15 ” LÄSAREN FOTO GÖRAN LANDSTRÖM BOR: Kiruna GÖR: ekonomibiträde på förskola VARFÖR ÄR DU MEDLEM? – På grund av mina egna och min sons allergier. Jag har sedan barnsben varit allergisk mot pollen, hund, katt och fågel. För att inte få korsreaktioner så undviker jag viss mat. För tre år sedan upptäcktes att jag var allergisk mot antibiotika, jag ck en allergisk chock. Jag har dessutom blivit känslig mot starka dofter som parfym och målarfärg. Det började faktiskt efter allergichocken. Aldrig i livet att jag går in i en parfymaffär mera. – Min son Robin är 8 år och han har kraftig allergi mot björk och gräs. VAD SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA FÖR ATT LIVET MED ALLERGI SKULLE BLI LÄTTARE? – Det behövs mer kunskap och mer information. Till exempel när man ska ta sallad ute på restaurang så ska det vara tydligt märkt vad den innehåller. På förskolan där jag jobbar nns det barn med pälsdjursallergi, men barn som har djur hemma kommer dit med kläder med allergen. Användning av starka dofter skulle jag vilja minska på. Jag tror att människor skulle ta mer hänsyn om de visste mer. Maria Johansson,43 – Jag går aldrig i livet in i en parfymaffär Maria Johansson och sonen Robin. FELAKTIGA SLUTSATSER. Flera tidigare studier har visat att om mamman tar antibiotika under graviditeten, eller om ett litet barn får läkemedlet, då ökar risken för att barnet ska utveckla astma. Men enligt forskare vid Karolinska Institutet nns det anledning att ifrågasätta resultatet från dessa studier. Det är till exempel svårt att diagnostisera astma hos små barn, så nydebuterad astma kan misstolkas som en luftvägsinfektion. Barnen kan då ha fått antibiotika för att behandla luftvägsinfektionen som egentligen är astma – och därefter har antibiotikabehandlingen misstänkts orsaka den astma som först senare upptäcks. En annan förklaring är att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om de behandlas med antibiotika eller inte. En tredje förklaring är att tidigare gjorda studier inte i tillräckligt hög grad har tagit hänsyn till andra faktorer som innebär en ökad risk för astma, som olika faktorer i hemmet och i livsstilen. – Tack vare de register vi har i Sverige har vi kunnat göra en studie designad för att väga in sådana faktorer som tidigare inte har kunnat vägas in. Och då har vi kunnat visa att ett orsakssamband mellan exponering för antibiotika tidigt i livet och astma inte verkar föreligga, vilket är värdefullt även ur internationellt perspektiv, säger Anne Örtqvist, läkare och doktorand vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet. I den nu aktuella studien ingår nästan 500000 barn födda i Sverige mellan januari 2006 och december 2010. I ett första led undersökte forskarna de barn som exponerats för antibiotika redan under fosterlivet, när deras mödrar behandlades under graviditet. Det ökade risken för astma hos barnet med 28 procent, innan forskarna började väga in de aspekter som nämns ovan. Forskarna tog hänsyn till andra risker för astma som nns i hemmiljö och livsstil genom att göra jämförande analyser inom familjer med era syskon i studien. – Det är ändå viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen. Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnostisering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektion, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare och professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som lett studien. Ingen koppling mellan antibiotika och barnastma Viktigt med korrekt diagnostisering
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=