8 svar om KEMIKALIER LE ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 7/2014 MAT TAR TID Sprutor MOT EKSEM HOS ALVINS FAMILJ Klara KYLAN
2 LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande Hela familjen behöver stöd I mitten av september hade jag förmånen att få delta i den första familjestödshelgen i förbundets regi. En utbildningshelg som under mer än ett år förberetts och planerats tillsammans med Unga Allergiker samt Ågrenska Centret i Göteborg, vilka har stor vana av att planera familjeveckor när det gäller sällsynta diagnoser. Det här första tillfället hade vi barn med allvarlig födoämnesallergi samt svår astma som målgrupp. Vi har nämligen idag i Sverige ett antal barn som varje dag har med sig en matlåda till förskola/ skola, trots att det står i skollagen att barnen ska serveras både kostnadsfri och näringsriktig lunch. Vi har barn som får så svåra reaktioner av livsmedel, även då de kommer i kontakt med dem i luftburen form, att de har svårt att klara såväl skolsituationen som att vara delaktiga i en meningsfull fritidsaktivitet. De här familjerna känner sig ofta ensamma, annorlunda och oförstådda. Allergikonsulenten har varit den man naturligt vänt sig till med akuta frågor och behov och denne har också kunnat fungera som en länk till andra olika instanser. Men många landsting har avvecklat tjänsten Allergikonsulent. Vem gör då detta arbete? Jo, föräldrarna. Inte underligt att ett utvecklat familjestöd behövs, men borde det inte vara ett landstingsuppdrag? Nästa familjestödshelg genomförs vecka sex nästa år och målgruppen är då barn med svår pälsdjursallergi. Varmt välkomna att söka! Ange kod Allergia och få 10% rabatt på hela vårt sortiment! Gå in på www.oceanbutiken.se Att lida av astma och allergi är ingenting som syns. Och det är besvärligt att vara begränsad i vardagen. Med Oceans astma- och allergivänliga produkter hjälper du både kropp och miljö utan att behöva kompromissa med resultatet.
3 ANNIKA OLSSON redaktör Ofta pratas det om huden som kroppens barriär mot omgivningen. Vi kan läsa om hur många lager huden har som skyddar oss. Men det är bara att konstatera: särskilt tät är den inte. Den släpper in mängder med allergen och andra problematiska ämnen. Som kemikalier. En ny rapport från Kemikalieinspektionen visar att våra kläder innehåller mycket mer kemikalier än vi tidigare vetat. Så i det vi tar på oss för att förstärka skyddet mot omvärlden finns saker som kan skada huden. Är det smart? Läs mer om detta på sidan 10. När man har eksem tål huden förstås ännu mindre. Otto, som nu är 11 år, har haft problem med huden i hela sitt liv. När han var liten var han ofta helt sönderkliad. Huden var full av stora sår. Han har provat många behandlingar. Nu är han en av de få som får prova en IgE blockerare. Varannan vecka får han fyra sprutor som ska göra att han tål maten som man tror ger honom eksem. På sidan 16 kan du följa med Otto till doktorn. Huden läcker som ett såll Innehåll 7/14 4 Familjen Jusmo har tre barn med matallergi – Det krävs att vi alltid har stenhård koll 9 Plock Frost – så klarar du kylan 10 Dina kläder innehåller mer kemikalier än du tror Svårt hitta bra alternativ 15 Laga för fler utan gluten och mjölk Prova ett av recepten ur en ny kokbok 16 Otto får sprutor mot eksem – Vi ska inte ge oss förrän det blir bra 20 Fler astmamottagningar i Skåne Arbetet med att certifiera vårdcentraler har gett resultat 23 Krönikan Tricket för att sluta tycka synd om sig 25 Aktuellt i förbundet Nya möjligheter till familjestöd 28 Anslaget Läsarnas egna sidor – inte bra med pärlplattor 28 9 10 4
Vi visste inget om allergier Familjen Jusmo har koll på vad de äter – Alvin, Vilmer, Tove och Rebecca.
5 Hyllorna i kylskåpet och skafferiet är fyllda av specialmatprodukter hos familjen Jusmo i småländska Kalmar. Burkar och paket är märkta med barnens namn och står på olika ställen i köket. Det är en nödvändighet med tre allergiska barn. I skolan har alla barnen specialkost. Mamma Rebecca Jusmo har nu kunskap om vad barnen tål, men resan dit har varit lång. – Varken jag eller min man är allergiska. Vi visste inget om allergier, säger Rebecca Jusmo. Barnen har olika allergier. Vissa har gett utslag på tester hos sjukvården. Andra gånger har det handlat om att utesluta olika råvaror och prova sig fram. Dottern Tove är allergisk mot mjölkprotein, kvalster, björkpollen och gräs. Hon ck sin första inhalator för astma när hon var två år. På våren använder hon ögondroppar, nässpray och tabletter mot allergi. Problemet har varit att hitta allergitabletter utan laktos. Hon har en luftrenare i sitt rum och familjen har tagit ned björkar i trädgården. – Jag har vant mig vid att vara allergisk. Det är mycket vanligare nu att andra är allergiska. Jag är inte den enda, säger Tove. Hon går tredje året på gymnasiets frisörprogram och har inga bekymmer i skolmiljön. – Men jag har större chans att få astma och det är viktigt att ta hand om sig och ha speciella luftutsug. MEST VATTEN. Tove gillar att baka och gör det ofta tillsammans med sina bröder. De använder produkter som ersätter mjölk och specialmjöl som är fritt från gluten och veteprotein. – Jag använder lite mindre mjöl till en början, för det är en annan konsistens på specialmjölet, och jag använder extra vanilj och citron för att få bort smaken från mjölet, säger Tove. Mellanbarnet Vilmer är allergisk mot veteprotein, pollen och gräs. Han var bara två år när han ck sin första inhalator för astma. Som fyraåring opererades hans halsmandlar bort eftersom han hade svårt att svälja. Det gick lättare äta men han var fortfarande dålig i magen. Inga pricktester visade något. – Vi uteslöt då all gluten och mjölk. Då blev han bättre. Vi bytte läkare och ck en som var specialist på mage och som tog nya prover. Blodprover visade att Vilmer var allergisk mot veteprotein, samt soja, ägg- och mjölkprotein. – Vi åt typ vattenbaserad mat eftersom vi inte kunde ge honom något med protein från vete, soja, ägg eller mjölk. Från sex års ålder kunde Vilmer äta gluten, äggoch sojaprotein men fortsatte med kost fri från veteprotein och vetestärkelse. – Det kommer aldrig att gå över utan han får leva med att vara allergiskmot veteprotein, säger Rebecca. Vilmer får specialmatprodukter utskrivet på recept till reducerat pris. – Det ck vi veta genom en kompis som arbetar på apotek, annars hade vi aldrig fått reda på det. UNDER ALL KRITIK. Vilmer har blivit dålig av skolmaten. Det tar era månader innan han blir bra igen och det krävs att de håller en strikt diet helt utan gluten och vetestärkelse. – Att barnen får fel mat i skolan är under all kritik. Vi är gärna hemma med våra barn om de är sjuka men vi ska inte behöva vabba för att skolan gör dem sjuka och det värsta är att det tar så lång tid innan det läker. Det är fruktansvärt att se att Vilmer tar sig om magen för att han har ont. När det är sommar och skollov är Vilmer aldrig dålig i magen. Familj med ständig KOLL på maten Vardagen hos familjen Jusmo innebär stenhård koll på vad barnen äter. Barnen Alvin, 7 år, Vilmer, 10 år, och 17-åriga Tove har haft svåra födoämnesallergier sedan de var små. Fram tills för tre år sedan kunde en mjölkdroppe innebära döden för yngste sonen. TEXT ANNA SMEDBERG FOTO VIBEKE ARONSSON Vilmers knäckebröd 1 dl sesamfrö 0,5 dl solrosfrö 0,5 dl krossade linfrö 0,5 dl pumpakärnor 2 dl mjöl (Lailas gul mjölmix, majsbaserad, glutenfri och mjölkfri) 0,5 tsk salt 2 dl kallt vatten 2 msk olivolja Sätt ugnen på 150 grader. Blanda de torra ingredienserna i en bunke. Tillsätt vatten och olja och rör om. Vid behov så häll i en gnutta extra mjöl. Bred ut smeten på ett bakplåtspapper, lägg ett papper till över och tryck ut till en platt smet. Ta bort det översta bakplåtspappret. In i ugnen i 25 minuter, ta därefter ut den och skåra knäcket i den storleken du vill ha bitarna. In i ugnen i cirka 20–25 minuter till. Om du ska använda knäcket som chips så salta efter behov innan du lägger in det i ugnen. Låt det svalna på ett galler. Ät!
6 När de reser har de alltid en extra väska mat till Vilmer för de vet inte vad som nns att tillgå. Vilmer skulle helst vilja kunna äta all mat. – Jag kan inte äta all slags tårta och jag kan inte vara med och baka i skolan, säger Vilmer. Han tycker om att hjälpa storasyster Tove att baka och gillar att äta brödet och kakorna som de bakar tillsammans. – Speciellt ett knäcke som är med mitt mjöl och en massa frön i. Vilmer är van vid att äta specialkost även när han är hos sina vänner. – En av mina bästa kompisars mamma är också allergisk så där är inga problem. FELAKTIGA BESKED. Sonen Alvin drar sig undan och vill inte prata om sin allergi. Han tål varken gräs eller björkpollen, har astma och är allergisk mot astmamedicinen Bricanyl. Tidigare var han även allergisk mot mjölkprotein. Det upptäckte föräldrarna under dramatiska former när pojken var bara tre månader gammal. – Min man gav honom mjölkersättning i aska och han svullnade upp i luftstrupen och ck blåsor på hela kroppen. När min man ringde sjukhuset vägrade de ta emot honom bara för att min man inte kunde Alvins fyra sista siffror i personnumret. Pappan åkte ändå till akuten med Alvin som ck kortisontabletter. Svullnaden lade sig. – Vi sökte sedan för allergin på vårdcentralen och där sa läkaren att barn under två år inte kan vara allergiska. Föräldrarna sökte till barnkliniken på sjukhuset där det konstaterades att Alvin hade allergi mot mjölkprotein, samt soja- och äggprotein. – Då fanns det inte lika mycket ersättningsprodukter som i dag så det var ingen höjdarmat vi åt, säger Rebecca. Alvin har genomgått tester sedan tre års ålder på sjukhus. – Första gången visade testet inget och vi skulle själva kunna prova hemma men vi vågade inte. Alvin ck vid ett tillfälle i sig en glass som Vilmer lagt på bordet. Vips var Alvin svullen runt munnen. Allergin mot mjölkprotein är nu borta men Alvin fortsätter med ersättningsdrycker eftersom han är van vid det. – Vi har inte heller så jättemycket mjölk hemma. Även om den vanliga mjölken är tio kronor billigare köper jag fortfarande samma. Det är svårt att ställa om. TAR PÅ KRAFTERNA. För några år sedan gjorde Rebecca tre olika lasagner. En med plattor som passar Vilmer, en variant utan mjölk till Tove och Alvin och en vanlig lasagne till Rebecca och maken. Nu äter hela familjen samma mat, men Vilmer får en annan pastasort. De lagar ”vanlig” mat med produkter som ersätter mjölk och byter ut mjöl i såser mot majsstärkelse. Att vara mamma till tre allergiska barn tar på krafterna. Allergierna syns inte och därför kan det vara svårt att få förståelse från andra. – Alla barn vill vara normala. De har gråtit över att de är allergiska och frågat varför. Vad säger man som förälder? Det är klart att barnen vill kunna äta som alla andra. Barnen tycker det är skit. Jag hatar det. Jag hade hellre själv varit allergisk, bara barnen varit friska. Ska sönerna äta på bowlinghallen åker Rebecca dit för att läsa innehållsförteckningar på mat. Är det barnkalas händer det att Rebecca ringer för att dubbelkolla maten med föräldrarna. – Det är klart att jag är orolig när de är hos andra, men de har ändå blivit bra bemötta av andra föräldrar. Det nns en större förståelse i dag för allergier än när Tove var liten. Nu har det hänt att föräldrar ringer till mig för att dubbelkolla, säger Rebecca. För föräldrarna har det tagit tid och kraft att sätta sig in i barnens behov. – Det är ett väldigt bök men nu har jag stenkoll på vad de får äta och inte. Jag hjälper gärna andra Hos familjen Jusmo är det ersättningsprodukter för mjölk som gäller. – Jag tror aldrig att jag släpper kontrollen helt
7 ” för jag vet hur illa det kan vara. Jag har mer koll och mer förståelse för allergier, men det är tråkigt att ha behövt lära sig den hårda vägen. Hon tycker att det nns mer specialmatprodukter i butikerna i dag än tidigare. – Coop har försämrats. Allra bäst är Maxi och Citygross, men det är skitdyrt. LITA PÅ ER SJÄLVA. Överlag har de mött bra läkare och dietister under åren. – Det är bara när jag fått höra att barn under två år inte kan vara allergiska som jag blir arg. Ett tag hade Rebecca kontakt med andra föräldrar via en Facebooksida där de delade recept. – I början var det bra och handlade om olika tips men nu har det mer blivit andra frågor som inte har med det här att göra som dyker upp. Hennes råd till andra föräldrar är att hålla fast vid sin övertygelse om vad som är bäst för barnen. – Lita på er själva, oftast är det intuitionen som stämmer. Det är föräldrarna som känner sina egna barn bäst. Trots att barnen blir mer medvetna känner Rebecca fortfarande ett stort ansvar. – Det är mina barn. Jag är väldigt mån om dem. Jag tror aldrig att jag släpper kontrollen helt, säger Rebecca. Vilmer får flera specialmatprodukter utskrivna på recept till reducerat pris. Syskonen Alvin, Tove och Vilmer har ibland varit ledsna för sina allergier och undrat varför just de drabbats. Lita på er själva, det är föräldrarna som känner sina egna barn bäst
8 COLOURBOX NOTISER KEMIGUIDEN Den nätbaserade Kemiguiden från Prevent vänder sig till dig som arbetar på ett mindre företag och som använder kemiska produkter eller utsätts för luftföroreningar. Den innehåller bland annat avsnitt om allergirisker. Med hjälp av guiden kan du förbättra säkerheten och minska hälsorisker med kemiska produkter. Du får koll på vilka lagar och regler som gäller och här finns information om speciella krav för vissa verksamheter och yrken. Kemiguiden är kostnadsfri att använda. FINSKT KRAV PÅ RÖKFÖRBUD Allergi- och Astmaförbundet och Andningsförbundet i Finland kräver att tobaksrökning i flerfamiljshus ska förbjudas i lag. De vill att både balkong- och innerökning ska förbjudas. En del bostadsbolag har redan förbjudit balkongrökning även om det inte förutsätts i lagen. Speciellt i äldre hus sprider sig lukten lätt mellan lägenheterna, påpekar Allergi- och Astmaförbundet och Andningsförbundet i sitt uttalande. ASTMARISK ÄVEN EFTER RÖKSTOPP Unga män som fimpat för gott löper större risk att få barn med astma än den som aldrig rökt tobak, visar ny forskning från Universitetet i Bergen. Forskarna fann att även om män slutat röka flera år innan de fick barn var det en stor ökning i förekomsten av icke allergisk astma hos deras barn. Om pappan slutat röka fem år före befruktningen, trefaldigas risken för sådan astma hos barnet, enligt studien. 13500 män från Sverige, Norge, Island, Danmark och Estland deltog i det flera år långa forskningsprojektet. LAG BEHÖVS. Folkhälsomyndigheten har utrett hur er människor, i synnerhet barn, kan slippa att utsättas för andras tobaksrök på allmän plats. Utredningen har överlämnats till regeringen. – Mycket glädjande att era offentliga utomhusmiljöer föreslås bli rökfria. Nu återstår bara för politikerna att ta beslut. Fler rökfria miljöer är viktigt för många av våra medlemmar eftersom de blir sjuka av andras tobaksrök, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet. Utredningen föreslår att följande utemiljöer bör göras rökfria: entréer till byggnader som allmänheten har tillträde till, exempelvis vårdcentraler, museer, affärer och köpcentrum, platser där allmänheten väntar på kollektivtra k, uteserveringar, lekplatser, portanläggningar och arenor utomhus. Astma- och Allergiförbundet gjorde en egen undersökning bland medlemmarna 2012. Undersökningen visade att det viktigaste för medlemmarna var att få rökfritt utanför entréer till offentliga byggnader, på hållplatser och perronger i kollektivtra- k och uteserveringar. Alla dessa platser nns med i utredningens förslag. Under ett par år har förbundet drivit projektet ”Rökfria uteserveringar” med syfte att intressera ägare till uteserveringar att införa rökfritt på frivillig väg, men intresset har varit svagt. Troligtvis för att restaurangägarna är rädda att förlora gäster. Det stödjer behovet av lagstiftning. Världshälsoorganisationen WHO förordar också att det är den bästa förutsättningen för att lyckas med rökfria miljöer. Rökning i hemmiljöer i erbostadshus omfattas inte av tobakslagen, men Astma- och Allergiförbundet anser att det är viktigt att arbeta även med den frågan då många idag upplever problem på grund av grannars rökning. – Vi föreslår att Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att ta fram en tydlig tillsynsvägledning enligt Miljöbalken, för att kunna ställa krav/förbjuda rökning i erbostadshus vid problem. Då skulle det bli enklare för fastighetsägare att på frivillig väg införa rökfria erbostadshus, säger Maritha Sedvallson. Fler platser utomhus ska bli rökfria SMARTA VAL. Föreningen Medveten Konsumtion har lanserat kampanjen Ekokids. Kampanjens syfte är att sprida information som får er att göra medvetna och hållbara val för barn, det kan handla om allt från giftfria leksaker till ekologisk mat. – Ju mer medvetna vi blir om hur våra barn påverkas av det vi konsumerar till dem desto viktigare blir våra val. Barn är extra känsliga och mottagliga för kemikalier och det är därför vi väljer att fokusera på dem, säger Maria Åkerstedt på Medveten Konsumtion. Ekokids är en digital kampanj som uppmanar till en gift- och kemikaliefri barndom genom att göra smarta, medvetna och hållbara val för barn och miljö. Målet är att lyfta de här frågorna så att er re ekterar över dem och börjar utnyttja sin makt som konsumenter. – Vi vill att alla ska vara med och tipsa och dela med sig om hur de bär sig åt för att göra smarta val för sina barn, säger Maria Åkerstedt. TRE SNABBA TIPS FRÅN EKOKIDS Ät och drick fritt från bekämpnings- medel. Välj mat från ekologiska odlingar så långt det är möjligt. Undvik leksaker äldre än tio år, fram- för allt de i mjukplast, lämna dem till återvinningsstationen – de kan inne- hålla ftalater. Använd helst inte våtservetter som kan innehålla onödiga kemikalier och allergiframkallande medel, använd istället tvättlapp och vatten. Tips för barns giftfria vardag
9 FÖRORENINGAR I LUFTEN AVGASHOSTA. Med kylan ökar föroreningarna eftersom luften inte omsätts lika mycket i kallt väder. Avgaser, asfaltdamm och partiklar från bildäck lägger sig kvar i luften vi andas och gör den mer förorenad. Svåra astmaattacker är oftast kopplade till mycket luftföroreningar och har alltså inte enbart med kylan att göra. SÅ KLARAR DU KYLAN SKYNDA LÅNGSAMT. Kall, torr luft sliter hårt på slemhinnorna och ju kallare det är desto torrare blir luften. Vid 15 minusgrader är luftfuktigheten noll, då blir stressen på luftvägar och slemhinnor stor. Om du har köldastma och går för snabbt från värme till kyla så utvidgas blodkärlen kring luftvägarna väldigt snabbt och det bildas ödem i slemhinnorna. Stanna till och andas lugnt genom näsan och låt luftvägarna vänja sig och få en möjlighet att anpassa sig till temperaturen. Skydda gärna mun och näsa med en sjal eller halsduk. MASKERA DIG TRE MASKTIPS. En löprunda eller skidtur i kylan blir behagligare med en andningsmask, som värmer upp luften innan du drar ner den i lungorna. Tre varianter är Airtrim, finns på webbshopen www.vhsport.se eller i sportaffärer, Lungplus, finns på apotek, och Jonas-masken, kan köpas via norska Astma- och Allergiförbundet, www.naaf.no. FOTON COLOURBOX DITT INBYGGDA FILTER KURERA NÄSTÄPPAN. Se till att behandla eventuell nästäppa innan du går ut så att du kan andas ordentligt genom näsan. Näsan värmer och fuktar luften. FOTO: TEXSTYLE VINN EN VÄRMANDE FILT FROSTROSOR. När frosten biter är det skönt att kura inomhus under en varm filt. Den här fina bomullsfilten kan bli din om du deltar i utlottningen. Skicka då in ditt namn och din adress till allergia@ astmaoallergiforbundet.se eller Allergia, Box 17069, 104 62 Stockholm, senast den 17 november. MÄRK MEDDELANDET UTLOTTNING. Vinnare av bordsfläkten blev Håkan Nilsson i Svedala. Grattis! PLOCK Jonasmasken. Lungplus. Airtrim.
10 TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX AKTEN PÅ KEMI En ny rapport visar att våra kläder innehåller mer kemikalier och allergiframkallande ämnen än vi tidigare trott. För modeindustrin har kemikalierna länge varit okänt territorium – men nu börjar flera företag få upp ögonen för problemet. Plågas du av hudirritationer som blåsor, klåda eller eksem? Då är du kanske en av alla svenskar som lider av allergi eller överkänslighet mot ämnen som nns i våra kläder. När kläder tillverkas går det nämligen åt en hel del kemikalier – cirka tre kilo för att framställa ett kilo plagg. Och en del av de kemikalierna är allergiframkallande färgämnen och i vissa fall även allergena ämnen som formaldehyd, antimögelmedel och konserveringsmedel. Just allergiker och astmatiker är extra känsliga för kemikalier i kläder. Men det är ett problem som angår alla – en del av de kemikalier som används när kläder produceras är även cancerframkallande, hormonstörande och kan orsaka skador på arvsmassan. Dessutom är de farliga för miljön. Utöver allergiker är även barn särskilt känsliga för exponeringen av kemikalier. Det beror bland annat på att deras kroppar – hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet – inte är färdigutvecklade. Därför kan skador som kemikalier orsakar få livslånga konsekvenser. Men trots att det nns lagstiftning som förbjuder och begränsar användningen av de mest skadliga ämnena har era undersökningar de senaste åren visat att ämnena fortfarande nns i kläderna vi köper. STORT MÖRKERTAL. Nyligen kom Kemikalieinspektionen med en rapport som visar att det till och med kan nnas betydligt er skadliga ämnen i våra kläder än vi hittills trott. I rapporten identi erades 2 400 ämnen där runt tio procent kan vara skadliga för människors hälsa. Enligt Helén Klint, toxikolog på Kemikalieinspektionen, beror den stora mängden kemikalier på att klädimportörer har svårt att kontrollera hela kedjan från att ett plagg tillverkas till att det säljs. – Det är så många led i produktionskedjan att informationen om vilka kemikalier som nns i plagget inte når butikerna i Sverige som säljer plagget, och inte heller konsumenterna, säger hon. Rapporten visar också att det nns allergiframkallande färgämnen i våra kläder som i dagsläget inte är förbjudna. Helén Klint och hennes kollegor har hittat två grupper av allergiframkallande ämnen – syrafärgämnen och doftämnen – som vi hittills inte känt till så mycket om. – Problemet är att de här ämnena inte ingår när man gör så kallade patch-tester, alltså testar orsakerna till patienters allergier. Det gör att det är svårt att diagnosticera hudallergier som orsakas av textilier. Risken är att det nns ett stort mörkertal som är allergiska mot de här ämnena utan att veta om det. ARBETSMILJÖFRÅGA. Bara en liten del av alla ämnen som tas upp i rapporten är förbjudna eller begränsade i EU:s lagstiftning. Kemikalieinspektionen vill nu att EU skärper lagstiftningen, eftersom det skulle göra det lättare för företag att ställa krav på sina underleverantörer. Dessutom vill myndigheten se ökade informationskrav på klädföretagen. Vad gör då företagen själva för att få bort de skadliga och allergiframkallande kemikalierna från kläderna vi köper? En hel del, om man får tro Marcus Bergman, hållbarhetschef på modekedjan Gina Tricot. – Men vi ser det inte bara som en konsumentfråga för till exempel allergiker, utan som ett helhetsproblem. Den största mängden kemikalier och de farligaste kemikalierna nns ute på bomullsfälten och det påverkar framför allt de som jobbar där, säger Marcus Bergman. Gina Tricot har tidigare fått kritik från miljöorganisationer för att de inte svarat på hur företaget J Kemikalieinspektionen vill att EU skärper lagstiftningen
11 IKALIEFRIA KLÄDER Cirka tre kilo kemikalier går åt för att framställa ett kilo plagg arbetar med kemikalie- och hållbarhetsfrågor, men sedan några år tillbaka är klädkedjan en av de kedjor som arbetar mest aktivt med området. Man har bland annat tagit fram en lista med ämnen som är förbjudna eller ska begränsas i företagets klädproduktion, utöver de ämnen som är reglerade på EU-nivå. Där ingår till exempel 23 olika allergiframkallande dispersionsfärgämnen. Dessutom arbetar man med olika oberoende miljöcerti eringar, som säkerställer att den del av kollektionen som numera är tillverkad av ekologisk bomull verkligen är det. ÅTERVINNING. Att ett plagg är tillverkat av ekologisk bomull betyder dock inte alltid att det är fritt från skadliga kemikalier. Tillverkningen av ett plagg sker nämligen i era steg – som blekning, färgning och tryckning – där kemikalier är inblandade. Enligt Marcus Bergman har en stor del av branschens arbete varit inriktat på att få bort kemikalierna som redan har använts i produktionen, bland annat genom olika tvättningsmetoder. – Men det blir mer och mer viktigt att tänka på hur plagget produceras från början, att stoppa in så lite kemikalier som möjligt i processen. Till exempel har kemikaliebranschen tagit fram olika miljöanpassade tryck- och färgningsmetoder, säger han. I dag är en liten del av Gina Tricots kläder tillverkade av återvunnet material från till exempel pet askor eller gamla tillvaratagna klädesplagg, men i framtiden räknar Marcus Bergman med att den delen kommer att öka. Återvunna material kan nämligen minska användningen av kemikalier i tillverkningsprocessen – men det gäller att ha koll på gifthalterna i det man återvinner. Klädföretagens utmaning för framtiden är därför att hitta material som har ett lågt kemikalieinnehåll från början, menar Marcus Bergman.
12 8 SVAR om kemikalier i kläder Vilka ämnen i kläder kan man vara överkänslig eller allergisk emot? – Det är framför allt olika slags färgämnen som kan ge allergiska besvär. Mest allergiframkallande är de så kallade blådispersionsfärgerna, som bland annat kan orsaka smärtsamma blåsor. Dessutom kan man reagera på kemikalier som använts för att impregnera vattenavvisande tyger i allväders- eller sportkläder. Innehåller vissa material mer kemikalier än andra? – Det går inte att säga generellt, men vissa slutsatser går att dra utifrån materialet. Till exempel används dispersionsfärgämnen bara i syntetmaterial. Har jag rätt att få veta från butiken vad ett plagg innehåller? – Du har rätt att få veta om en vara finns med på den så kallade kandidatlistan, EU:s förteckning över 53 särskilt farliga ämnen som företagen bör hålla extra koll på. Men långt ifrån alla skadliga ämnen finns med på den listan. Kan det finnas skadliga ämnen i plagg som är tillverkade av ekologisk bomull? – Ja, även om bomullen är ekologiskt odlad kan skadliga ämnen användas i andra delar av produktionsprocessen. Till exempel vid blekning och färgning. Vilka textilier ska jag undvika om jag inte vill utsättas för skadliga kemikalier? – Alla textilier som luktar starkt av kemikalier, eftersom de kan vara impregnerade med antimögelmedel. Sportkläder eller andra kläder som marknadsförs för att de har antibakteriella egenskaper eller skyddar mot svettlukt, de kan innehålla fortplantningsstörande ämnen som triklosan och triklokarban. Vattenavvisande allväderskläder samt kläder med plasttryck, som kan innehålla mjukgörande ämnen som ftalater. Hur mycket av alla kemikalier försvinner från plagg när de tvättas? – Det varierar helt beroende på material och vilka kemikalier eller färgämnen som har använts. Men undersökningar har visat att en ganska stor del av kemikalierna försvinner i tvätten. Tyvärr hamnar många av dem i stället i miljön. Innehåller begagnade plagg mindre kemikalier än nya? – Det beror på. Ett äldre plagg med plasttryck kan till exempel ha mer förbjudna ftalater i sig eftersom lagstiftningen har förändrats och användningen av ftalater därmed har minskat. Samtidigt kan många av kemikalierna ha tvättats ur plagget, vilket leder till lägre koncentrationer. Var hittar jag kläder som inte innehåller hälsofarliga och allergiframkallande kemikalier? – Det finns barnkläder och andra textilier som är miljömärkta. Märkningen innebär att kläderna är tillverkade med mindre belastning på miljön och att det finns en viss kontroll på att de inte innehåller kemikalierester. Några sådana märkningar är Bra miljöval, GOTS, EU Ecolabel, Blue sign och Oeko-Tex. Källa: Kemikalieinspektionen, Naturskyddsföreningen. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. COLOURBOX
Det finns inget mer fantastiskt än en nyfödd bebis, och som nybliven förälder är det självklart att vilja använda bästa möjliga blöja för Pampers New Baby från Pampers Premium Protection-serien har en unik Absorb-Away-yta och är utformad speciellt för att snabbt absorbera vätska och nyfödda barns mjuka bajs. Blöjan håller huden torr och låter din bebis koncentrera sig på viktigare saker än fukt. Din kärlek till exempel. Välkomna din bebis med kärlek och vårt allra bästa skydd kärleksömn&lek
SKIN SCI ENCE THAT SHOWS TORR OCH IRRITERAD HUD Bad- och duscholja som lugnar torr och irriterad hud • Kliniskt dokumenterad hudvänlighet för spädbarn från 3 månader och även lämplig vid atopisk eksem • Lugnar torr och irriterad hud vid dagligt badande och duschande • Lipidåterställande, rengörande olja utan konserveringsmedel, parfym- eller färgämnen • Med 62% naturliga oljor, rik på omega-fettsyror • Milt löddrande Du får mer information på Eucerin.se/AtoControl NYHET Rengör skonsamt, lugnar och skyddar torr, irriterad hud mot ytterligare uttorkning genom att återställa hudens naturliga balans. FINNS BARA PÅ APOTEK
15 LÄSAREN FOTO TORBJÖRN HELGESSON BOR: Sankt Olof GÖR: Pensionär VARFÖR ÄR DU MEDLEM? Jag har varit medlem i 10–15 år. Jag blev skadad av jobbet, det var mögel i byggnaden. Det var en nybyggd skola som var byggd på fuktig mark och fukten reagerade med ytspacklet. Jag jobbade som bildlärare och jag blev alltid jättedålig när jag kom in i min sal, när det var som värst blev jag snöblind. Det gick över i allergi och nu är jag allergisk mot nästan allting i luften. Jag blev tvungen att ytta från staden ut på landet. VAD SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA FÖR ATT LIVET MED ALLERGI SKULLE BLI LÄTTARE? Jag önskar att man kunde få bidrag till luftrenare, allergiskydd till madrasser och sådant. Hjälp med städning skulle också vara bra. Gärna bättre avgasrening på bilar och traktorer. Elisabet Wallin, 73 – Mögel på jobbet gjorde mig allergisk Elisabet Wallin. PRESENT TILL NÄRA OCH KÄRA. Laga för er – utan gluten och mjölk är en bok som kombinerar mjölk- och glutenfria recept med information om celiaki, laktosintolerans och mjölkproteinallergi. Boken är uppbyggd som ett litet uppslagsverk och listar livsmedel man ska undvika. Den ger också tips på hur man ska bete sig i köket när man ska bjuda gluten- och mjölkfritt. I kokboksdelen nns recept för frukost, lunch och middag, såser och tillbehör, samt sötsaker. Författaren Evelina Svensson ville samla några enkla gluten- och mjölkfria recept och ge bort som present till nära och kära. Hon såg ett behov av boken, då de oftast ansträngt sig för att bjuda gluten- och mjölkfritt, men ändå missat en liten detalj som förstört alltihop. Hennes förhoppning är att boken ska sprida kunskap om celiaki och skillnaden på laktosintolerans och mjölkproteinallergi och att er ska förstå hur allvarligt det är att få i sig gluten eller mjölk om man är allergisk. Boktips för gästvänliga 5 dl sojagrädde 1 vaniljstång eller 1 tsk vaniljsocker 0,5 dl strösocker 3 gelatinblad Lägg gelatinbladen i blöt. Skär ett snitt i vaniljstången och skrapa ur fröna i en kastrull. Lägg ner vaniljstången, alternativt ha i vaniljsockret. Häll på grädden och tillsätt sockret. Koka upp och låt sjuda i 1–2 minuter. Ta av kastrullen från plattan. När vätskan svalnat något (den får inte koka för då skär det sig) krama ur vätskan ur gelatinbladen och lägg dem i grytan. Rör om tills de löst upp sig. Sila bort vaniljstången. Häll upp i portionsglas. Låt stå i kylen minst två timmar för att stelna. Servera med säsongens bär. Boken köper du billigast på webbshopen ES Bokbutik. Receptet är hämtat ur Laga för fler –utan gluten och mjölk av Evelina Svensson. Pannacotta
16 Otto får sprutor mot EKSE Vi ska inte ge oss förrän du blir bra
17 Vi sitter vid köksbordet i villan i Tidaholm. Otto Smidemark har fått ledigt från skolan eftersom han ska på sjukhusbesök i dag. Både mamma Åsa Lundgren och pappa Johnny Smidemark ska följa med. Det är dags för ytterligare en injicering av medicinen Xolair. Den sprutas in på fyra ställen på kroppen varannan vecka. Det här blir tredje gången för Otto. – Jag är inte så nervös för just det. Det värsta är att ta blodprov, säger Otto. Det har blivit många blodprov genom åren och det har inte alltid varit så lyckade erfarenheter. Ibland har det varit svårt att hitta blodkärlen bakom alla utslag och förstörd hud. En gång fastnade en liten bit av nålen i blodkärlet och det gjorde förstås väldigt ont. Otto är annars en härdad kille. Han har haft sina besvär ända sedan han var två månader gammal. Eksemen började sprida sig på allvar när han var två år och i femårsåldern blev det nästan outhärdligt. Hela kroppen var full av svåra, kliande eksem. – Han kliade sig hela tiden och vi ck ofta molhålla honom för att han inte skulle klia sönder sig. Han kliade upp stora sår. Det var en svår tid, vi sov inte mycket på nätterna, minns Åsa. PRÖVAT MYCKET. Läkarna provade en rad olika behandlingar för Ottos atopiska eksem. Det var ljusbehandling och bad i kalium och olja. Han blev inlagd på sjukhus när såren var infekterade med både stafylokocker och streptokocker. Det blev kortisonbehandlingar tillsammans med antibiotika och så kallad wetwrapping. Det innebar att de först ck smörja Otto med ett tjockt lager mjukgörande salva och sedan en kortisonkräm. Ovanpå det satte man fast elastiskt tubbandage med ljummet vatten. – Jag såg ut som en mumie, minns Otto. Men han blev inte bättre av det och han blev återigen inlagd på sjukhus. Denna gång på Ronald McDonald i Göteborg. – Det sjukhuset kommer jag ihåg. Jag gillade det, säger Otto. Han ck pröva Sandimmun. Ett starkt läkemedel som har en hämmande inverkan på kroppens immunförsvar. Vanligtvis används det i samband med organtransplantationer för att förhindra avstötning. Otto var då sex år och blev äntligen av med sina eksem. Och efterhand satte läkarna ut medicinen och det gick bra eftersom han samtidigt ck sova under en Airsonett, en maskin som ltrerade – Jag skulle vilja smaka på en Marabou chokladkaka. Det har 11-åriga Otto aldrig gjort. Under stor del av sitt liv har han lidit av svåra eksem. Matallergin lär vara en av orsakerna. Helt klart är att han inte vågar sig på vare sig choklad eller ägg. Nu står hoppet till medicinen Xolair. TEXT & FOTO HELENE MAGNUSSON EM Otto har fått stå ut med många behandlingar i sitt 11-åriga liv. Nu får han ta fyra sprutor med Xolair varannan vecka. NAMN: Otto Smidemark ÅLDER: 11 år BOR: Tidaholm ALLERGI: Svåra eksem, matallergi
18 Och om någon kamrat ringer och vill att han ska hänga med ut, så kan han inte bara sticka iväg hur som helst. Han måste först se till att vara rejält insmord. – Det tar tid och det gäller för honom och kompisarna att ha tålamod, säger Åsa. BRA SAMARBETE. Expertisen på Skaraborgs sjukhus i Skövde vill nu på allvar ta tag i Ottos problem. De har bestämt sig för att pröva medicinen Xolair som de hoppas ska ta bort eksemen för gott. Redan i hissen på sjukhuset möter Otto en av sina läkare, docent och överläkare Per Gustafsson från Allergicentrum. Vänskapligt lägger han sin hand på Ottos axel innan de kliver in på barnmottagningen. Per är en av de två läkare som följt Otto under era år. Överläkare Katarzyna Prustupa Chalkidis från hudmottagningen har han också träffat många gånger. Den här dagen nns även dietist Ulla Fridolfsson med. – Vi har ett mycket bra samarbete mellan avdelningarna, säger Per och slår sig ner vid det runda bordet. Hans uppgift är att försöka ta reda på orsaken till Ottos allergiska reaktioner. Katarzynas huvuduppgift är att ta fram behandlingar mot själva hudproblemen och Ulla ser över Ottos mathållning. De tar fram bilder som togs på Otto i våras när han var som sämst. Otto tar av sig tröjan och de ser att det ser mycket bättre ut, men inte bra. MITT I BEHANDLINGEN. Otto har fått Xolair två gånger tidigare. Men ännu kan läkarna inte uttala sig om effekten. – Vi utvärderar behandlingen efter minst fyra månader, förklarar Katarzynas. – Xolair har prövats under några år, det har till exempel haft god effekt på svår astma, berättar Per. Medicinen är dyr. Men Per säger att det inte hindrar dem från att använda den i den här typen av fall. – Ger det Otto en bättre livskvalitet så är det värt det, säger han. Läkarna vill också gå till botten med vad som orsakat Ottos rejäla försämring i våras. Det kan vara en stark pollenreaktion, men eftersom besvären består kan det också vara matallergi eller andra orsaker. De bestämmer sig för att koncentrera sig på en eventuell matallergi. Ulla Fridolfsson frågar Otto om han skulle kunna tänka sig att avstå från mat under tre veckor och istället endast dricka en särskild näringsdryck, helt utan allergiframkallande ämnen. Successivt kan man sedan pröva olika slags mat och se vilken reaktion Otto får på det. Otto nickar och säger att det är okej. Om han bara först får äta sina tacos i kväll. – Vi ska inte ge oss förrän du blir bra, säger Per till Otto. MÅNGA STICK. Träffen med läkare och dietist är klar och vi går vidare in på barnavdelningen där barnsjuksköterska Jenny Stille väntar. I rosa behållare ligger och renade luften ovanför Ottos huvud. För första gången kunde Otto sova en hel natt. Ett år senare kom eksemen igen, men man kunde hålla det i någorlunda schack med mjukgörande och kortison. NÄSTAN SOM ANDRA. Men i våras kom Ottos besvär tillbaka med full kraft. Han ck rejält med utslag över hela kroppen. – Han var kokhet, han hade både frossa och feber. Hela huden kändes som ett tunt sandpapper, berättar Åsa. Kortison gjorde honom lite bättre och en hel del av eksemen försvann, men det verkade som att de besvärliga utslagen hade kommit för att stanna. Han har fortfarande utslag över hela kroppen och ansiktet är rött, fnasigt och lite svullet. Han kliar sig hela tiden, särskilt där det blir lite varmt i nacken och uppe vid hårfästet. Trots sina svåra eksem så kan Otto nästan leva som vilken 11-åring som helst. Åtminstone tycker han det själv. Han är med och lirar boll och spelar tv-spel med kompisarna. Men han kan inte delta på idrotten i skolan eftersom han blir så torr av att duscha. Och det nns ingen tid att hinna med den mjukgörande krämen som är ett måste. De esta kompisarna har vant sig vid att Otto ofta har eksem. – Men härom dagen var det några som frågade varför jag var så röd i ansiktet. Ottos eksem kliar ständigt och han måste klippa och slipa ned sina naglar för att det inte ska bli fullt av sår.
19 sprutorna med Xolair. Redan tidigare på dagen har mamma Åsa satt fast bedövningsplåster på de ställen där sprutan ska injiceras. Otto sätter sig tillrätta och gör sig redo för fyra stick i överarmar och lår. Den första injiceringen gör lite ont, men sedan går det bättre. Otto tuggar sitt tuggummi och ser lite sammanbiten ut. Det är skönt att hålla mamma i handen. Kvar är blodprovet som Otto är lite skraj för. Det ska bland annat tas för att se om han möjligtvis lider brist på D-vitamin och hur det ser ut med blodkropparna. Nu börjar det bli lite oroligt för Otto som vet att det kan bli besvärligt. Men Jenny Stille tar det lugnt och snart är det över. Nu är det bara att hoppas på att behandlingen ska ge effekt så att Otto blir fri från sina kliande eksem för gott. Och kanske till slut vågar prova chokladkakan. Det är skönt att ha mamma Åsa med när man ska ta fyra sprutor och ett blodprov. Barnsjuksköterska Jenny Stille går lugnt till väga och snart är det över för den här gången. Tre olika avdelningar på Skaraborgs sjukhus samarbetar för att få bukt med Ottos besvär. Läkare Katarzyna Prustupa Chalkidis från hudmottagningen, Per Gustafsson från Allergicentrum och dietist Ulla Fridolfsson. ”Jag såg ut som en mumie
20 När Allergikompetenscentrum i Lund 2013 gjorde en enkät bland Skånes 150 privata och offentliga primärvårdsenheter svarade bara nio, runt sex procent, att de uppfyllde kriterierna för astma- och KOL-mottagning. – Självklart hade vi hoppats på ett bättre resultat, säger Birgitta Jagorstrand, distriktssköterska och utbildningskoordinator på Allergikompetenscentrum i Lund. – Astma och KOL är våra största folksjukdomar och förutom att de orsakar mycket personligt lidande så kostar de också samhället stora pengar. Dessutom är det sjukdomar som ökar snabbt i omfattning och det är primärvården som ska vara huvudaktören i omhändertagandet av den här patientgruppen. – Vår enkät visade att det fanns stora skillnader i Skåne och det är självklart något vi vill jobba hårt med för att förändra. Enkäten blev startskottet för arbetet med att certi era primärvårdsenheterna, med de nationella kriterierna som grund. Projektet drog igång i januari 2014 och det har snabbt gett resultat. Genom stöd och information har numera ett femtiotal inrättningar certi erats, det vill säga en tredjedel av det totala antalet. – Jag tycker vi får vara nöjda så här långt. Det har gått snabbt och vi har mött en väldigt stor vilja till förbättring, säger Birgitta Jagorstrand. UTBILDNINGSBEHOV. Bristerna när det gäller mottagningen för astma- och KOL-patienterna har varit era. En vanlig plump i protokollet var sjuksköterskor som saknade rätt utbildning. Enligt de nationella kriterierna handlar det om 15 högskolepoäng inom området astma/ allergi/KOL. – Eftersom sjuksköterskorna ofta är spindeln i nätet är det viktigt att de har rätt utbildning. En stor grupp går nu sin vidareutbildning på högskolan i Kristianstad och är klara med utbildningen i december. När denna grupp fått sin kompetens så kommer ett ertal vårdcentraler att uppnå certi eringskraven, berättar Jagorstrand. En annan vanlig brist var att astma/ KOL-sjuksköterskan helt enkelt inte hade tillräckligt med tid avsatt för astmamottagning. – Vi brukar räkna med att det behövs ungefär två timmar för varje tusental listade patienter. På en vårdcentral med 10 000 patienter ska alltså 20 timmar – en halvtid – avsättas för astma- och KOL-mottagning. Vidare var det många mottagningar som saknade en medicinskt ansvarig läkare. Andra saknade en etablerad tobaksavvänjning och väldigt få var registrerade i det nationella luftvägsregistret. Ytterligare en brist var avsaknaden av sjukgymnaster som en naturlig del av teamarbetet med astma och KOL. Men bara på nio månader har antalet certi erade enheter alltså ökat från nio till runt femtio. Vilken blir förändringen för patienterna? – Jag tror att omhändertagande över lag kommer bli mycket bättre, det blir mer strukturerat och personalen kan jobba mer i team vilket är väldigt viktigt. Förhoppningen är att certi eringen ska öka chanserna till rätt diagnos och rätt behandling och att kvaliteten på vården blir jämnare, säger Jagorstrand. Efter att certi eringen har godkänts får enheten ett diplom och registreras på 1177 Vårdguiden, vilket gör att patienSkånska vårdcentraler satsar på ASTMA Bara sex procent av de skånska vårdcentralerna följde för ett år sedan de nationella kriterierna för astmamottagning. Men med hjälp av certifiering har kvaliteten höjts drastiskt och nu kan modellen få spridning både nationellt och internationellt. TEXT & FOTO JAKOB HYDÉN Birgitta Jagorstrand tror att omhändertagandet av paienter kommer att bli bättre.
21 ten själv kan gå in på hemsidan och se vilka enheter som uppfyller kriterierna. Certi eringen fortsätter kontinuerligt och det sker ständiga uppföljningar. Parallellt med certi eringsarbetet står Allergikompetenscentrum för ett stort antal vidareutbildningar, för att möta kraven på välutbildad personal på vårdcentralerna. Här nns bland annat pricktestutbildning och utbildning för spirometrikörkort. INTERNATIONELLT INTRESSE. I nuläget nns det bara en nivå, nämligen grundcerti ering. I framtiden kommer det bli möjligt att även bli premiumcerti erad. Målet är förstås en 100-procentig uppfyllnad, även om Birgitta Jagostrand tror att ett mer realistiskt mål är att runt 80 procent av enheterna blir certi erade. Region Skånes initiativ har väckt uppseende utomlands. När ERS (European Respiratory Society) nyligen hade kongress i München fanns det ett stort intresse från bland andra Tyskland, Danmark och Australien. Men även nationellt inser allt er fördelarna med att strukturera astmavården med hjälp av certi ering, vilket Birgitta Jagorstrand ser väldigt positivt på. – Det hade varit väldigt bra om detta kan spridas. Vi känner ju att intresset är stort och jag tror det kan bli bra även om förutsättningarna givetvis är olika på olika håll i landet. Då gäller det att justera modellen och hitta sin egen väg. Grunden är ju ändå alltid de nationella kriterierna, säger Jagorstrand. – Jag tror att situationen i landet ser ut ungefär som den gjorde här i Skåne och vi är ju alla intresserade av att ha en jämlik vård, på det här området precis som på alla andra områden. Socialstyrelsens arbete med att ta fram nya nationella riktlinjer för astma- och KOL-vården i Sverige har pågått i ett par år och närmar sig nu slutpunkten. Planen är att en första version ska presenteras i slutet av november. Riktlinjerna ska sedan göras tillgängliga för den berörda personalen på vårdcentraler och sjukhus. – Tanken är att de ska bli konkreta och användbara för mottagningarna. Vårdpersonalen ska kunna titta i rekommendationerna och koppla det direkt till enskilda patienter, säger Astma- och Allergiförbundets vårdombudsman Eva-Maria Dufva. NÄSTA ÅR. Det är det nybildade nationella rådet för astma och KOL, som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit initiativ till, som ska bearbeta riktlinjerna och presentera sitt resultat i mitten av 2015. Även Astma- och Allergiförbundet, representanter från professionen och de olika regionerna i landet nns representerade i rådet. Samtidigt bildas regionala grupper för att säkerställa att riktlinjerna verkligen landar där de ska: ute hos personalen som dagligen träffar patienter med astma och KOL. I det arbetet kommer Astma- och Allergiförbundets länsföreningar att ha möjlighet att delta. FÖRBÄTTRA PRIMÄRVÅRDEN. Parallellt pågår också ett treårigt projekt för att förbättra primärvårdens hantering av kroniskt sjuka patienter. Även här spelar Astma- och Allergiförbundet en viktig roll. Allt sammantaget ska ge en bättre, men också en mer jämlik vård, menar Eva-Maria Dufva. – Idag är skillnaderna mellan landstingen stor. Ta allergivaccination som ett exempel. Det är väldigt vanligt i exempelvis Halland, men används nästan inte alls i Norrbotten. Den typen av regionala skillnader hoppas vi kunna minska framöver. Sjuksköterska ska ha två timmar avsatt per 1 000 listade patienter. Sjuksköterska ska ha minst 15 högskolepoäng och kontinuerlig fortbildning inom området astma/allergi/KOL. Sjuksköterskan ska ha tidsbeställd mottagning, utföra strukturerad patientutbildning och registrera i Luftvägsregistret. Enheten ska kunna erbjuda tobaksavvänjning. Det ska finnas en medicinskt ansvarig läkare som får kontinuerlig fortbildning. Läkare, sjuksköterska eller annan utsedd personal ska ha spirometrikörkort. De nationella riktlinjerna för astma- och KOL-vård har tidigare mest fungerat som hyllvärmare på vårdcentraler och sjukhus. Nu ska ett nytt och mer användarvänligt dokument tas fram. KRAV PÅ CERTIFIERAD VÅRDCENTRAL Riktlinjerna ska bli konkreta TEXT JAKOB HYDÉN ” Vi har mött en stor vilja till förbättring
lite mer i tillvaron Hilding sängar rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet Astma- och Allergiförbundets experter har, efter genomgång och riskanalys av sängarnas material i alla dess delar och egenskaper i övrigt som avtagbart och tvättbart tyg, tillstyrkt att Hilding resårsängar i kombination med bäddmadrass Aktsam är lämplig för personer med astma, allergi och annan överkänslighet. Läs mer och hitta din butik på www.hilding.nu Vi är övertygade om att hela familjen sover bättre i sängar som, förutom att vara Svanenmärkta, också är rekommenderade av Astma- och Allergiförbundet. Vi har lyckats med det som ingen annan har gjort - att göra sängar som klarar de krav som ställs för att bli rekommenderad. Alla Hilding resårsängar i kombination med Aktsam bäddmadrass klarar dessa krav - givetvis utan att ge avkall på den oöverträffade sovkomfort som Hilding är känd för. Sov gott - Lev gott Äntligen finns det sängar som rekommenderas av Astma- och Allergiförbundet
23 ” LISTTRICKET – GER PERSPEKTIV PÅ TILLVARON Jag tyckte jättesynd om mig själv TACK! till dig som stöder Astma- och Allergiförbundet Betald annonsplats Häromveckan var det dags igen. Jag var tvungen att plocka fram "jag kan-listan". Det var ett tag sedan, men nu hade jag hamnat i det där känsloläget då matallergins alla begränsningar tar över. Livet blir för trångt. Det känns orättvist att inte kunna bli hembjuden på middag eller äta på restaurang. Att alltid behöva kånka runt på sin matlåda. Kort och gott, jag tyckte jättesynd om mig själv. Självömkan är en riktigt trist och oattraktiv plats att be nna sig på. Allergieländet blir ju faktiskt inte ett dugg bättre av att tycka synd om sig själv. Det är bara ett enormt slöseri med värdefull tid och energi. En kvarts självömkan då och då är väl okej, eller kanske en halvtimme om det råkar vara november också. Sedan är det dags att ta sig i kragen. Nu pratar jag inte om djupa depressioner eller livskriser, utan mer om dränerande vardagsdepp. Men hur gör man då för att komma ur det här tillståndet? Ett sätt är att skriva listor. Med risk för att låta som en hurtig coach i personlig utveckling, men listtricket funkar! Börja med att skriva ned det du deppar över att du inte kan äta eller göra på grund av din allergi (eller något annat). Skriv sedan en lista med ALLT du KAN göra, äta och uppleva. Jag lovar, den listan blir era meter längre än den första. Och när man skriver den så händer något spännande. Mungiporna åker upp och axlarna ned. Hjärtat blir varmt och tacksamt. Energin återvänder. Vill du gå ett (lite existentiellt) steg längre så zooma ut från depplistan, och se på den ur ett globalt perspektiv. Det blir som att använda Google Earth, och platsen du står på blir pytteliten. I det ögonblicket har allergierna bleknat i betydelse. Du påminns om att du faktiskt är en del av den vackra bilden av jordklotet. Livet växer och viljan att ta tillvara sin lilla stund här på jorden tar kommandot. Jag viker ihop listan, och xar några matlådor till. SUSANNE ROSÉN Köp en lott på postkodlotteriet.se/vinstchans Miljarder till lottköpare och goda ändamål Sedan år 2005 har våra lottköpare fått dela på vinster för över 7miljarder. Samtidigt har vi skänkt vårt överskott på 4,9miljarder till Astma- och Allergiförbundet och övriga organisationer som vi stödjer. Med en lott i PostkodLotteriet har du chans att få dela på många miljoner samtidigt som du bidrar till goda ändamål. Ny vinstchans varje dag De högsta ordinarie vinsterna lottar vi ut till helgen – en miljon på fredagen och en till miljon varje lördag. Dessutom upp till 100 000 kr per lott och en bil varje fredag. Du har också chans att få dela på många miljoner i GrannYran tre gånger per år och i era vinstrika extradragningar under året. Köp en lott inom7 dagar så får du ett presentkort värt 300 kr som tack! AstmaAllergi_nov.indd 1 2014-10-14 08:23
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=