ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 2/2015 HUNDFRITT SUSANNE VILL JOBBA Pollen värre I STADSMILJÖ? 6 myter om HUNDALLERGI Surdeg UTAN GLUTEN A
2 LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande Det är sannerligen inte lätt att ha en pälsdjursallergi idag. Husdjuren får allt mer rollen av familjemedlemmar och följer därmed in i miljöer där de tidigare inte varit. Det kan vara butiker, restauranger, idrottsarenor och under den senaste tiden även omsorg, vård och skolor. Detta blir en stor orosfaktor för många. Man oroar sig över om man kan få den vård man behöver, när man på sjukhus riskerar att komma i kontakt med hund – vilket man ju också blir sjuk av. Bok- och läshundar i skolan är ytterligare en sak att oroa sig över. Är det verkligen möjligt att i skolverksamhet planera för aktiviteter som innefattar pälsdjur då pälsdjursallergi är vanligt förekommande hos barn? När det gäller hundar inom vård och omsorg finns idag ett regelverk som säger att hund i vård och omsorg ska vara en läkarordinerad behandling vilken ska planeras, genomföras och utvärderas professionellt. Riskanalyser ska ske och verksamheten ska planeras på ett sådant sätt att varken personal, anhöriga eller andra vårdtagare får en olägenhet ur ett allergi-, hygien- eller arbetsmiljöperspektiv. Kommuner som redan idag infört pälsdjur, utan dessa säkerhetsåtgärder, får helt enkelt göra om och göra rätt! Angående hundar i skolverksamheter pågår inom förbundet en dialog med andra funktionshinderförbund, vilket ska resultera i vägledning och riskanalyser även där. Och vart man såg var hundar Det är viktigt att kvinnor med astma och allergi känner sig trygga med sin behandling under graviditet och amning, så att onödiga komplikationer undviks. Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond har tagit fram en broschyr riktad till gravida och ammande kvinnor med astma, allergi och eksem. Den ger vetenskapligt grundade råd om hur man bäst behandlar sin sjukdom under den tid man väntar barn och ammar. Råden är framtagna av ledande svenska forskare och specialistläkare inom området. Broschyren heter Så sköter du om din astma och allergi under graviditeten och kan laddas ner eller beställas kostnadsfritt på Forskningsfondens hemsida: www.allergiforskning.se/material. Broschyren som hjälper dig att medicinera rätt under graviditeten
3 ANNIKA OLSSON redaktör Lite pollenallergi är väl inte så farligt? Lite kli i ögonen och en näsa som rinner. Alla är ju förkylda ibland. Det får man väl stå ut med? Eller? Om man inte tål pollen kan man ha en väldigt lång period av besvär. Och lika många förkylningar som andra, ovanpå det. Visste du att många har så svår pollenallergi att de får sämre sömn och att många barn får sämre resultat i skolan under pollensäsongen? Vissa får så stark påverkan att det kan jämföras med en influensa. Allergia har träffat Albin Persson, 9 år. Han tål inte björk- och gräspollen. Han blir trött och får huvudvärk och tappar lättare humöret när det är pollensäsong. Han hoppas på att få bli vaccinerad eftersom gräset blommar så långa perioder av året. Hans mamma tycker att besvären ökat med tiden, sidan 4. På sidan 6 berättar pollenexperten Åslög Dahl mer om pollen och hur allergin kan påverka. Pollen inget lätt besvär Innehåll 2/15 4 Gräs är gräsligt för Albin – men han skulle aldrig ställa in en fotbollsträning 7 Glad Påsk Se upp med vad du lägger i ägget 8 Nytt i korthet Kemikalieinspektionen strävar mot en giftfri vardag 10 Hundar får större plats i samhället – Var går gränsen, undrar djurallergiska Susanne Hejra 15 6 myter om hundallergi Allergia ger argumenten som biter ifrån 16 Recept Gör din egen glutenfria surdeg 20 Pollenallergi blir värre i stadsmiljö Nu undersöker forskarna avgasernas inverkan 25 Aktuellt i förbundet Finsk-svensk lokalförening på gång 29 Anslaget Läsarnas egna sidor 7 15 4 16
4 För tre år sedan misstänkte Albins föräldrar att han var allergisk. – Vi hade en tjurig son och det rann konstant ur näsan på honom. Det slutade aldrig och vi tänkte att det inte kunde vara en vanlig förkylning, säger Annika Persson Åberg, som är Albins mamma. EN DEL AV VARDAGEN. Albin fick receptfria tabletter mot pollenallergi. Han blev delvis bättre men han hade symtom stora delar av året. Besvären blev värre för varje år. I oktober förra året kontaktade de vårdcentralen för att få utrett vad som Hemma hos 9-årige Albin Persson i Vassmolösa, Småland, råder det inga tvivel om att det är fotboll som är hans största intresse. Han har sängkläder och planscher på väggarna med favoritlaget Liverpools emblem. Albin gillar att vara ute och spela fotboll, även om det är besvärligt att springa runt i gräset eftersom han är allergisk mot gräspollen. – Det börjar på våren. Jag tycker det är irriterande och jobbigt. Det rinner i ögonen och näsan hela tiden. Det är inte så kul och jag har blött näsblod när jag snutit mig mycket, säger Albin Persson. Gräs är GRÄSLIGT för Albin För fotbollskillen Albin Persson tar det på krafterna att vara gräsallergiker. Orken tryter på planen när gräset är nyklippt. Nu hoppas han på att bli vaccinerad mot sin allergi. TEXT ANNA SMEDBERG FOTO VIBEKE ARONSSON Albin spelar fotboll även om han snabbare blir trött när det är pollen i luften. Albin Persson tål som tur är katten Jackson.
5 bli remitterade för utredning men vet ännu inte hur det blir, säger Annika. I familjen är föräldrarna allergiska mot björk och starka dofter men Albins syskon, Wilhelm och Elvira, har inga allergier. Albin fasade för att han skulle vara överkänslig mot familjens katter men testerna visade inga pälsdjursallergier. Han kan utan problem fortsätta att gosa med katterna Jackson och Sting. – Det var jag verkligen glad för, säger Albin och ler medan han klappar katten Jackson. ■ Albin Persson och mamma Annika Persson Åberg hoppas att Albin ska få bli vaccinerad mot gräspollen, som han är mest allergisk mot. ” orsakade obehagen. Genom tester fick Albin veta att han är allergisk mot pollen från björk och gräs. Hans föräldrar tycker det är bra att få kunskap om vilka ämnen som Albin reagerar på. – Det var jobbigt innan vi visste vad Albin är allergisk mot. Nu har det blivit en del av vardagen. Det som är jobbigt nu är väl att det är varmt ute länge. Växtsäsongen har blivit längre och det blir längre allergiperioder. Jag såg blommande gräs i november, säger Annika. Albin blir också trött och får huvudvärk när det är pollensäsong. Han är ändå en aktiv kille som aldrig undviker aktiviteter för att han är allergisk. – Det är, som läkaren sa, inte lätt att undvika luftburna grejer men tabletter hjälper på det viset, säger Annika. Albin får dras med rinnande ögon eftersom han vägrar att ta ögondroppar. – Jag vill inte ta droppar för det svider i ögonen, säger Albin. PÅVERKAR HUMÖRET. En syssla som han avstår, och till sin stora glädje slipper, är att klippa gräset i familjens trädgård. Det får däremot storebror Wilhelm göra medan lillebror Albin kan sitta inomhus och titta på. – Det är riktigt roligt att se Wilhelm lida, säger Albin och skrattar. Förutom två små björkar runt tomten är det främst tallar i omgivningen där Albin och hans familj bor. – Vi bor nästan mitt i en tallskog, vilket är tur i oturen, säger Annika. Albin spelar fotboll i laget Möre BK där han oftast är forward eller spelar på mittfältet. Han skulle aldrig ställa in en fotbollsträning eller match, men han blir snabbare trött och ansträngd när det är pollen i luften. Det kan visa sig på humöret. – Jag tror inte att Albin själv reagerar men omgivningen märker humörsvängningarna. På fotbollsmatcher tänder han till. En gång när Albin spelade i nyklippt gräs blev han så arg att de fick avbryta matchen och han blev utvisad, säger Annika. VÄNTAR PÅ VACCIN. Eftersom Albins allergiska besvär har blivit sämre för varje år hoppas han nu få bli vaccinerad. – Om hans allergi bara blir värre vore det bra om det går att vaccinera bort. Vi har hört att det går att vaccinera mot gräspollen och väntar på att NAMN: Albin Persson ÅLDER: 9 år BOR: Vassmolösa FAMILJ: mamma Annika, pappa Mattias, storebror Wilhelm, lillasyster Elvira ALLERGI: björk- & gräspollen Jag vill inte ta droppar för det svider i ögonen COLOURBOX
6 slög Dahl är ansvarig för Pollenlaboratoriet vid Göte- borgs universitet. Hon kan allt som är värt att veta om pollen och om hur mekanismerna vid pollenallergi ser ut, hur mycket det påverkar oss fysiskt och psykiskt. – Pollenkornen fyller en väldigt viktig funktion, de är nödvändiga för växternas fortlevnad, berättar Åslög Dahl. De utgör den hanliga delen av fortplantningen och innehåller spermaceller som fastnar på pistillerna märke. Pistillen och pollenkornet talar ett kemiskt språk med hjälp av proteiner, fetter och andra molekyler. Pollenkornens fetter liknar fetter som finns i kroppen och är aktiva vid inflammation. Allergen, till exempel de som utsöndras från pollen, fäster på receptorer på mastceller som vi människor har bland annat i nässlemhinnan och det leder till allergi. Det kan också ge astma. Det är främst de vindpollinerande arterna som ställer till problem. Vid tillfällen av extremt mycket pollen kan även icke-allergiker få besvär. – De som arbetar med växter kan få allergi även av andra växter än de vanligaste, som är björk, gräs och gråbo. Mindre vanliga är hassel, al, ek och bok. Pollenallergi kan också ge korsreaktioner mot födoämnen. ALLMÄN SJUKDOMSKÄNSLA. Svårighetsgraden vid pollenallergi varierar mycket. Omkring 14 procent barn och 25 procent vuxna har pollenallergi. Cirka hälften av dem har medelsvår till svår allergi. Följdsjukdomar till pollenallergi är astma, bihåle- och öroninflammation. Själva allergin kan ta sig uttryck som nysningar, rinnande näsa, kliande ögon och trötthet. – Tröttheten kan ofta vara det värsta. Barn kan bli hyperaktiva, okoncentrerade och så vidare. I den allergiska processen bildas vita blodkroppar, de kommer ut i blodbanorna, till vävnaderna som svullnar och blir skadade. Signalsubstanser sprids i kroppen. I andningsvägarna finns nervändar som påverkas av signalsubstanserna och skickar signalerna vidare till hjärnan. De ger en sjukdomskänsla liknande den vid influensa, till exempel nedsatt aptit och trötthet. Luftföroreningar spär på reaktionen genom att öka inflammationen. Kväveoxid, partiklar och ozon i luften påverkar till det sämre. DÅLIG SÖMN. I studien Gräspollenhalter, symtom och livskvalitet fick barn och tonåringar i Malmö besvara en enkät. Resultatet visade att livskvaliteten följde pollenhalterna, ju högre halter desto lägre livskvalitet. En av pollenallergins effekter är att slemhinnorna i näsan svullnar och påverkar nattsömnen. Hela 64 procent av de pollenallergiska tonåringarna vaknade flera gånger per natt. – Pollenallergi medför att skolbarn blir väldigt trötta i skolan. Med dålig sömn får man svårt att lägga saker på minnet och det påverkar skolprestationen. Det påverkar också prestationer som kräver koncentration och uthållighet. Allergimedicin kan också ge trötthet, framför allt äldre varianter av antihistaminer. Obehandlad pollenallergi och ADHD kan ta sig liknande uttryck, som aggressivitet, oro och bristande uppmärksamhet. Dessa orsakssamband är dock inte klarlagda. – Örontrumpeten kan svälla igen så att man inte hör. Nedstämdhet och depression hör till sjukdomskänslan. Det finns till och med visade samband mellan ökad självmordsfrekvens och ökad pollenförekomst. Studier visar att lärare inte förstår problemen. PROBLEMET UNDERSKATTAS. – Under tonårstiden drar sig många med pollenallergi undan. De känner sig oattraktiva när de snörvlar, hostar och gnider sig i ögonen. De kan vara rädda för att bli retade. Tonåringen går hellre hem och blir lätt utanför, det kan i sin tur leda till känslomässiga problem. Många har inte fått någon diagnos och därmed ingen behandling. – Barn och ungdomar förstår inte att det är pollenallergin som påverkar allmäntillståndet och att de måste medicinera. Problemet underskattas av vården och få kommer till specialist. Extra svårt är det under våren då det är många prov i skolan. Gräspollen kommer tidigare numera, på grund av ett varmare klimat, redan i april i södra Sverige. – Pollenallergi är en sjukdom som gör att man inte kan utveckla sin fulla potential – man får sämre förutsättningar att lyckas. Kunskap, hänsyn, åtgärder och adekvat behandling kan hjälpa. Och lyssna på pollenprognoserna! ■ Pollenallergi tas INTE PÅ ALLVAR Att ha svårpollenallergi kan kännas som att ha influensa. Det är signaler till hjärnan som ger en liknande sjukdomskänsla, berättar botanisten och pollenexperten Åslög Dahl. Förståelsen för detta är liten, kanske speciellt för elever i skolan. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO GÖRAN ÅHMAN Åslög Dahl. Å COLOURBOX
7 PYNTA POLLENFRITT ● TORRT OCH FINT. För de flesta pollenallergiker fungerar det att ta in påskris om man låter bli att hälla vatten i vasen. Klipp av eventuella hängen. PLOCK PANDAPLANET ÄGG FYLLT MED GODIS ● BRA INFORMATION. Fyll påskägget med smågodis fritt från vete, mjölk, nötter och soja. Cloetta har tydlig allergiinformation på sin webbsida. Ur deras sortiment kan du till exempel välja Brio, Foxkola, Skogsbär och Salta sillar. Om du är rädd för kontaminering är det bättre att köpa godis i påsar. ANNA KERN/JOHNÉR VINN EN SOLGUL BUKETT ● GARANTERAT DOFTFRIA. Ingenting skapar väl en sådan påskstämning som påskliljor. Tyvärr sprider de en inte helt angenäm doft och många är allergiska. Tur då att det finns så fina sidenblommor! Vill du delta i utlottningen av en bukett så skicka in ditt namn och din adress till allergia@astmaoallergiforbundet.se eller Allergia, Box 17069, 104 62 Stockholm, SENAST DEN 27 MARS. MÄRK MEDDELANDET UTLOTTNING. Vinnare av filten blev Kerstin Gulyas i Älmhult. Grattis! DRÖMHUS MATTONCOLLECTION PYSSEL I PÅSK ●SLÄPP LOSS FANTASIN. Istället för att pyssla med äggskal och äggkartonger går det att göra fina påskharar och påsktuppar av toapappersrullar. Beskrivning och mallar hittar du på www. ungafakta.se/pyssel/skapa/toarulledjur. GOTT TILL RÄKMACKAN ● GÖR EGEN MAJJO. Det blir en glad påsk även utan ägg. Den här äggfria majonnäsen passar på räkmackan eller till laxen. Med ett par vitlöksklyftor i blir det en god aioli till fisksoppan. Mixa 1 dl mjölk eller sojamjölk, 1 msk senap, 1 tsk vitvinsvinäger och 1 tsk citron, i mixer eller med stavmixer. Häll sakta i 2-3 dl neutral olja, lite i taget under fortsatt mixning, till lagom konsistens. Smaksätt med salt och peppar. PÅSK COLOURBOX COLOURBOX
8 ●MINSKAR RISKERNA.Kemikalieinspektionen överlämnade i början av februari en slutredovisning till regeringen för uppdraget Handlingsplan för en giftfri vardag. I rapporten redovisas arbetet med handlingsplanen, uppnådda mål och förslag till framtida insatser. Sedan 2011 har Kemikalieinspektionen arbetat med en handlingsplan för att minska riskerna med kemikalierna i vardagen. Fokus har legat på att skydda barn och unga eftersom de är mer sårbara än vuxna för påverkan av farliga kemikalier. Kemikalieinspektionen har ökat tillsynen över farliga ämnen i varor. I över 10 procent av inspekterade varor har förbjudna farliga ämnen upptäckts. De varugrupper som oftast har brister är leksaker, smycken och hemelektronik. Många av insatserna har handlat om att gå igenom EU-lagstiftningen och se till att den skärps. Sverige tillhör den grupp medlemsländer som lämnat flest förslag på förbud och andra åtgärder mot hälso- och miljöfarliga kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har också arbetat fram förslag till ekonomiska styrmedel som är viktiga komplement till lagstiftningen, till exempel att införa skatt på farliga ämnen i vissa varugrupper. Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera den möjligheten. Arbete pågår även med att ta fram kemikaliekrav vid offentlig upphandling. Kemikalieinspektionen har utökat informationen till allmänheten för att alla ska kunna lära sig mer om risker med farliga ämnen och göra medvetna val i vardagen. Det omfattar bland annat en ny webbplats med information till konsumenter. – Jag är nöjdmed vad vi hittills har åstadkommit för att minska riskerna och att vi framgångsrikt arbetat på många fronter, säger Nina Cromnier, generaldirektör för Kemikalieinspektionen. Regeringen har redan gett Kemikalieinspektionen ett nytt uppdrag att fortsätta arbetet med en giftfri vardag 2015–2017. – Vi behöver särskilda åtgärdsprogram för högfluorerade ämnen, hormonstörande ämnen och allergiframkallande ämnen, säger Nina Cromnier. NOTISER FÖRSÄMRING I ALLERGIHUS Uppsalahem har ändrat reglerna för boende i det så kallade Allergihuset, vilket skapat oro och missnöje bland hyresgästerna. Ambitionen med Allergihuset är att erbjuda personer med allergier en fristad. I hyresavtalet råder förbud mot pälsdjur, rökning och grillning. Hyresgästerna rekommenderas också att undvika bland annat parfym och städmedel med allergiframkallande kemikalier. De rekommendationerna har Uppsalahem bestämt sig för att ändra, de anses svåra att följa upp. Flera boende är nu oroliga för sin hälsa. MINDRE POLLEN MED FLIKIGA BLAD En fältstudie har gjorts för att dokumentera pollenförekomst hos flikbladiga björkar. Mer än 300 äldre träd, från Alnarp i söder till Hammarstrand i norr, har inventerats. Huvudparten tillhörde de fyra mest förekommande typerna av flikbladiga björkar. Av dem finns den äkta ornäsbjörken, Betula pendula Dalecarlica, tillgänglig i handeln. Studien pekar tydligt mot att flikbladiga björkar är ett bra trädval för miljöer som ska vara säkra för allergiker. VÅTSERVETTER FÖRBJUDNA Läkemedelsverket förbjuder företaget AB Gunry att sälja och leverera Gunry Aloe Vera avsminkningsservett, Gunry avsminkningsservetter och Gunry Cleansing Wipes. Anledningen till försäljningsförbudet är att de innehåller två konserveringsmedel som inte är deklarerade på förpackningen. Dessa två konserveringsmedel är kända för att orsaka kontaktallergi och kan ge besvär hos personer som är allergiska mot dessa ämnen. Fortsatt satsning på giftfri vardag Fokus har legat på att skydda barn och unga ●BÄTTRE PROGNOSER. Nu lanserar Naturvårdsverket diagram som i realtid visar halter av föroreningar i luften. De publiceras på webbplatsen data.naturvardsverket.se. Data för de senaste 24 timmarna finns i dagsläget för partiklar (PM10), kvävedioxid och marknära ozon, vilka är de mest problematiska luftföroreningarna i Sverige idag. Data finns för Stockholm, Göteborg och Malmö, samt för de nationella mätstationerna för marknära ozon i förortsmiljöer och landsbygd. Naturvårdsverket kommer att arbeta vidare med de berörda kommunerna för att utöka presentationerna med flera ämnen samt öka på med flera kommuners data. – Att kunna visa data i realtid är intressant och viktigt på flera sätt. Kännedom om hur luftkvaliteten är just nu på en viss plats ökar möjligheterna att kunna göra jämförelser mellan platser och snabbare genomföra åtgärder för att minska halterna av föroreningar. Det kan också leda till förbättrade prognoser för luftkvaliteten de kommande timmarna och dagarna, säger Matthew Ross-Jones, handläggare på enheten för luft och klimat, Naturvårdsverket. Realtidsdata om luftkvalitet ger också värdefull information för exempelvis hjärt- och lungsjuka och små barn, vilka är grupper som är extra känsliga att utsättas för luftföroreningar. Koll på luftkvaliteten
FRIHETSKÄNSLA FÖREBYGGER ÅT ERFAL L AV ATOP I S KT EKS EM BEHANDLAR TORR HUD | STÄRKER HUDBARR I ÄREN När man har eksem kan man bara fokusera på en sak. Men, Canoderm ger KI ÆMZ MS[MUNZQI LIOIZ qV MV IVVIV SZqU .TMZ LIOIZ I\\ OZI IVVI\ qV I\\ \qVSI Xs LQVI MS[MU PMT\ MVSMT\ *Behandling med Canoderm gav 22 eksemfria dagar jämfört med 15 dagar (46,7% skillnad i mediantid till eksemåterfall jämfört med referenskrämmed neutral effekt på hudbarriären, utan karbamid) p=0,0129. Canoderm® kräm 5 % karbamid. Receptfritt läkemedel för fuktighetsbevarande behandling av torr hud av olika uppkomst och för att förebygga återfall av atopiskt eksem. Läs bipacksedeln noggrant. Undvik att smörja i ögon, näsa, öron, öppna sår eller på slemhinnor. Krämen kan svida. Rekommenderas inte till personer med överkänslighet mot karbamid eller något hjälpämne. ACO Hud Nordic AB. www.aconordic.com Läkemedlet Canoderm finns på närmaste apotek. SV141222SB1
Hundar får större plats i samhället TEXT SUSANNAH ELERS FOTO JENS SØLVBERG Vart fjärde hushåll i Sverige har en hund eller en katt. Räknar man även med andra husdjur så stiger siffran till vart tredje hushåll. Det visar en studie gjord av Statistiska Centralbyrån 2012. Samtidigt ökar de rapporterade problemen med pälsdjursallergi i alla åldrar enligt en rad olika studier, även om mörkertalet är stort, då långt ifrån alla söker vård för sina allergier. Pälsdjursallergier kan se olika ut, och numera vet vi att de kan utvecklas när som helst under livet. Så har det inte alltid varit. – På sjuttiotalet, i Kalmar där jag föddes, kalllade de mamma för sjåpig när hon sökte vård för mina allergier, berättar Susanne Hejra, som varit pälsdjursallergiker hela sitt liv. Redan när hon var nyfödd märkte hennes föräldrar att något var fel. Hon verkade inte må bra. När de flyttade till Stockholm, när Susanne var nio månader uppdagades att det var allergin mot familjens hund som var den stora boven i dramat. – På Huddinge sjukhus sa de att jag inte fick åka hem förrän lägenheten sanerats och hunden var borta. Som liten hade hon en rad födoämnesallergier också. De har växt bort idag, men astman, och allergierna mot pollen, mögel, pälsdjur och paranöt finns kvar. Men Susanne är van, och tänker inte så mycket på det. Först säger att hon att astman är “halvjobbig”, men när hon tänker efter inser hon att så kanske inte andra skulle se på saken. – Jag har i och för sig legat inlagd en del, och jag har behövt kortisonkurer i sex månader... STÄDAR EXTRA. Susanne tycker att omgivningen är förstående. Kollegorna är engagerade och uppmärksamma på hur hon mår, och familj och vänner som har husdjur städar extra grundligt innan hon ska komma på besök. – I vissa fall väljer man kanske att ses hos mig istället, där vi inte har djur, och på sommaren kan man ses hos dem utomhus. Det tycker jag är helt okej. Astman är infektionsutlöst, och hon är extra känslig under pollensäsongen. Maken och kollegorna har sett till att hon skaffat parkeringsplats under vårdcentralen där hon jobbar, för att slippa gå uppför en brant backe när hon är dålig. – Det är lite oberäkneligt, men jag har en dräglig vardag. Det är bara när jag är sjuk jag är påverkad. När jag är frisk märker jag ingenting, förutom när jag joggar, då måste jag “puffa” lite, säger Susanne. Reagerar du kraftigt när du träffar djur? Susanne Hejra jobbar som distriktsköterska. Ibland krockar arbetsuppgifterna med hennes pälsdjursallergi. f
11 ” Djur i vården begränsar min arbetsmarknad NAMN: Susanne Hejra ÅLDER: 43 FAMILJ: Make och två barn, 9 och 11 år. BOR: Vallentuna ARBETE: Distriktssköterska på Stocksunds vårdcentral ALLERGI: Pälsdjur, pollen, mögel, paranöt
12 – Reaktionen kommer många gånger först senare, ibland först efter flera timmar. Vid ett tillfälle var jag ute vid en 4H-gård där de ryktade hästar, och vinden låg på åt mitt håll. Då kom reaktionen med nysningar och rinnande ögon jättefort. PÅ ÖNSKELISTAN. Familjen är van vid att anpassa sig till allergier, då även döttrarna är allergiska. – Vi har begränsats kostmässigt sedan de var spädbarn. På ett av barnen har matallergin växt bort nästan helt, men hon har infektionsutlöst astma som vi behandlar hela tiden. Vår äldsta dotter är däremot fortfarande allergisk mot ägg och fisk. Jag hör henne dessutom nysa varje vår, så det är helt klart en pollenallergi på gång. Och jag lyssnar varje gång de varit hemma hos någon med husdjur. Än så länge verkar det gå bra. Precis som i många andra familjer tjatas det om husdjur. – Varje jul önskar sig barnen att det ska komma ett vaccin för att mamma ska sluta vara allergisk. Det står överst på önskelistan. Sedan längst ned står det att de önskar sig en hund eller något djur, “när du blivit botad”. Det är så rörande att man grinar varje jul, säger Susanne, och konstaterar humoristiskt att “det är skönt att barnen iallafall sätter hennes hälsa högst på listan”. De försöker tänka ut lösningar på att få börja rida också, men det finns inget bra sätt att lösa det på, tyvärr. Det skulle behövas ett helt eget hus för dem att byta om i. Även i sitt jobb som distriktssköterska behöver Susanne vara beredd på att utsättas för kontakt med djur. – Tyvärr händer det att jag glömmer att fråga om folk har djur innan jag gör hembesök. Vi är flera stycken som jobbar tillsammans, så vet jag om att patienten har djur brukar vi byta med varandra. Vi gör likadant om någon patient till exempel röker mycket, men ibland har nöden ingen lag, och man får åka dit ändå. – Tycker du att pälsdjur börjar ta mer plats på allergikernas bekostnad? – Ja, ibland undrar jag var gränsen går. Nu är det ju till exempel djur i alla köpcentrum. Härom veckan var det en stor hund inne i en butik. Det är begränsande, och man vet inte vad man ska göra: “Ska jag gå ut, eller?”. Man känner sig maktlös. Man kanske inte kan lämna hunden utanför, men… vad ska vi som är allergiska göra? Det blir allt vanligare med husdjur inom äldrevården. Susanne tycker att det är en komplicerande faktor, och har själv stött på problem med djur i arbetslivet. – Delvis får jag ju en begränsad arbetsmarknad av det. Jag började jobba på ett boende i Täby för cirka tio år sedan. Jag hade skrivit på alla papper och allt, och presenterats för personalgruppen. Rätt vad det var satt där en sköterska med en hund i knät: “Välkommen till vår arbetsplats!”. Arbetsgivaren löste det på ett bra sätt för alla inblandade parter den gången, det var ingen vårdhund, men det finns inget som styr det här. Det skulle behöva utvecklas, tycker Susanne. VAR GÅR GRÄNSEN? Susanne tar också upp problematiken med att många äldre kanske inte alltid kan meddela sig, och att man inte kan utgå från att alla mår bra av kontakt med djur. – Var ska vi som är allergiska bo när vi blir gamla? Jag vill inte att någon trycker upp en hund i näsan på mig om jag är gammal och sjuk och inte själv kan säga ifrån – och så tror de att jag gråter av glädje när jag egentligen är jätteallergisk med rinnande ögon, men inte kan säga det, tillägger hon skämtsamt. När Susanne pluggade till distriktssköterska skrev hon en magisteruppsats om just djur på äldreboenden. – Jag tittade på hur hemsidorna såg ut, om det fanns information om att de hade husdjur och så vidare. Många djur var inte nämnda någonstans. Det fanns ingen policy för det. Men det var svårt att få några kommentarer runt detta från personalen. Jag vet tyvärr inte om det berodde på påverkan från arbetsgivaren. – Men man måste fundera över var gränsen går: Ska djuren in i slutenvården också? Då finns snart ingenstans att jobba för allergiker i vården. Det kan bli ett stort problem, konstaterar hon. ■ ” Ibland undrar jag var gränsen går f Susanne Hejra har varit allergisk mot pälsdjur i hela sitt liv.
13 Hundar tar plats på allt fler ställen i samhället, inte minst inom vården, omsorgen och skolan. De används på många olika sätt, till exempel för att aktivera dementa på äldreboenden, trösta sjuka barn på sjukhus och vara en lugnande kamrat att läsa högt för i skolan. Vittnesmålen om deras goda inverkan på människor är många. Det som riskerar att komma bort, bland beskrivningarna av alla goda effekter, är frågan om hur man ska tillgodose hundallergikernas berättigade krav på en miljö där de inte riskerar att bli sjuka. VÄGLEDNING FRAMTAGEN. Socialstyrelsen gav hösten 2014, i samverkan med Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten, ut en vägledning till gällande författningar när hundar används inom vård och omsorg. Som ett komplement till myndigheternas författningssammanställning har en rad organisationer och expertorgan nu gått samman och utarbetat en vägledning om viktiga delar av det praktiska arbetet kring hundar i vården. Handledningen Hundar i vård och omsorg, vägledning till praktiskt arbete är framtagen av en expertgrupp där representanter från bland annat Kommunal, Svenska Läkaresällskapet, Sveriges Veterinärförbund, Svenska Terapihundskolan och Astma- och Allergiförbundet ingått. Förutom allergiaspekten tar den också upp frågor om hygien och smittspridning, hundrädsla, hundens och patientens säkerhet och försäkringsansvar. Allergiavsnittet är skrivet av Anders Lindfors, barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, tillsammans med Astma- och Allergiförbundet. I handledningen slås fast att alla Hundar i vården ska vara UNDANTAG Hundar i skola, vård och omsorg är en relativt ny företeelse som ser ut att öka i omfattning. För många människor är det positivt att ha kontakt med djur. För den som är allergisk kan det vara tvärtom. TEXT LENA GRANSTRÖM hundraser producerar allergen och att något sådant som allergifria hundar inte finns. Det poängteras också att pälsdjursallergen är svåra att sanera bort från en inomhusmiljö, även om djur inte längre finns där, och att de kan finnas kvar i flera år, om än i reducerad mängd. Beslut om hundnärvaro ska grundas på ett dokumenterat stöd för terapeutiska effekter av en insats av utbildad hund och hundförare inom vård och omsorg. Detta kan gälla till exempel förbättrad livskvalitet, ett förbättrat sjukdomstillstånd eller en avgörande lindring av vad ett sjukdomstillstånd orsakar och ska vägas mot eventuella betydelsefulla allergirisker. I dokumentet talas om att hund i vården ska vara ett undantag. Speciellt restriktivitet rekommenderas vid akutsjukhus och vårdcentraler, där akutsjukvård bedrivs. RISKANALYS. För undantag inom annan vård och omsorg, till exempel demens- och strokeavdelningar, psykiatriska kliniker med långtidsinlagda patienter, avdelningar där barn behandlas lång tid efter trauma, svår kronisk sjukdom, funktionshinder eller psykisk störning eller där patienter vårdas i livets slutskede, anges en rad kriterier som ska vara uppfyllda. Införandet ska vara planerat och föregås av en riskanalys så att inte patienter, personal eller anhöriga med medelsvår till svår allergi drabbas av ökade symtom. Om man efter prövning kommer fram till att undantag kan göras ska riskerna för allergisymtom minimeras. Det ska vara en lättstädad inredning och särskilda rutiner för städning och tvätt ska tillämpas. Begränsningar för var hundekipaget får vistas ska gälla och information ska lämnas till vårdtagare, personal och anhöriga. Vid behov kan en dammanalys av kvarvarande allergenhalt göras. I de fall hundar kan tänkas förekomma mer regelbundet, till exempel på äldreboenden, visst demensboende eller behandlingshem, måste det alltid finnas en majoritet djurfria alternativ i kommunen. Astma- och Allergiförbundet har inlett ett samarbete med andra organisationer inom funktionshindersrörelsen vars medlemmar har ett intresse och stor nytta av till exempel läshundar i skolan. Utgångspunkten är att elever med pälsdjursallergi inte ska behöva bli sjuka. Målet är en vägledning liknande den för hund i vård och omsorg. ■ MER INFORMATION Dokument om lagar och regler för hund i vård och omsorg, Socialstyrelsen med flera: www.socialstyrelsen.se/publikationer 2014/2014-8-7 Kunskapsdokument med vägledning om hund i vård och omsorg från organisationer (där Astma- och Allergiförbundet varit delaktiga, se ovan): www.astmaoallergiforbundet.se. HIT KAN DU ANMÄLA Anmälan med klagomål från allmänheten på vård och omsorg kan göras till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, www. ivo.se/anmala-och-rapportera/Sidor/ default.aspx. Anmälan om bristande tillgänglighet som diskriminering när det gäller till exempel vård och omsorg kan göras till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Se information om den nya lagen som trädde i kraft vid årsskiftet; www.do.se/ sv/Fakta/Fragor-och-svar/Bristandetillganglighet/
Du kommer väl ihåg att lämna in gamla och överblivna mediciner till oss? åkestam.holst
15 Jag har hört det kan skydda mot allergi att ha hund. Men vi har ju städat, då kan du väl inte bli sjuk? 6myter om hundallergi Människor med hundallergi möts ofta av okunskap och osakliga påståenden. Här slår vi hål på de vanligaste myterna med fakta. TEXT MARIE-LOUISE LUTHER ● STÄDNING kan minska halten pälsdjursallergen förutsatt att man städar på rätt sätt och upprepar om det behövs. Det behövs då en dammsugare med filter som klarar att avskilja små partiklar från pälsdjur, att alla ytor fukttorkas där djuret varit och att alla skrymslen görs rent eftersom hundallergen kan spridas via luften. Vatten och fuktig trasa bör bytas mellan varje rum. Städning med dammsugare utan bra filter kan snarare förvärra då den sprider runt djurallergen. ● FORSKNINGEN är inte entydig om pälsdjur i spädbarnsåren kan innebära ett skydd eller en risk att utveckla allergi. Men för de personer som redan utvecklat pälsdjursallergi rekommenderas att ha ett djurfritt hem och att inte i onödan träffa djur eftersom djurkontakt kan förvärra besvären och risken ökar att utveckla astma. Det finns väl allergifria hundraser som alla tål? ●DET FINNS INGA helt allergenfria hundraser. Mängden allergiframkallande ämnen från hundar varierar mellan raser, men ny forskning visar att det är större skillnader i halten allergen mellan olika individer än mellan olika hundraser. Men det finns ju ingen hund här nu – då kan du väl inte reagera? Ta bara lite medicin så ska du se att det går bra! Lite får man väl tåla. ● ALLERGIFRAMKALLANDE ämnen kan finnas kvar länge efter att djuret är borta (upp till flera år). Det finns personer med pälsdjursallergi som reagerar även vid indirekt kontakt med pälsdjur, exempelvis då det finns allergiframkallande ämnen från hunden kvar i en lokal eller i djurägares kläder eller hår. ● ALLERGIMEDICIN kan ofta lindra symtom tillfälligt hos personer med lättare allergibesvär. Men för personer med svårare pälsdjursallergi hjälper inte enbart medicin utan de behöver vistas i så djurfria miljöer som möjligt. ● JU HÖGRE HALT pälsdjursallergen och ju oftare man utsätts – desto större risk för reaktioner. Det gäller speciellt för personer med svår pälsdjursallergi. Allergi mot pälsdjur är en av de vanligaste luftburna allergierna och de som har astma som utlöses av pälsdjur bör inte i onödan utsättas för att träffa djur – särskilt inte i offentliga miljöer inomhus. COLOURBOX
16 Om man vill baka sitt eget surdegsbröd, gör man först en surdeg. Mjöl och vatten ska räcka för att starta den, men för att få lite mer fart på jästsvamparna och mjölksyrabakterierna kan man tillsätta rivet äpple. Surdegen är klar att användas efter några dagar. Sedan kan man spara den i kylen, där den går ner i ett viloläge på sparlåga och inte behöver matas så ofta. Dag 1: 120 g glutenfritt basmjöl cirka 50 g finrivet äpple utan skal 2 dl (200 g) vatten Mät upp mjölet i en alldeles ren glasburk. Tillsätt rivet äpple. Värm vattnet till 55 ºC, häll det i glasburken och blanda med en alldeles ren sked, tills konsistensen är som en jämn, tjock pannkakssmet. Var mycket noggrann med hygienen och stoppa inte ner några fingrar i burken. Låt stå i 24 timmar med löst sittande lock (så att inte burken sprängs av trycket) i rumstemperatur eller något varmare (till exempel ovanpå kylen). Rör gärna om då och då så att syre kommer ner i blandningen. Dag 2: 60 g glutenfritt basmjöl 30 g vatten Blanda ner mjöl och vatten (som inte behöver vara varmt) med en alldeles ren sked. Tillsätt eventuellt 30 g vatten till, så att konsistensen fortfarande är som en jämn, tjock pannkakssmet. Låt stå med löst sittande lock i rumstemperatur eller något varmare i minst 12 timmar. Rör om då och då. HÅLL LIV I SURDEGEN. Det går bra att förvara surdegen i kylen för att användas senare. Mata den två gånger i veckan med mjöl och vatten (som under dag 2), så att konsistensen håller sig som Baka glutenfritt t ba eget At ka gott och vackert surdegsbröd är enklare än du tror. Och det går till och med att göra utan gluten. RECEPT MARGARETA ELDING-PONTÉN FOTO HANS BJÖRCK ÖVRIGA COLOURBOX När du en gång gjort en surdeg kan du förvara den i kylskåp och hålla liv i den genom att mata den då och då.
17 en tjock pannkakssmet och det fortsätter att bubbla av aktivitet. Men tänk på att aktiviteten går ner i kylen. Om man inte bakar med den så ofta, kan man hälla ut en del innan man matar den. Ta ut surdegen ur kylen och mata den 12 timmar innan den ska användas, så att den är riktigt aktiv vid bakningen. Mest aktiv är den när den har bubblat upp ordentligt och precis börjar sjunka tillbaka. Omman är nöjd med sin surdeg är det väl värt att hålla liv i den. Använd då inte allt vid bakningen utan spara en del i kylen och mata den två gånger i veckan. När man startar en surdeg vet man nämligen inte hur just den kommer att utveckla sig. Sköter man om sin surdeg kan den hålla sig i åratal. En surdeg ska lukta friskt syrligt men inte illa. Om den inte har blivit tillräckligt sur kan mögelsporer växa till och surdegen mögla. Släng den i så fall och börja om. Surdegsbullar med havremjöl ▲ Sköter man sin surdeg kan den hålla i åratal 6 dl vatten 3 msk (30 g) fiberhusk 450 g surdeg (gjord enligt receptet Surdeg med äpple) 2 dl (150 g) pumpakärnor 1 msk stött kummin 250 g rent havremjöl 1 msk (21 g) mörk sirap cirka 375 g glutenfritt basmjöl 2,5 tsk salt uppvispat ägg till pensling 2 msk frön (av chia eller sesam) och/eller 2 msk pumpakärnor som dekoration Värm vattnet till 37 ºC och häll i degbunken. Vispa ner fiberhusk. Tillsätt surdegen och pumpakärnor och låt stå i 10 minuter så att fiberhusken hinner svälla. Blanda ner kummin, havremjöl, sirap och det mesta av basmjölet. Knåda en god stund. Tillsätt salt och till sist resterande mjöl, tills degen är tung, ganska fast och bara lite klibbig. Mängden mjöl kan skilja lite från gång till gång, eftersom surdegen kan vara mer eller mindre fast. Degen ska inte falla ihop, när man slutar att bearbeta den. Låt jäsa i bunken på varm plats under bakduk till dubbel storlek. Det tar cirka 3 timmar. Stjälp upp degen på bakbordet. Rulla till 16 ganska stora brödbullar och lägg på en bakplåt. Låt jäsa under bakdukar på varm plats i 3–5 timmar, tills bröden fjädrar tillbaka fint vid beröring. Låt ännu hellre bullarna jäsa i 20–24 timmar i rumstemperatur – gärna med plast över bakduken för att förhindra uttorkning. Dessa långjästa bullar får större porer, syrligare smak och segare innehåll. Värm ugnen till 225 ºC och sätt in en djup bakplåt nederst. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö gärna både chiafrön och pumpakärnor över. Sätt in dem i ugnen och häll samtidigt 1 dl vatten på den djupa plåten nederst. Sänk direkt tempera turen till 175 ºC och grädda bullarna med varmluft i cirka 15–20 minuter medan temperaturen sjunker. Låt svalna på galler utan bakduk för att behålla skorpan på bullarna.
18 BASMJÖLET i dessa recept är Finax Mjölmix. Annat glutenfritt mjöl kan användas, men då kan mängderna i recepten behöva justeras och bakegenskaperna vara annorlunda. Recepten är hämtade ur boken Glutenfritt – gott och enkelt, utgiven av Jure Förlag. Pris: 248 kronor på www. jure.se, tel: 08-662 00 80. 2 dl mjölk 4,5 dl vatten 2 msk (20 g) fiberhusk 200 g surdeg (gjord enligt receptet Surdeg med äpple) Värm vatten och mjölk till 37 ºC och häll i degbunken. Vispa ner fiberhusk. Blanda ner surdegen och låt stå i 10 minuter så att fiberhusken hinner svälla. 2 tsk stött kummin 1 tsk malda pomeransskal 2 dl (70 g) rena havregryn 700–800 g glutenfritt basmjöl 2,5 tsk salt uppvispat ägg till pensling Blanda ner kummin, pomeransskal, havregryn och det mesta av mjölet. Knåda en god stund. Tillsätt sedan salt och resterande mjöl. Mängden mjöl kan skilja lite från gång till gång, eftersom surdegen kan vara mer eller mindre fast. Degen ska vara klibbig, men stanna utan att falla ihop när man slutar att bearbeta den. Låt jäsa i bunken på varm plats under bakduk i cirka 5 timmar. Knåda degen lätt på bakbordet. Forma till två bröd och lägg dem i små jäsformar eller i runda skålar med mjölade bakdukar i. Låt jäsa under bakdukar med plast över (för att förhindra uttorkning) i cirka 24 timmar, tills bröden fjädrar tillbaka fint vid beröring. Värm ugnen till 200 ºC och sätt in en djup bakplåt nederst. Stjälp upp bröden på en bakplåt, så att den rundade formen nederst vid jäsningen nu blir toppen av brödet. Pensla med uppvispat ägg. Gör eventuellt några dekorativa snitt med vass kniv i bröden. Sätt in bröden i ugnen och häll samtidigt 1 dl vatten på den djupa plåten. Grädda i cirka 20 minuter med varmluft. Låt svalna på galler utan bakduk för att behålla den hårda skorpan. Det här surdegsbrödet blir saftigt och väldigt hållbart. Under den långa jästiden, hinner många goda smaker utvecklas. Brödet går också utmärkt att rosta. Runda limpor RECEPT
19 LÄSAREN FOTO AR-MEDIA BOR: Stockholm GÖR: pensionär, men jobbar lite som konsult VARFÖR ÄR DU MEDLEM? – Jag har en besvärlig allergi mot vete. Jag måste bära med mig sprutor hela tiden, det är viktigare än mobilen. Jag tuppade av en gång för fem–sex år sedan och fick åka ambulans till sjukhuset. Då blev jag ordentligt utredd och det konstaterades att jag har en allvarlig veteallergi. – Det kan vara besvärligt att äta ute, såser är det klurigaste, och färsrätter, det är ofta ströbröd i. Men, jag tycker att det har utvecklats bra de senaste åren, oftast blir jag väldigt bra bemött, kocken själv kan komma och prata med mig. Min fru brukar säga: ”Om han får i sig vete kan ni få honom liggande här på golvet och skräpa”. VAD SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA FÖR ATT LIVET MED ALLERGI SKULLE BLI LÄTTARE? – Det är klart att förståelsen kan bli ännu bättre. Och lägre priser på varorna på allergihyllorna skulle vara bra. Mer pengar till forskning behövs också, det är delvis därför man är med i förbundet. Åke Andersson,71 – Såser är det klurigaste Åke Andersson. En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet visar att över 5000 personer varje år dör en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige. Cirka 1000 av dödsfallen är orsakade av förbränningspartiklar från vedeldning. Luftkvaliteten har blivit något bättre sedan den tidigare undersökningen, som gjordes med uppgifter från 2005, men fortfarande är halterna av luftföroreningar för höga, framförallt i storstäderna, säger Karin Sjöberg, chef för enheten Luftföroreningar och åtgärdsstrategier på IVL Svenska Miljöinstitutet. Därtill leder den pågående urbaniseringen till att fler människor flyttar till områden med höga halter av luftföroreningar, med påföljden att fler utsätts för en högre exponering. – Luftföroreningar har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter såsom försämring av luftvägssjukdomar och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dagar med höga halter är det till exempel fler som insjuknar och söker vård för luftvägssjukdomar, så det är angeläget att vi fortsätter att arbeta med åtgärder för att förbättra luftkvaliteten, säger Bertil Forsberg, enhetschef för Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. SMÅ PARTIKLAR. På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL och Umeå universitet studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar och sedan beräknat vilka hälso- och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Beräkningarna har gjorts för kvävedioxid och för partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre, PM2,5 och PM10. PM2,5 kommer främst från källor på stort avstånd, exempelvis energiproduktion nere i Europa. Den största källan till lokalt genererade partiklar bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där en ökad andel dieselfordon utgör ett problem. EN FÖRLUST. Väldigt små partiklar bestående av sot och kolväten anses ha störst påverkan på människors hälsa. De följer med inandningsluften och kan ta sig genom lungväggarna och via blodet ut till känsliga organ i kroppen. Halten av kvävedioxid är ofta ett bra mått även på halten av dessa partiklar. Hälsoeffekter relaterade till luftföroreningar beräknas kosta samhället omkring 42 miljarder kronor varje år. Ungefär 6,5 av dessa 42 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället; dagar då personer är begränsade i sina normala aktiviteter vilket orsakar ett arbetsbortfall. ■ Vedeldning dödar tusen svenskar varje år
20 Under våren kommer 40 göteborgare och 40 Umeåbor gå omkring med en mätare på jackan. De små plastdosorna ska registrera hur mycket och vilken sorts pollen respektive ämnen från avgaser, som personerna utsätts för i sin vardag. Testpersonerna, som alla har pollenastma, kommer att genomgå en mycket noggrann undersökning av luftvägarna, dels direkt efter mätningarna och dels under senhösten då pollenperioden är över. De ska också föra dagbok över hur de mår. – Det ska bli jättespännande att göra den här studien, eftersom det är första gången någon undersöker sambandet mellan pollen och avgaser så här noggrant, säger Anna-Carin Olin, som är Promenad bland POLLEN OCH PARTIKLAR Parker och alléer gör staden skönare enligt de flesta. Men kanske är björkar och stadstrafik inte en helt lyckad kombination? Nu vill forskarna veta hur avgaser och pollen tillsammans påverkar luftvägarna. TEXT MALIN AVENIUS ILLUSTRATION HELENA HALVARSSON
21 PExA, vilket står för Particles in Exhaled Air. När en person gör en kraftig utandning i munstycket fångas de mikroskopiska vätskedropparna upp på ett filter och kan analyseras. Hos personer som har astma, allergi och andra luftvägssjukdomar är vätskans innehåll av fett och proteiner förändrat. BÄTTRE VARNING. Forskningsprojektet i Göteborg och Umeå ska pågå under två år, och Anna-Carin Olin hoppas att resultaten ska komma till praktisk nytta så snart som möjligt. – Jag tror att många skulle vara hjälpta av ett bättre varningssystem, med mer detaljerade pollenoch föroreningsprognoser som tar hänsyn till samverkanseffekterna. En pollenastmatiker kanske inte behöver ta cykeln genom den där allén i centrum, när luftföroreningarna är som mest skadliga. Och kanske kan stadsplanerare och landskapsarkitekter få hjälp att välja träd som inte avger så mycket pollen nära trafikleder. ■ Projektet har fått anslag från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond professor vid institutionen för Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin, och den som leder forskningsprojektet. FAKTISKA DATA. Att bilavgaser förvärrar pollenastma är forskarna ganska säkra på, men de vet inte varför. I tidigare studier har man inte haft möjlighet att använda data från den luft som testpersonerna andas in i verkliga livet. I stället har man använt uppgifter från fasta mätstationer i staden, eller utsatt personerna för luftföroreningar i laboratoriemiljö. – I verkligheten är exponeringen mycket mer komplex. Olika ämnen i bilavgaserna förflyttar sig olika långt, och kombinationen av ämnen kan skifta kraftigt i olika stadsdelar, liksom pollenhalterna kan variera. Därför är vi väldigt glada att våra forskarkollegor i Umeå hjälper till med studien, så att vi får med testpersoner i så många olika stadsmiljöer som möjligt. LIKA ILLA? Eftersom man inte vet exakt vad det är i avgaserna som förvärrar pollenastman, vill forskarna kartlägga vilka halter av kväveoxider, ozon, små sotpartiklar och polyaromatiska kolväten som testpersonerna utsätts för. Därför krävs två olika dosor, en som bärs under sju dagar, och en som ger ett lite störande ljud ifrån sig och därför bara används under en dag. – Vi vill reda ut hur kombinationer av pollen och avgasämnen tillsammans påverkar luftrören. Dessutom vill vi veta om det spelar roll att man andas in pollen och avgaser samtidigt, eller om det är lika illa att först utsättas för det ena och sedan det andra en stund senare. EGET INSTRUMENT. Forskarna som ska samarbeta i Göteborg och Umeå har alla ganska skilda expertområden. Utöver mer vanliga allergiforskare, ingår bland andra en atmosfärskemist, en pollenbiolog och en trafikforskare. Susanna Lohman, som ska ha hand om kartläggningen av de ämnen som mätdosorna samlar in, är yrkeshygieniker och Anna-Carin Olin, som är läkare, blir den som leder de medicinska undersökningarna av testpersonerna. Till sin hjälp har hon ett instrument som forskargruppen i Göteborg själva utvecklat. – Tack vare det kan vi undersöka vätskan som finns på ytan i de allra minsta luftvägarna, bara genom att låta en person blåsa i ett munstycke. Tidigare var man tvungen att föra ner ett instrument i lungorna för att ta ett prov. Den nya metoden är snabb och inte ett dugg obehaglig. Mätinstrumentet, som har formen av en låda med slang och munstycke, har forskarna döpt till På framsidan av ryggsäcken sitter det två provtagare, en på vardera hängsle. Respektive provtagare är fäst vid en gummislang och kopplad till varsin liten pump som finns i säcken. Pumparna suger luft med ett visst flöde. I varje provtagare finns ett filter och det ena filtret fångar upp allergener (från pollen) och det andra fångar upp partiklar som är upp till 10 micrometer i diameter, PM10. Försökspersonerna ska bära med sig dessa pumpar i 24 timmar och filtren analyseras därefter och forskarna får ett mått på hur mycket allergener respektive partiklar de blivit exponerade för. FOTO SUSANNA LOHMAN HAGA ” Spelar det roll om man andas in pollen och avgaser samtidigt?
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=