Allergia_1-15

16 Någon tvekan att köra de sextio milen fanns dock inte, för vara med ville de verkligen. Med två svårt födoämnesallergiska pojkar, Simon fem år och Filip åtta år, har de kämpat för att på hemmaplan lära känna andra familjer i samma situation, något som inte alltid varit så lätt. Och det var också det som lockade mest när de först hörde talas om förbundets nya projekt med familjestödsdagar: möjligheten att få träffa andra familjer som på riktigt vet vad det innebär att stångas mot kommun och landsting för att få till en säker och fungerande förskola och skola, som vet hur mycket tid det tar att hela tiden ligga steget före och som förstår hur tungt det är att själva behöva utbilda den femte nya kocken på dagis på ett år. – Oavsett vem vi pratar med här hemma, kan de omöjligt förstå hur vi har det. Dels själva oron över matallergin, men också hur mycket man måste brottas med allt och alla. På Södergården hade alla barn adrenalinpenna, alla hade liknande erfarenheter och det var oerhört skönt, säger pappa Magnus Asplund. Nu blev det inte riktigt fyra dagar för Uppsalafamiljen, snarare två och en halv. Flyget krånglade, dimman var för tät för landning och de ck ta bilen upp till Åre. Det skulle visa sig att samtliga familjer ställdes inför samma transportdilemma. Men alla tog sig dit, förr eller senare. – Vi missade hela första dagen, och efter det blev schemat späckat för att hinna med, säger mamma Maria Asplund när vi ses runt köksbordet hemma i radhuset veckorna före jul. Alla borde få Under fyra dagar i höstas träffades sju familjer med svårt födoämnesallergiska barn på Södergården i Jämtland. Föreläsningar, aktiviteter och samtal stod på agendan när familjestödsdagarna arrangerades för första gången. Familjen Asplund var med under uppstarthelgen. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO JEANETTE HÄGGLUND

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=