15 ” Därtill nns tre faktorer som gör en redan dålig miljö sämre: brist på ventilation, för hög temperatur inomhus och undermålig städning. – Vi har tillräckligt med belägg forskningsmässigt för att påpeka detta, och uppföljningsstudier visar att om man förbättrar de här faktorerna så mår barnen bättre. De får mindre astmasymtom och mindre allergisnuva, säger Gunilla Wieslander. Cirka 70 procent av svenska skolor har mekanisk ventilation, vilket är bra siffror om man jämför internationellt. Men det gäller att hålla normen för ut ödet i ventilationen (sju liter per sekund och person) eftersom det är många elever i samma rum och koldioxidhalten annars kan stiga. När det gäller temperaturen så förvärrar en hög sådan besvären. Och bristande städning gör att mögelsporer, kemikalierester och pälsdjursallergen, som nns i dammhärvorna och i gruset på golvet, cirkulerar upp i rummet och andas in av barnen. – Hund- och kattallergen nns på kläderna hos de som har husdjur hemma och hamnar sedan i skolan. Vi har mer textil i våra skolor än vad man har i exempelvis Asien och det ger dammpartiklar som lägger sig på bord och stolar. Egentligen borde vi städa även bord och stolar eftersom eleverna ofta sitter framåtböjda. Men det är inte bara pälsdjursallergi och försämrad astma som kan bli konsekvensen för barnen. Internationella studier visar att även inlärningsförmåga och prestation kan påverkas negativt av dålig inomhusmiljö i skolan. SÄLLAN SYNLIG MÖGEL I SVERIGE. När fukt och mögel upptäcks i en skola börjar det ofta med att någon känner en jordkällarlukt. Sedan reagerar de med redan känd astma och allergi, därefter kanske ytterligare en eller två i klassrummet och så börjar det hela nystas upp, berättar Gunilla Wieslander. Konsulter kopplas in, mätningar görs. – Det är dock sällan man ser mögel äckar och fuktskador på väggarna i Sverige. Men huset kan absolut vara sjukt ändå, därför är det viktigt att kunniga människor gör en noggrann byggnadsteknisk utredning. Mest problem nns i skolor som är byggda under miljonprogrammen på 70-talet. Byggnadstekniken var dålig, man visste inte bättre, och livslängden bara ämnad för en generation. – De skolorna är uttjänta. De var felkonstruerade redan på 70-talet och vi behöver pengar för att bygga nytt. Det skulle löna sig både ur hälsosynpunkt och på sikt ekonomiskt att bygga nya skolor istället för att lappa och laga. Dagens konstruktioner är bättre, säger Gunilla Wieslander. Frågan är vem som ska betala. Små kommuner med få invånare har kanske svårt att underhålla en gammal skola, medan det i större välbeställda kommuner händer mer på det här området. – Det är skandalöst att skolorna är utlagda på kommunalt ansvar. Det är för stort ansvar för dem, de kan inte ta det. Och rektorerna har ett lika hopplöst stort jobb med ansvar för allt från barnens hälsa och skolbyggnaden, till den pedagogiska verksamheten. VAD GÖRA? Så vad ska man göra om man som förälder misstänker att ens barn mår dåligt av lokalerna i skolan? Om man märker att barnet ofta är sjukt, har mycket luftvägsinfektioner men mår bättre under ledigheter? Om det plötsligt fått allergisnuva och huvudvärk? Är tröttare än normalt och har irriterade ögon och kliande hud? – Jag rekommenderar att man söker hjälp på vårdcentral eller hos barnläkare och sedan rapporterar till rektor och skolläkare som får ta det vidare och begära in mätningar. Men vänta inte på alla utredningar som görs i skollokalerna. Har man ett väldigt känsligt barn kan det hända att man måste medicinera mer och följden bli att man måste byta skola. Kan man kompensera en dålig inomhusmiljö i skolan genom att vara ute mer på fritiden? – Det vi kan se är att barn som vistas på utomhusförskolor har mindre problem, mindre astmasymtom. Det är sannolikt en av orsakerna till att astma och allergi har ökat så mycket, att vi vistas så mycket inomhus. Andelen barn med läkardiagnosticerad astma ökade från sex procent 2003, till nio procent 2011. Men Gunilla Wieslander påpekar att det sällan är en faktor som gör att någon utvecklar astma och allergi, hon efterlyser gärna en helhetssyn. 60 procent av tiden vistas barnen i hemmet och det nns en socioekonomisk faktor att ta hänsyn till. De som inte har pengar till att renovera fuktskador eller ta bort pvc-mattor i sina hem, deras barn mår förstås sämre. – Det är en demokratisk tanke: skolan ska ge barn med dåliga förutsättningar en bra chans i livet. Det är där man kan ge dem det, eftersom man inte alltid kan påverka föräldrarna, säger Gunilla Wieslander. Källor: Boverket, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten och IMM-Karolinska institutet. Ofta kommer de kroppsliga reaktionerna snabbt
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=