10 lungkongressen, ERS, i München som anses vara banbrytande och ett genombrott för personlig astmabehandling. – I tre studier med lite olika upplägg har man fått samma, mycket goda effekt: minskat antal astmaanfall under ett års uppföljningstid genom att blockera en molekyl som heter interleukin-5. Patienterna i studierna har alla haft riktigt svår astma som, trots behandling med steroider inte blivit nämnvärt förbättrade och som trots steroider, haft kvar så kallade eosino la leukocyter, en sorts vita blodkroppar, i luftvägarna och i blodet. – Det är en liten målgrupp, men samtidigt vet vi att de tio procent som har svårast astma står för 40–50 procent av samhällets kostnader och har 20–30 gånger högre dödlighet och en ökad risk för komplikationer, säger Dahlén. Att mäta framgången i antalet attacker anses vara ett bra och viktigt mått, eftersom man tror att in ammationen i luftvägarna blir värre och mer kronisk för varje gång. I en av studierna blev även den basala lungfunktionen bättre, även utan attacker. Samtliga studier visade också att patienterna ck bättre livskvalitet under behandlingen. FRAMTIDENS BEHANDLING. Att nu kunna identi era patienter med just de mekanismer som svarar bra på en viss behandling, är ett stort framsteg som bäddar för en skräddarsydd, individuell behandling, enligt Sven-Erik Dahlén. Och identi era patienterna, det görs via biomarkörer som enkelt uttryckt är ämnen kopplade till ett visst medicinskt tillstånd. I de Kvantiteten är snudd på hisnande: 500 miljoner människor i världen har astma. I Sverige är siffran nära en miljon. Många av dessa kan i perioder inte sköta sina jobb, har korttidsfrånvaro från skolan och kanske inte kan hänga med kompisar på idrottsaktiviteter, något som i sin tur kan orsaka sociala problem. Dessutom nns för barn risken med det rent kroppsliga – att inte växa och utvecklas ordentligt. Kort sagt: astma tvingar väldigt många människor, stora som små, att leva sina liv på halvfart. Och även om astma i de allra esta fall inte är en dödlig sjukdom, utan ”ett livslångt handikapp man bär med sig från vaggan till graven”, som Sven-Erik Dahlén uttrycker det, kan sjukdomen för en mindre grupp vara förenad med livsfara. Men – det är också den gruppen, med allra svårast astma, som har mest att vinna på de nya, biologiska läkemedlen med antikroppar som nu är på gång. TRE VIKTIGA STUDIER. Under 20 års tid har astma betraktats som någonting som ska behandlas med inhalationssteroider och luftrörsvidgande, alla har fått samma behandling. Ju svårare astma, desto högre dos. Men nu vet man att det inte är en bra metod, eftersom olika sjukdomsmekanismer nns hos olika patienter. Sven-Erik Dahlén är professor och föreståndare för Centrum för Allergiforskning på Karolinska institutet med mångårig erfarenhet av just svår astma. Han berättar om tre studier som nyligen presenterades på den europeiska TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO STEFAN ZIMMERMAN REVOLUTION Länge har astmabehandling varit synonymt med inhalationspreparat, enligt modellen ”lika för alla”. Nu finns en mer personligt anpassad medicinering med antikroppar runt hörnet. Inom tio år kan det ha skett revolutioner inom astmabehandlingen, säger professor Sven-Erik Dahlén. aktuella studierna användes biomarkörer för att mäta halten av eosino ler i framför allt upphostningsprov, men även blodprov har använts. I framtiden kan man tänka sig att det även går att använda urinprov och utandningsprov. – Men interleukin-5 är inte den enda molekylen som kan påverka, det nns andra molekyler som vi tror kan vara sjukdomsdrivande hos vissa patienter och som det pågår studier om. Över huvud taget syftar den forskning vi bedriver nu till att identi era biomarkörer för eosino la leukocyter. Visionen för framtidens behandling är denna: patienten kommer till vårdcentralen och använder där sin smartphone som är utrustad med ett munstycke för att mäta utandningsluften. Därefter lämnar hen ett urinprov, fyller i en enkät om besvären den senaste veckan och efter en halvtimme då proverna är klara får patienten en medicin som är anpassad efter den egna pro len. Om tio personer sitter i väntrummet med likartade astmasymtom, kommer de inte gå därifrån med samma medicin, utan med fyra, fem olika typer av behandlingar, förklarar Sven-Erik Dahlén. – Nästa generation forskare, läkare och vårdpersonal kommer ha stora möjligheter att behandla patienter på ett bättre sätt genom personlig medicinering och jag tror det nns unika möjligheter med så kallad smartphone-styrd astma management. När är vi där? – Det är inte nästa år, men vi tror att både de europeiska och amerikaninom astmabehandlingen
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=