19 SKOLOR I nybyggda Mellbystrandsskolan i Laholms kommun lades heltäckningsmattor in i vissa lektionssalar och grupprum på rektorns initiativ, trots att ett annat golv var beslutat – och redan inlagt. Miljökontoret fick, i efterhand, ta ställning till mattornas lämplighet ur allergisynpunkt. Efter att ha begärt in kompletterande uppgifter om mattans beskaffenhet och skötsel valde Miljökontoret att inte agera mot heltäckningsmattorna, under förutsättning att noggranna kriterier för städning följs. Det blev också nämndens beslut. Ärendet kommer att följas upp under hösten då tillsyn av kommunens alla skolor kommer att ske. På förskolan Persgränd på Gotland lades heltäckningsmatta in i lekrum och matrum på småbarnsavdelningen. Delar av personalen tyckte att det vore bra för att få ned ljudnivån. Enhetschefen för städarna hörde då av sig till allergikonsulent Katja Ståhlberg för att få hjälp att bli av med mattan. Inför ett möte med städpersonal, representanter för mattföretaget, Region Gotlands teknikförvaltning samt Katja Ståhlberg hade städarna förberett ett prov av mattan. De hade delat in mattbiten i olika rutor och spillt diverse mat och dryck på den. Därefter hade de försökt få rent mattan enligt föreskrifterna från företaget, med mycket dåligt resultat. Mattföretaget hade hävdat att mattan var godkänd av Astma- och Allergiförbundet, det stämde visserligen, men det visade sig vara Astma- och Allergiförbunden i Australien och Storbritannien. Katja Ståhlberg presenterade svenska Astma- och Allergiförbundets råd och riktlinjer kring heltäckningsmattor i offentliga lokaler och även erfarenheterna från en skola som lagt in en likadan matta och där tre allergiska elever fått en betydande försämring av sin hälsa. Till slut togs mattan bort. På Gotland åkte heltäckningsmattan ut Matta i Laholm Felix Ekman, folkhälsostrateg och sammankallande i allergikommittén i Lund. Håkan Segerholm, Lunds kommun. exempel bjudit in föräldrarepresentanter till våra möten. EFTERKLOK. Han tror inte att Lund är unikt i Sverige när det gäller skolbyggnadernas status, däremot är man antagligen unika genom sitt sätt att göra en så stor insats för att komma tillrätta med problemen. Varför har ni inte haft bättre tillsyn av fastigheterna? – Med facit i hand är det lätt att vara efterklok. Energieffektiviseringen på 1990-talet är till exempel en av anledningarna till att inomhusmiljön runtom i landet har blivit dålig. Det viktiga nu är att Lunds kommun tar ett helhetsgrepp om problemet för att förbättra inomhusmiljön i våra skolor och förskolor, säger Håkan Segerholm.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=