Allergia_1-15

6 NOTISER DUBBFÖRBUD HJÄLPER Stockholm har för första gången klarat EU:s gränsvärden för luftpartiklar, med hjälp av dubbdäcksförbudet i innerstaden. Halten av partiklar har mätts sedan början av 1990-talet. Förutom förbudet har en vattenlösning med kalciummagnesium-acetat bidragit. Lösningen håller vägbanorna fuktiga och binder partiklarna. När luften är renare förbättras människors hälsa eftersom höga partikelhalter kan orsaka lungsjukdomar och hjärt- och kärlsjukdomar. BILLIGARE ASTMAMEDICIN Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har beslutat att avsluta sin omprövning av kombinationsläkemedel för behandling av astma och KOL. Detta sedan flera företag sänkt priserna på sina inhalationsprodukter. Tack vare prissänkningarna kan samhället frigöra över 300 miljoner kronor. TLV:s beslut innebär att samtliga kombinationsläkemedel mot astma och kol kommer att kvarstå i högkostnadsskyddet med generell subvention. 235000 patienter berörs av prissänkningarna. TIDIG HASSELBLOMNING För sjätte året i rad blommade hasseln redan före nyår. Det innebär att pollenallergiker kan känna besvär mitt i vintern om de kommer i närheten av en hasselbuske. Som tur är sprids inte pollenkornen så långt i vinterväder. Svenska Fenologinätverket är tacksamma om du som observerar en blommande buske rapporterar det till webbsidan naturenskalender.se. Då bidrar man till att dokumentationen av hur det allt varmare klimatet påverkar växterna i naturen och därmed indirekt också oss människor. MYCKET VETE. Ungefär vart tionde barn i Sverige med diabetes typ 1 diagnostiseras även med glutenintolerans senare i livet. Forskare har länge trott att genetiska förändringar ligger bakom sjukdomsutvecklingen, men det kan snarare vara att barnen får i sig för mycket vete. Om barn under ett år äter mycket gluten ökar inte bara risken för glutenintolerans, utan även andra sjukdomar som diabetes typ 1, astma och in ammatoriska tarmsjukdomar. En ny studie från Lunds universitet visar att svenska barn har högre antikroppsnivåer mot gluten, jämfört med danska barn. Detta tyder på att kosten spelar in, menar barnläkaren Emma Adlercreutz. – Jag tror att det beror på att vi äter mycket mer vete i Sverige, framför allt i form av välling och gröt till våra småbarn och dessutom äter vi mycket mer vitt bröd som äldre, än vad man gör i Danmark. Mycket tyder på att kosten har stor betydelse för att utveckla diabetes typ 1 och andra autoimmuna sjukdomar, säger hon. Hon påpekar att svenska spädbarn vanligtvis får en kost som är mycket rik på gluten. Inget annat land i världen ger småbarn så mycket välling och gröt som svenskarna gör. Samband mellan celiaki och diabetes FJORTON ALLERGEN. Från och med den 13 december 2014 gäller nya märkningsregler för livsmedel inom hela EU. Reglerna påverkar alla som har någon form av matallergi. Den stora nyheten är att alla som serverar oförpackad mat, som till exempel restauranger och caféer, måste kunna redogöra för de ingredienser som nns på den lista med 14 allergen som EU beslutat om. Lagen innebär som tidigare att färdigförpackad mat ska ha information om allt innehåll i maten. De 14 allergenen på EU:s lista, de allergen som oftast leder till anafylaxi, ska skrivas ut i fet stil i ingrediensförteckningen. – Den nya märkningen innebär förbättringar för många som har matallergi. Det kommer att bli lättare för er att gå ut och äta. Det blir också lättare att se vilka av de vanligaste allergenen som nns i färdigförpackad mat eftersom de ska skrivas ut i fet stil, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet. I Europa är 17 miljoner människor allergiska mot mat i någon form, med allt från lindriga reaktioner till svårare reaktioner i form av allergichock (anafylaxi). En tydlig märkning och att få klart besked om vad maten innehåller kan innebära skillnaden mellan liv och död. – Astma- och Allergiförbundet hoppas dock att restaurangerna ska gå ett steg längre och skapa rutiner för att informera gästerna om allt som nns i maten, inte enbart de 14 vanligaste allergenen, säger Maritha Sedvallson. Från och med den 13 december måste restaurangerna uppfylla detta, det duger inte att skylla på att man inte vet. Den som stöter på problem kan kontakta Hälsooch miljöförvaltningen i kommunen, de har till uppgift att kontrollera att restaurangerna följer lagen. De 14 allergen som restauranger/caféer ska ha koll på och andra förbättringar i den nya lagen hittar du på Livsmedelsverkets hemsida, www.slv.se. Astma- och Allergiförbundet kommer att noga följa implementeringen av den nya lagstiftningen. Om det visar sig att den leder till missförstånd kommer förbundet att kräva en skärpning av lagen. Nya regler för märkning av livsmedel Läs mer på www. slv.se

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=