Allergia_6-14

21 Bekymren kommer och går men när Pia byter jobb och resorna upphör förvärras plötsligt situationen. Familjen mår sämre är någonsin. Barnen tvingas periodvis bo borta. För att vara säker vänder Pia Nordgren sig till miljö- och arbetsmedicin där det görs en utredning och konstateras att familjens hälsoproblem troligtvis hör ihop med den dåliga inomhusmiljön i hemmet. HÄLSOVÅDLIGA KEMIKALIER. Pia Nordgren kontaktar bostadsföretaget och kräver att det ska göras mätningar. Ett specialistföretag anlitas och två hål borras upp i golvet i dotterns sovrum. Mätningar görs och prover visar att det nns kemiska skador i betongbjälklaget. Det konstateras också hög förekomst av emissioner, det vill säga gaser, från två hälsovådliga kemikalier, n-butanol och 2-etylhexanol. Företaget som gör utredningen rekommenderar fastighetsägaren att sätta in ventilerade golv. Men bostadsföretaget väljer istället en annan enklare lösning som innebär att golvmattan tas bort, ytan på betonggolvet där det nns lim slipas ned och efter två veckor limmas det på en ny golvmatta. – De valde en billigare metod som sedan visade sig inte ha någon funktion, säger Pia Nordgren. Det kändes som ett slag i ansiktet att få veta att fastighetsägarens ekonomi var viktigare än mina barns hälsa. – Vi anlitade en av våra interna medarbetare och han sanerade ett hus på 80-talet. Det var de bästa åtgärder man kunde göra enligt honom. När vi har särskilt mycket i badrummet men däremot är det gott om dem i alla andra rum. Det har gjorts era saneringar men de kommer tillbaka hela tiden. FUKTSKADOR I BADRUMMET. Bostadsföretaget drar igång arbetet och mätningar görs i badrummet. Dessa visar att det nns fuktskador i golv och väggar. Det görs era åtgärder, våtrumsmattan i badrummet byts exempelvis ut två gånger. – Jag reste mycket i jobbet under den här tiden så då var vi borta under kortare och längre perioder från lägenheten, säger Pia Nordgren. Alla mådde bättre så fort vi bodde någon annanstans. Först tänkte jag inte så mycket på det men efter ett tag började jag misstänka att det kunde vara något i lägenheten vi blev sjuka av, eftersom vi blev sämre varje gång vi kom tillbaka och varit hemma ett tag. För snart sex år sedan, efter att ha bott i Norrbotten under några år, bestämmer sig familjen Nordgren för att ytta tillbaka till Stockholm. De längtade tillbaka och det kändes härligt när familjen ck möjlighet att mot en insats hyra en kooperativ lägenhet hos SKB i Årsta. Men glädjen varade inte länge. – Vi yttade in i lägenheten, barnen började i skolan och trivdes bra i området. Men efter en tid började jag få besvär med klåda i ansiktet, problem med stickningar och slem i andningsvägarna och problem att andas. Jag var ständigt trött men tänkte att det var en besvärlig förkylning och att jag var lite utarbetad, tänkte att det snart skulle gå över. BARNEN BLIR SJUKA. Månaderna går, besvären fortsätter och familjens två barn börjar få problemmed ständiga förkylningar. Sonen som idrottar, och tidigare nästan aldrig varit sjuk, får astmatiska besvär. Med tiden blir de så allvarliga att han tvingas använda era olika mediciner för att slippa astmaanfall och allergiska reaktioner. Efter två år kontaktar bostadsföretaget familjen. Det har visat sig nnas en spricka i ett avloppsrör under familjens lägenhet. Det har gjort att det uppstått en fuktskada i ett cykelrum under badrummet i familjens lägenhet. Nu vill man undersöka om det spridit sig till familjens badrum som ligger rakt ovanför. – Jag blev lättad eftersom det nns extremt mycket silver skar i hela lägenheten, säger Pia. Konstigt nog är det inte Husägarens ekonomi gick före FAMILJENS HÄLSA När hela familjen Nordgren i Årsta blev sjuk i sin bostad och vände sig till miljöförvaltningen fick de veta att de saneringsåtgärder som föreslagits var för dyra för fastighetsägaren, SKB Stockholms kooperativa bostadsförening. TEXT KARIN RUTSTRÖM FOTO JENS SØLVBERG Försiktighetsprincipen Miljöbalkens definition av försiktighetsprincipen: Om det råder osäkerhet om hur farligt och skadligt något är för människors hälsa ska det betraktas som farligt. Det betyder att en fastighetsägare ska välja det säkra alternativet före det osäkra när denne gör en åtgärd. Brist på kunskap kan inte användas som ett skäl för att avstå från att använda sig av kostnadseffektiva skyddsåtgärder.

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=