, det framgår till exempel tydligt att en glutenfri diet kan påverka ett testresultat. Det främsta syftet med testerna som säljs är att hjälpa människor att få en indikation på en allergi eller överkänslighet, menar Marianne Norelius. Får man ett negativt testresultat men ändå har besvär blir det en anledning att gå vidare till läkare med sina symtom. – Testen blir en sållningsstation, där människor som redan äter receptfria allergimediciner eller utesluter vissa födoämnen får hjälp att ta nästa steg, som kan vara rådgivning från Apoteket eller att uppsöka läkare. Enligt Marianne Norelius är det få personer som får felaktigt positiva testmed egentester är att de har en väldigt hög känslighet. Det innebär att de även fångar in många friska personer. Dessa personer har kanske en liten, liten mängd antikroppar mot ett ämne i blodet, men är ändå inte överkänsliga. Hos läkaren kan ett blodprov därför kompletteras med en tunntarmsbiopsi för att få ett säkrare resultat, menar han. Risken med att felaktigt få diagnosen glutenintolerans är att symtom som beror på en annan tarmsjukdom inte blir utredda. Ett annat problem är att den som fått en felaktig diagnos utesluter viss sorts mat från sin kost helt i onödan. Den som däremot har glutenintolerans och som utesluter gluten ur sin kost efter ett egentest kan få svårare att få diagnosen bekräftad hos läkare. Det beror på att slemhinnan i tarmen kan ha börjat läka – och att blodproverna därmed inte längre visar glutenintolerans. – Detta innebär att läkaren inte kan ställa en säker diagnos. Det kan i sin tur leda till att försäkringsbolagen inte godkänner diagnosen glutenintolerans, och att patienten inte får rätt till särskild kost, säger Jonas F Ludvigsson. DESSA ÄMNEN KAN DU TESTA HEMMA GLUTENINTOLERANS. Egentest finns att köpa på bland annat Apoteket.se eller Apotea.se. Görs med hjälp av blodprov. LAKTOSINTOLERANS. Säljs bland annat på Apoteket.se, Apotea.se och Apoteksgruppen.se. Ett dna-baserat test som tas genom att du gnuggar en medföljande bomullspinne mot insidan av kinden. KATTALLERGI. Finns att köpa på Testlagret.se. Görs med hjälp av blodprov. ALLERGIKOLLEN. Apoteket AB:s test för antikroppar mot tio vanliga allergen till exempel hund, katt, kvalster och olika sorters pollen. Utförs direkt på Apoteket genom blodprov. resultat. Om detta ändå skulle hända fångas dessa personer upp av vården, menar hon. LITEN EFTERFRÅGAN. Försäljningen av allergi- och överkänslighetstester är dock fortfarande begränsad i jämförelse med försäljningen av andra egentester, som till exempel graviditets- och ägglossningstest. Kanske tycker kunderna helt enkelt att det nns smidigare sätt att ta reda på om de är överkänsliga eller inte. Det tror i alla fall barnläkaren och professorn Jonas F Ludvigsson. Kan inte egentester vara ett smidigt sätt att få veta om det är värt att gå vidare och uppsöka läkare? – Nej, det tycker jag inte. Om det handlar om en eventuell pollenallergi, där man vid samma tidpunkt varje år får symtom som snuva och klåda i ögonen, är det troligtvis smidigare att själv testa om man blir bättre av att äta allergimedicin. Handlar det om misstänkt födoämnesallergi med mer diffusa symptom måste man ju ändå uppsöka läkare för att kontrollera det, eftersom testresultatet inte kan ge ett säkert besked. Att ha antikroppar är inte samma sak som att ha allergi ” Apoteket AB:s test Allergikollen.

8 kan ha utvecklat tolerans mot ett ämne, inte intolerans. Problemet är också att allergitest bara är en liten bit av pusslet, utan att känna till en persons hela sjukdomshistoria är de ofta värdelösa, säger han. SKRIV MATDAGBOK. De företag som säljer intoleranstesterna tjänar pengar på en grupp människor som upplever symtom av olika slag men som inte har fått gehör hos läkare för sina problem, menar Magnus Wickman. – Tyvärr är den här typen av företag svåra att stoppa, de omfattas inte av kvacksalverilagen. Samtidigt måste man vara ödmjuk inför den frustration många känner över att det ännu inte nns något diagnostiskt test som kan visa varför de reagerar som de gör. Magnus Wickmans råd till den som får symtom som inte ger utslag på sjukvårdens test är att försöka lyssna till sin egen kropp och att fundera på när symtomen dyker upp. En hjälp kan vara att föra bok över allt man äter och att sedan gå tillbaka och titta i boken när symtomen kommer tillbaka. Risken med intoleranstesterna är, precis som med andra egentester, att människor börjar utesluta födoämnen helt i onödan. – Det är alltid allvarligt att ta bort ett födoämne från sin kost utan att ha en sjukdomsupplevelse. Det kan medföra högre matkostnader och även leda till att du inte får i dig de näringsämnen du behöver. Dessutom blir livet mycket tråkigare, säger han. Det finns egentester på marknaden som kallas intoleranstester och sägs kunna mäta födoämnesintolerans som inte syns i de vanliga allergitesterna. Men testerna är dyra och kritiseras för bristande vetenskaplighet. TEXT ZANDRA ZERNELL En hel del människor lider av födoämnesöverkänsl ighet som inte ger utslag på de tester som säljs på apotek eller används inom sjukvården. Vissa symtom kan också vara svåra att hitta en direkt orsak till, även med hjälp av läkare. Det har skapat utrymme för en ny sorts egenvårdstester – så kallade matintoleranstester. Matintoleranstester sägs kunna mäta hur ett visst födoämne ger fördröjda allergiska reaktioner i form av exempelvis in ammationer i mage och tarm, hudutslag, migrän, fetma och trötthet. I stället för att undersöka förekomsten av IgE-antikroppar i blodet, som i de etablerade allergitesterna, mäter man här IgG-antikroppar. Testerna säljs av så kallade näringsterapeuter eller på nätet av företag som verkar inom alternativmedicinområdet. Kundernas blodprov skickas till laboratorium i Tyskland och England, där blodet testas för upp till 300 olika födoämnen. Kunderna får sedan ett testresultat där det anges vilka av alla dessa ämnen de bör undvika. De får också ett tillhörande kostprogram för att testa att utesluta ämnena ur sin diet. OLIKA RESULTAT. Men testerna är dyra. Mellan 1000 och 5000 kronor måste den som är intresserad punga ut för de test som nns att beställa i Sverige, beroende på hur många ämnen man väljer att testa sig för. Dessutom har det riktats kritik mot att det inte nns några etablerade referensvärden för när en reaktion på ett födoämne anses vara skadligt. Det gör att även ett och samma företag kan få fram helt olika testresultat. Detta har bland annat visats av den brittiska konsumenttidningen Which?, som under olika namn provade att skicka samma blodprov till ett laboratorium som utför intoleranstester – och ck olika resultat tillbaka. OVETENSKAPLIGT. Magnus Wickman, professor i barnallergologi vid Karolinska institutet och läkare på Sachsska barnsjukhuset, är mycket skeptisk till de intoleranstester som nns att köpa på den svenska marknaden. Han menar att det inte nns någon vetenskaplig grund till att det som testerna mäter – så kalllade IgG-antikroppar – är ett tecken på intolerans. I den vetenskapliga världen utreds nämligen motsatsen – att antikropparna är ett tecken på att kroppen har exponerats för ett visst ämne och kanske även utvecklat tolerans mot det. – Jag tar absolut inte avstånd från att testa för IgG-antikroppar, det gör vi ibland själva inom sjukvården. Men då är det för att se om en person möjligtvis Undersöker överkänslighet –mot 300 olika ämnen Professor Magnus Wickman är mycket skeptisk. FOTO JENS SØLVBERG –Allergitest är bara en liten bit av pusslet.

9 Det står illa till med Sveriges skolor. Endast 40 procent av alla skolor och förskolor har godkänd ventilation. Problem med fuktskador och mögel och undermålig städning är också vanligt. Det här mår ingen som vistas i skolans lokaler bra av – men allra värst drabbas barn med astma och allergi. Astmasymtom, hosta, ständigt rinnande näsa och kliande ögon, eksem, huvudvärk och trötthet är exempel på besvär som den dåliga innemiljön kan ge. Man kan behöva ta mer mediciner. I värsta fall måste man stanna hemma eftersom man inte kan vistas i skolan. Allt gör att prestationen i skolan blir sämre. Och det är många som mår dåligt. I en vanlig skolklass nns i genomsnitt nio barn med allergi. Astma bland barn har ökat med oroväckande 50 procent mellan 2003 och 2011. Orsakerna bakom en dålig inomhusmiljö är ofta bristande städning, eftersatt byggnadsunderhåll, för stora klasser och bristande rutiner. För att råda bot på problemen vill Astma- och Allergiförbundet införa en klassrumspeng – ett statligt investeringsstöd till alla kommuner för att rusta upp skolorna. Men redan i dag kan skolor påbörja sitt förebyggande allergiarbete. Allergironden är en digital checklista som Astma- och Allergiförbundet har tagit fram för att hjälpa skolor att tidigt upptäcka och åtgärda allergirisker. Ronden är kostnadsfri och nns tillgänglig på Allergironden.se. TEMA SKOLA I år är det Barnallergiår med särskilt fokus på landets största arbetsplats. Många barn mår dåligt av skolmiljön och värst drabbas de som redan har astma och allergi. FOTO COLOURBOX f

klassrum gör Emil sjuk När det slarvas med städningen i klassrummet kan inte 11-åriga Emil Modd koncentrera sig. – Ibland kliar det så mycket på mig att jag inte kan tänka på någonting annat än det. Jag hör inte vad läraren säger. TEXT & FOTO PERNILLA WAHLMAN Emil Modd har problem med skolans inomhusmiljö. För att han ska slippa klåda och eksem krävs det att klassrummet städas flera gånger i veckan.

11 geogra , historia, samhällskunskap och engelska. Kvartsamtalet hölls i ett litet rum med stoppade möbler så Emils ögon och kinder började snabbt klia och Emil missade därför lärarens na ord. – Jag hörde ingenting och det är inte kul när jag inte kan koncentrera mig. GYNNAR ALLA. Emil har i perioder atopiskt eksem över hela kroppen och måste smörjas så fort han blivit smutsig eller blöt. Han behöver även ögondroppar och under pollensäsongen måste han vara inne ibland. – Det är frustrerande, personalen har inte alltid uppmärksammat att han behöver hjälp. Emil tycker själv inte om att säga till när det kliar och när han måste få salva och ögondroppar. – Fast det är inte alltid deras fel, för jag säger ju inte till, in ikar Emil. – Nej, fast jag tycker inte att ett barn ska behöva ta det ansvaret. Nu när du är äldre klarar du mycket själv men det är tråkigt att barnen inte tas på allvar på samma sätt som vuxna. Det skulle inte tillåtas att någon hade det så här besvärligt på arbetsplatsen, men när det gäller ett barn är det annat. En bra inomhusmiljö gynnar ju inte bara de som är allergiska, utan även personalen och de andra barnen. Tidigare gick Emil på allergiförskolan Villan och då fungerade allt bra. Där åt han mycket mindre mediciner och han hade inte någon frånvaro. – Jag önskar att det fanns en allergiklass i skolan också. Det är så många barn som har allergier så jag tycker att det borde nnas. De här barnen är så belastade hela året ändå. Jag har en längtan att som förälder slippa behöva vara den som hela tiden tjatar och påminner. Ibörjan av terminen kontaktar alltid Emils mamma, Åsa Liljedahl Modd, Björktjäraskolans rektor. Åsa ber om att barnen ska ha rena kläder på sig och hon påpekar att det är viktigt att även strumporna byts samt att barnen helst inte ska klappa sina husdjur precis innan de går till skolan. I klassrummet där Emil vistas är tanken att så mycket som möjligt ska förvaras i lådor och skåp, extrakläder bör ligga i plastpåsar, möblerna ska inte ha någon stoppning och några gardiner får inte nnas. – Det brukar fungera i början av terminen men sedan blir det successivt sämre. Efter halva terminen kan gardiner plötsligt vara uppsatta i fönstret, berättar Åsa. SÄMRE I SMYG. För att Emil inte ska få svår klåda och eksem måste hans klassrum städas era gånger i veckan. – I början var det förstärkt städning där men jag märkte efter ett tag att han blev sämre och det framkom att extrastädningarna fallit bort. Förändringarna görs i smyg och ingen vill hållas ansvarig. Städningen lades ut på lärarna och det är ingen illvilja, men de hinner inte med. En enklare daglig städning med rätt rengöringsmedel skulle vara värdefullt för Emils mående. – Vi försöker hämta honom så tidigt vi kan för han blir väldigt trött av att vistas i skolans miljö, men jag tycker inte att vi ska behöva gå ner i arbetstid för att hålla honom hemma. Det är skolplikt och då måste man se till att alla barn kan vara där. Trots att Emil har svårt att koncentrera sig ibland lyckas han bra i skolan. På ett kvartsamtal berömde läraren honom för att han är så duktig på NAMN: Emil Modd ÅLDER: 11 år GÖR: Går i femte klass på Björktjära skola BOR: Bollnäs ALLERGIER: Mjölkprotein, sojaprotein, nötter, mandel, jordnötter, alla pollensorter, alla pälsdjur, samt många korsallergier. Åsa Liljedahl Modd önskar att det skulle finnas allergiklasser även i skolan. När Emil gick på allergiförskolan Villan fungerade allt bra. Nu måste Åsa tänka på det mesta själv och det är upp till henne att få in en luftrenare i klassrummet så att inomhusmiljön blir bättre.

13 störa hormonsystemet. Just den här sortens kemikalier är barn extra käns- liga för. Gallra samtidigt ut leksaker som luktar plastigt eller känns lite kladdiga eller hala när du tar i dem. 2. NOBBA LEK-ELEKTRONIK Plocka bort gamla mobiler, uttjänta tangentbord och annan elektronik som hamnat i leksakslådan. Prylar som inte är tillverkade för att vara leksaker har inte lika hårda miljökrav som äkta leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen. 3. SKIPPA SKUMGUMMI Undersökningar visar att prylar av skumgummi ofta innehåller bromerade flamskyddsmedel. Rensa bort. 4. LÅT BARNEN GOSA GIFTFRITT Tvätta nyinköpta gosedjur innan de får barnens kärlek. Passa på att tvätta annan nyinköpt textil också. 5. MAXA EKOMATEN Ju mer ekologisk mat barnen får desto bättre. Ekomaten innehåller mindre rester från bekämpningsmedel. 6. SKROTA KONSERVERNA De flesta metallkonserver har en yt- behandling på insidan som kan släppa det hormonstörande ämnet bisfenol A till maten. Kartongförpackningar är ett bättre val. 7. VÄRM UTAN PLAST När du mikrar mat i en plastbytta kan skadliga kemikalier släppa och hamna i maten. Undvik det genom att värma maten i en porslinsskål. Eller värm i rostfri kastrull på spisen och servera på porslin. Förvara också maten i annat än plastkärl. 8. HANDSKAS RÄTT MED MATEN Undvik plasthandskar av vinyl. Under- sökningar visar att de flesta av dessa handskar innehåller höga halter hormonstörande ämnen som kan över- Giftiga kemikalier har visat sig ha effekt på många sjukdomar, bland annat allergier och luftvägssjukdomar. Och mest utsatta är barnen. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO COLOURBOX Bromerade amskyddsmedel, ftalater, organofosfater och per uorerande ämnen har hittats i damm och luft i svenska förskolor. – Visserligen nns gränsvärden, men de tar bara hänsyn till varje ämne för sig, inte den cocktail av ämnen vi möter i vår vardag. Dessutom grundar sig värdena i många fall på föråldrad kunskap, säger Ylva Grudd från Naturskyddsföreningens kemikalienätverk. Barn är mer utsatta för farliga kemikalier än vuxna. Barn kryper bland dammet på golvet, de stoppar saker i munnen. Barns metabolism av främmande ämnen skiljer sig från vuxnas och varken deras hormonsystem eller immunsystem är fullt utvecklade. BARNENS VARDAG. Under förra året besökte aktiva inom Naturskyddsföreningens kemikalienätverk 129 avdelningar på förskolor i 41 kommuner för att kolla upp hur barnens vardag egentligen ser ut. Inventeringen visar att material som är kända för att läcka skadliga kemikalier är vanliga på många förskolor. Det handlar bland annat om leksaker av mjuk plast, gammal elektronik som används som leksaker, förkläden av PVC och att barnen får mat från metallkonserver. Undersökningen visar att det behövs en mer träffsäker lagstiftning, men det nns många saker som kan göras direkt. Giftbanta förskolan 1. GALLRA BLAND PLASTLEKSAKERNA Rensa bort mjuka plastleksaker som bollar, badankor, dockor och små plastfigurer. Det som gjort plasten mjuk är ofta ftalater som misstänks kunna föras till maten och barnen. Om per- sonalen behöver använda handskar är andra material, som till exempel nitril, bättre. 9. BYT BLÖJA UTAN SKUMMA KEMIKALIER Kolla om skötbord innehåller skum- gummi eller har överdrag av PVC- plast. Byt ut om möjligheten finns. Om personalen använder handskar är tipset att skippa vinyl även här. 10. LÅT BARNEN SLUMRA SÖTT Hitta alternativ till sovmadrasser med skumgummi eller PVC-överdrag. Tvätta nyinköpta frottéöverdrag, kuddar, filtar och lakan. 11. SUPERVIKTIG STÄDNING Många av miljögifterna samlas i dammet där barnen leker. Damm- torkning och moppning av golven några gånger i veckan är bra. Det ska göras när barnen inte är i lokalerna eftersom dammet rörs runt i luften under städningen. Ett snabbt korsdrag när man städar är heller inte fel. 12. HEJA PÅ HANDTVÄTT Damm fastnar på barnens händer. Eftersom barn gillar att stoppa händer- na i munnen är handtvätt ett effektivt sätt att minska till exempel flamskydds- medel i kroppen, visar studier. 13. PEPPA PARFYMFRITT Barn bör undvika doftande produkter eftersom det kan framkalla allergier. Miljömärkta och parfymfria städ- produkter, tvål och tvättmedel är bäst. Doftspray är tabu. Rapporterna Operation Giftfri Förskola – tips till förskolor och föräldrar och Operation Giftfri Förskola – tips till kommuner nns på www.naturskyddsforeningen.se. Giftfria barn leka bäst

14 Huvudvärk, trötthet, allergisnuva, hosta, förvärring av astmasymtom, röda ögon, hudbesvär och ökad infektionskänslighet – det är symtom som kan ses hos dessa barn. Och även om lärare som vistas länge i de här miljöerna också riskerar att få hälsoproblem, så är det barnen som råkar mest illa ut. – Barn är av naturliga skäl mycket känsligare än vuxna eftersom deras kroppsliga system håller på att utvecklas, immunsystemet är känsligare. Deras luftvägar är också mindre dimensionerade vilket gör att de reagerar snabbare, säger Gunilla Wieslander, studierektor och överläkare på arbets- och miljömedicin, Linköpings universitetssjukhus. Ofta kommer de kroppsliga reaktionerna snabbt vid dålig innemiljö. Och mest utsatta är de barn som redan har astma, hösnuva eller någon form av allergi, till exempel pollen- eller pälsdjursallergi. De reagerar först. Och kanske måste medicinera mer. TRE FAKTORER VÄGER IN. Fukt och mögel är ett stort problem för inomhusmiljön i skolan, det tycks både myndigheter och experter vara överens om. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO COLOURBOX 40 procent av svenska förskolor och skolor har skador orsakade av fukt och mögel. Ytterligare 40 procent har en konstruktion som ger en ökad risk för fuktskador. Den usla inomhusmiljön i skolan är inte bra för någon, men drabbar framför allt de barn som redan har astma och allergi. DRABBAR HÄLSAN SKOLMILJÖN Gunilla Wieslander.

15 ” Därtill nns tre faktorer som gör en redan dålig miljö sämre: brist på ventilation, för hög temperatur inomhus och undermålig städning. – Vi har tillräckligt med belägg forskningsmässigt för att påpeka detta, och uppföljningsstudier visar att om man förbättrar de här faktorerna så mår barnen bättre. De får mindre astmasymtom och mindre allergisnuva, säger Gunilla Wieslander. Cirka 70 procent av svenska skolor har mekanisk ventilation, vilket är bra siffror om man jämför internationellt. Men det gäller att hålla normen för ut ödet i ventilationen (sju liter per sekund och person) eftersom det är många elever i samma rum och koldioxidhalten annars kan stiga. När det gäller temperaturen så förvärrar en hög sådan besvären. Och bristande städning gör att mögelsporer, kemikalierester och pälsdjursallergen, som nns i dammhärvorna och i gruset på golvet, cirkulerar upp i rummet och andas in av barnen. – Hund- och kattallergen nns på kläderna hos de som har husdjur hemma och hamnar sedan i skolan. Vi har mer textil i våra skolor än vad man har i exempelvis Asien och det ger dammpartiklar som lägger sig på bord och stolar. Egentligen borde vi städa även bord och stolar eftersom eleverna ofta sitter framåtböjda. Men det är inte bara pälsdjursallergi och försämrad astma som kan bli konsekvensen för barnen. Internationella studier visar att även inlärningsförmåga och prestation kan påverkas negativt av dålig inomhusmiljö i skolan. SÄLLAN SYNLIG MÖGEL I SVERIGE. När fukt och mögel upptäcks i en skola börjar det ofta med att någon känner en jordkällarlukt. Sedan reagerar de med redan känd astma och allergi, därefter kanske ytterligare en eller två i klassrummet och så börjar det hela nystas upp, berättar Gunilla Wieslander. Konsulter kopplas in, mätningar görs. – Det är dock sällan man ser mögel äckar och fuktskador på väggarna i Sverige. Men huset kan absolut vara sjukt ändå, därför är det viktigt att kunniga människor gör en noggrann byggnadsteknisk utredning. Mest problem nns i skolor som är byggda under miljonprogrammen på 70-talet. Byggnadstekniken var dålig, man visste inte bättre, och livslängden bara ämnad för en generation. – De skolorna är uttjänta. De var felkonstruerade redan på 70-talet och vi behöver pengar för att bygga nytt. Det skulle löna sig både ur hälsosynpunkt och på sikt ekonomiskt att bygga nya skolor istället för att lappa och laga. Dagens konstruktioner är bättre, säger Gunilla Wieslander. Frågan är vem som ska betala. Små kommuner med få invånare har kanske svårt att underhålla en gammal skola, medan det i större välbeställda kommuner händer mer på det här området. – Det är skandalöst att skolorna är utlagda på kommunalt ansvar. Det är för stort ansvar för dem, de kan inte ta det. Och rektorerna har ett lika hopplöst stort jobb med ansvar för allt från barnens hälsa och skolbyggnaden, till den pedagogiska verksamheten. VAD GÖRA? Så vad ska man göra om man som förälder misstänker att ens barn mår dåligt av lokalerna i skolan? Om man märker att barnet ofta är sjukt, har mycket luftvägsinfektioner men mår bättre under ledigheter? Om det plötsligt fått allergisnuva och huvudvärk? Är tröttare än normalt och har irriterade ögon och kliande hud? – Jag rekommenderar att man söker hjälp på vårdcentral eller hos barnläkare och sedan rapporterar till rektor och skolläkare som får ta det vidare och begära in mätningar. Men vänta inte på alla utredningar som görs i skollokalerna. Har man ett väldigt känsligt barn kan det hända att man måste medicinera mer och följden bli att man måste byta skola. Kan man kompensera en dålig inomhusmiljö i skolan genom att vara ute mer på fritiden? – Det vi kan se är att barn som vistas på utomhusförskolor har mindre problem, mindre astmasymtom. Det är sannolikt en av orsakerna till att astma och allergi har ökat så mycket, att vi vistas så mycket inomhus. Andelen barn med läkardiagnosticerad astma ökade från sex procent 2003, till nio procent 2011. Men Gunilla Wieslander påpekar att det sällan är en faktor som gör att någon utvecklar astma och allergi, hon efterlyser gärna en helhetssyn. 60 procent av tiden vistas barnen i hemmet och det nns en socioekonomisk faktor att ta hänsyn till. De som inte har pengar till att renovera fuktskador eller ta bort pvc-mattor i sina hem, deras barn mår förstås sämre. – Det är en demokratisk tanke: skolan ska ge barn med dåliga förutsättningar en bra chans i livet. Det är där man kan ge dem det, eftersom man inte alltid kan påverka föräldrarna, säger Gunilla Wieslander. Källor: Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten och IMM-Karolinska institutet. Ofta kommer de kroppsliga reaktionerna snabbt

Akustiken i skolan är besvärlig och på något sätt behöver man dämpa bullret inomhus. Detta görs inte sällan med textil i olika former – på golv, väggar och i fönster. Men en heltäckningsmatta, även om denna numera lanseras som ”den nya generationens matta” med vävd struktur i stället för lång lugg och med mindre konst ber, är inget material för en skola, tycker Marie Hult. – Även de moderna heltäckningsmattorna, utgör en depå för lätt yktiga föroreningar och damm. De är svåra att rengöra och dammsugningen som krävs är bullrig. Fasta mattor är inget för skolor eller förskolor. Det nns andra, mer effektiva och allergianpassade sätt att absorbera ljud i dessa miljöer. LÄTTA ATT RENGÖRA. – Allmänt kan sägas att alla invändiga ytskikt bör vara icke dammsamlande, lätta att rengöra och inte kräva rengöringsmedel som avger föroreningar eller starka lukter. Material som luktar starkt, som exempelvis skrapmattor av gummi, bör också väljas bort, om de inte ligger i ett slutet vindfång. Dessutom ska man ha koll på olika sorters ytbehandlingar av golv, och gärna begära byggvarudeklarationer när man väljer ytskikt. – Man kan under sommarlovet, om lokalerna inte nyttjas då, lägga på ett ytskikt med hög emissionshastighet som härdar och sedan är stabilt. Eller så väljer man ett ytskikt som är direkt lågemitterande och avger väldigt lite föroreningar, säger Marie Hult. TEXT LOUISE CEDERLÖF MATERIALVAL I SKOLAN Heltäckningsmattor som ljuddämpare har på senare tid fått ett uppsving, men i skolmiljöer är de av flera skäl direkt olämpliga att använda. Allergia frågade arkitekten och miljöexperten Marie Hult hur man formar en allergivänlig skola med bra akustik. Marie Hult. FOTO JOHAN GUNSÉUS – Även moderna heltäckningsmattor ger problem På Arkitekthögskolan i Umeå har man valt slipat betonggolv med en beläggning som gör dem lättstädade. Det är en lösning som fungerar bra, menar Marie Hult. WHITE ARKITEKTER AB

17 Haka på dörrar av glas el- ler annat material som kan ske samtidigt ljuddämpar. Handtag (utan nickel och krom) Trä Hårdplast Mattborstad mässing Ställbara akustiska lamell gardiner – kan sättas både för fönster och som ljud dämpare på en vägg. Bomullsgardiner – om de tvättas regelbundet och inte är strykfribehand lade med formaldehyd. Hyllor av högtryckslaminat – är lågemitterande och lättstädade, kallades tidigare perstorpsplatta. Kommentar: Ser man till ytan är skåpen otroligt viktiga: det är stora ytskikt mot inneluften. Där ska man undvika emissioner så mycket som möjligt. Har man höga skåp är det bra om de dras upp till taket så att det inte blir en dammgömma ovanpå, alternativt kan de ha en lutande ovansida. Akustikplattor i tak – perforerade gipsskivor med inpackad mineralull bakom. Möbeltassar i plast – de av filt samlar damm. Korkmattor eller linoleum på bordsytor – hindrar till exempel bestickslammer i matsalen. Lätt att torka av. Kommentar: Ibland sätter man på väggarna upp inklädda akustikprodukter, det vill säga akustikdämpare inklädda i bomullstyg, till exempel i matsalar. Då ska man se till att absorbenten inte är gjord av polyuretan, det är bättre med polyester. Det gäller även soffor, madrasser och liknande. Om polyuretanen inte har härdat helt kan den avge hälsofarliga gaser. Klinker – om det läggs enligt keramikbranschens anvisningar. Kommentar: Det finns nu en ftalatfri plastmatta med golvbrunnslösning, vilket tidigare har varit ett problem. Sämre än klinkers, men bättre än plastmatta med mjukgörare. Bra att känna till ifall skolan inte har råd med klinkergolv. Kakel – helst upp till taket. Högtryckslaminat – men se till att fogarna är täta. Vägghängda WC-stolar och tvättställ – underlättar städning. Tegelväggar – går att dammsuga. Avger inga föroreningar. Träpanel – av lövträ som bok, ek och ask. Gipsskiva med träfiberski va bakom – fungerar att spika och skruva i. Kommentar: Det finns idag också anslagstavlor med inbyggd ljudabsorption som kan vara bra i klassrum. Trägolv – bok, ek eller ask. Korkplattor – är lagom mjuka och lättstädade. Linoleummattor/ plattor – om de sköts enligt fabrikantens anvisningar. Plastplattor – är till skillnad från plastmattor hårda och utan mjukgörare (ftalater). Akustikgolv – har ett skumskikt eller en ylleväv under ytskiktet. Finns i både linoleum och plast (men se upp för de med ftalater). Kommentar: Man ska undvika mjuka pvc-mattor, de är inte bra i skolmiljö. Dels är det mycket ftalater i dem, men det finns också miljönackdelar med pvc, som att de är svåra att förbränna och återanvända. Akustikgolv kan vara bra om skolan har flera våningsplan, eftersom den dämpar stegljud, säger Marie Hult. Släta stengolv, klinkergolv eller slipat betonggolv med beläggning/infärgning med ett städvänligt ytskikt. Kommentar: Hela Arkitekthögskolan i Umeå har slipat betonggolv med en beläggning som gör dem lättstädade, och det har fungerat bra. Allergivänliga lösningar Golv i klassrum Så vilka byggmaterial och inredningar bör skolan då satsa på? Vi listar de allergivänliga lösningarna här. Golv i våtrum Väggar i våtrum Akustiska lamellgardiner. FOTO AKUSTIKMILJÖ Inredning i WC/våtrum Väggar i klassrum och korridorer Skåpinredningar Gardiner Bokhyllor Akustikmaterial ”God ljudmiljö i förskola och skola - krav på rum, bygg- och inredningsprodukter för minskat buller” av Marie Hult, Agneta Agge, Pontus Larsson, Kerstin Persson Waye. Finns att ladda ner gratis (googla på titeln). Golv i korridorer Läs mer

18 och 80 miljoner de kommande fem åren. För att nansiera det beslutades om en höjning av kommunalskatten med 40 öre. Även om det fanns olika åsikter om storleken, var alla partier utom Sverigedemokraterna överens om höjningen. Det har inte heller hörts några protester bland skattebetalarna. – Folk känner det som en självklarhet att åtgärda detta, säger Felix Ekman. Det har varit stor uppståndelse bland föräldrarna när det uppdagats att många skolor och förskolor varit i så dåligt skick. Det väcker ju även oro bland de som inte varit drabbade. Från kommunens sida är man noga med att informera under hela processen. – Vi har strävat efter transparens, sanning och öppenhet i vår information, säger Håkan Segerholm. Vi har till ILunds kommun har man gått till botten med problemen med fukt och mögel i skollokalerna. Redan 2011 började man undersöka omfattningen. – Det var besvär hos personal och elever på en skola som föranledde att kommunen började testa om det kunde ha med byggnaden att göra att de mådde dåligt, berättar Felix Ekman, folkhälsostrateg och sammankallande i allergikommittén i Lund. Det visade sig vara värre än vi trodde. Nu har 46 skolor och förskolor byggda under åren 1965-82 undersökts. Anledningen att denna period valts beror på sättet att bygga, säger Håkan Segerholm på kommunens Serviceförvaltning, som varit ansvarig för delar av projektet. – Den här tidens byggmetodik innehöll bland annat låglutande tak med invändiga takbrunnar, ingen luftspalt mellan panel och isolering, byggmaterial som i dag inte används, vissa är förbjudna, samt enkla ventilationsanläggningar. Antalet barn i varje klassrum ökade också och man använde våta städmetoder, energieffektiviseringen på 90-talet. Allt detta har bidragit till att det uppstod fuktskador. MÅNGA BERÖRS. Av de 46 skolbyggnaderna var det 44 stycken som behövde åtgärdas. Flertalet kommer att renoveras under de närmaste fem åren, i några fall blir det fråga om rivning och nybyggnation. Omkring 3000 barn och elever kommer att beröras innan allt är klart. Kostnaden för dessa åtgärder beräknas till 60 miljoner kronor under 2014 Rapporterat från LANDETS Många elever och lärare vittnar om hälsoproblem som de sätter i samband med dålig miljö i skollokalerna. Underhållet är ofta eftersatt, med fukt, mögel och dålig luft som följd. Glädjande nog finns det exempel på orter där man försöker åtgärda problemen. Ett sådant är Lunds kommun. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO KRISTER HANSSON I Orust kommun har turerna kring den nybyggda Henåns skola varit många sedan 2012. Efter förra sommaren belades skolan med skyddsstopp efter att flera lärare varit sjukskrivna på grund av problem i samband med mögel. Kommunen har stämt byggföretaget NCC, men i väntan på den rättsliga processen har man nu beslutat att agera. Mattor och parkett ska tas bort. Dessutom ska allt spackel och lim slipas bort. När provtagningar av fukt och emissioner visar rätt värden kommer nytt golv att läggas. Experter som kommunen anlitat anser att det är golvet som är orsaken till problemen. Från NCC:s sida anser man att ventilationen är boven i dramat. När det gäller den tänker kommunen anlita experter som ska undersöka hur ventilationen fungerar, men även granska dokumentationen och hur installation och byggande genomfördes. Dessutom kommer möbler och andra inventarier att saneras innan skolan, som varit stängd i över ett år, tas i bruk igen. Förhoppningen är att det ska ske till terminsstarten i augusti. Tidigare i våras fick elever och personal utrymmas från träningsskolan Råssnässkolan i Motala eftersom mätningar visade på fuktproblem i golvet. Flera ur personalen hade då reagerat med tecken på allergier. Skolläkaren har undersökt eleverna. Av tretton undersökta barn visade så många som tio tecken på vad som skulle kunna vara allergier. Det har ännu inte gått att fastställa att besvären beror på lokalerna eller om det rör sig om andra allergier. De elever som visade tecken på allergi fick remiss för vidare utredning. Lokalerna ska nu vara renoverade och helt sanerade så att verksamheten kan flytta tillbaka. Mögel i nybyggd skola på Orust Fukt i Motala

19 SKOLOR I nybyggda Mellbystrandsskolan i Laholms kommun lades heltäckningsmattor in i vissa lektionssalar och grupprum på rektorns initiativ, trots att ett annat golv var beslutat – och redan inlagt. Miljökontoret fick, i efterhand, ta ställning till mattornas lämplighet ur allergisynpunkt. Efter att ha begärt in kompletterande uppgifter om mattans beskaffenhet och skötsel valde Miljökontoret att inte agera mot heltäckningsmattorna, under förutsättning att noggranna kriterier för städning följs. Det blev också nämndens beslut. Ärendet kommer att följas upp under hösten då tillsyn av kommunens alla skolor kommer att ske. På förskolan Persgränd på Gotland lades heltäckningsmatta in i lekrum och matrum på småbarnsavdelningen. Delar av personalen tyckte att det vore bra för att få ned ljudnivån. Enhetschefen för städarna hörde då av sig till allergikonsulent Katja Ståhlberg för att få hjälp att bli av med mattan. Inför ett möte med städpersonal, representanter för mattföretaget, Region Gotlands teknikförvaltning samt Katja Ståhlberg hade städarna förberett ett prov av mattan. De hade delat in mattbiten i olika rutor och spillt diverse mat och dryck på den. Därefter hade de försökt få rent mattan enligt föreskrifterna från företaget, med mycket dåligt resultat. Mattföretaget hade hävdat att mattan var godkänd av Astma- och Allergiförbundet, det stämde visserligen, men det visade sig vara Astma- och Allergiförbunden i Australien och Storbritannien. Katja Ståhlberg presenterade svenska Astma- och Allergiförbundets råd och riktlinjer kring heltäckningsmattor i offentliga lokaler och även erfarenheterna från en skola som lagt in en likadan matta och där tre allergiska elever fått en betydande försämring av sin hälsa. Till slut togs mattan bort. På Gotland åkte heltäckningsmattan ut Matta i Laholm Felix Ekman, folkhälsostrateg och sammankallande i allergikommittén i Lund. Håkan Segerholm, Lunds kommun. exempel bjudit in föräldrarepresentanter till våra möten. EFTERKLOK. Han tror inte att Lund är unikt i Sverige när det gäller skolbyggnadernas status, däremot är man antagligen unika genom sitt sätt att göra en så stor insats för att komma tillrätta med problemen. Varför har ni inte haft bättre tillsyn av fastigheterna? – Med facit i hand är det lätt att vara efterklok. Energieffektiviseringen på 1990-talet är till exempel en av anledningarna till att inomhusmiljön runtom i landet har blivit dålig. Det viktiga nu är att Lunds kommun tar ett helhetsgrepp om problemet för att förbättra inomhusmiljön i våra skolor och förskolor, säger Håkan Segerholm.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=