20 När Allergikompetenscentrum i Lund 2013 gjorde en enkät bland Skånes 150 privata och offentliga primärvårdsenheter svarade bara nio, runt sex procent, att de uppfyllde kriterierna för astma- och KOL-mottagning. – Självklart hade vi hoppats på ett bättre resultat, säger Birgitta Jagorstrand, distriktssköterska och utbildningskoordinator på Allergikompetenscentrum i Lund. – Astma och KOL är våra största folksjukdomar och förutom att de orsakar mycket personligt lidande så kostar de också samhället stora pengar. Dessutom är det sjukdomar som ökar snabbt i omfattning och det är primärvården som ska vara huvudaktören i omhändertagandet av den här patientgruppen. – Vår enkät visade att det fanns stora skillnader i Skåne och det är självklart något vi vill jobba hårt med för att förändra. Enkäten blev startskottet för arbetet med att certi era primärvårdsenheterna, med de nationella kriterierna som grund. Projektet drog igång i januari 2014 och det har snabbt gett resultat. Genom stöd och information har numera ett femtiotal inrättningar certi erats, det vill säga en tredjedel av det totala antalet. – Jag tycker vi får vara nöjda så här långt. Det har gått snabbt och vi har mött en väldigt stor vilja till förbättring, säger Birgitta Jagorstrand. UTBILDNINGSBEHOV. Bristerna när det gäller mottagningen för astma- och KOL-patienterna har varit era. En vanlig plump i protokollet var sjuksköterskor som saknade rätt utbildning. Enligt de nationella kriterierna handlar det om 15 högskolepoäng inom området astma/ allergi/KOL. – Eftersom sjuksköterskorna ofta är spindeln i nätet är det viktigt att de har rätt utbildning. En stor grupp går nu sin vidareutbildning på högskolan i Kristianstad och är klara med utbildningen i december. När denna grupp fått sin kompetens så kommer ett ertal vårdcentraler att uppnå certi eringskraven, berättar Jagorstrand. En annan vanlig brist var att astma/ KOL-sjuksköterskan helt enkelt inte hade tillräckligt med tid avsatt för astmamottagning. – Vi brukar räkna med att det behövs ungefär två timmar för varje tusental listade patienter. På en vårdcentral med 10 000 patienter ska alltså 20 timmar – en halvtid – avsättas för astma- och KOL-mottagning. Vidare var det många mottagningar som saknade en medicinskt ansvarig läkare. Andra saknade en etablerad tobaksavvänjning och väldigt få var registrerade i det nationella luftvägsregistret. Ytterligare en brist var avsaknaden av sjukgymnaster som en naturlig del av teamarbetet med astma och KOL. Men bara på nio månader har antalet certi erade enheter alltså ökat från nio till runt femtio. Vilken blir förändringen för patienterna? – Jag tror att omhändertagande över lag kommer bli mycket bättre, det blir mer strukturerat och personalen kan jobba mer i team vilket är väldigt viktigt. Förhoppningen är att certi eringen ska öka chanserna till rätt diagnos och rätt behandling och att kvaliteten på vården blir jämnare, säger Jagorstrand. Efter att certi eringen har godkänts får enheten ett diplom och registreras på 1177 Vårdguiden, vilket gör att patienSkånska vårdcentraler satsar på ASTMA Bara sex procent av de skånska vårdcentralerna följde för ett år sedan de nationella kriterierna för astmamottagning. Men med hjälp av certifiering har kvaliteten höjts drastiskt och nu kan modellen få spridning både nationellt och internationellt. TEXT & FOTO JAKOB HYDÉN Birgitta Jagorstrand tror att omhändertagandet av paienter kommer att bli bättre.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=