19 LÄSAREN FOTO AR-MEDIA BOR: Stockholm GÖR: pensionär, men jobbar lite som konsult VARFÖR ÄR DU MEDLEM? – Jag har en besvärlig allergi mot vete. Jag måste bära med mig sprutor hela tiden, det är viktigare än mobilen. Jag tuppade av en gång för fem–sex år sedan och fick åka ambulans till sjukhuset. Då blev jag ordentligt utredd och det konstaterades att jag har en allvarlig veteallergi. – Det kan vara besvärligt att äta ute, såser är det klurigaste, och färsrätter, det är ofta ströbröd i. Men, jag tycker att det har utvecklats bra de senaste åren, oftast blir jag väldigt bra bemött, kocken själv kan komma och prata med mig. Min fru brukar säga: ”Om han får i sig vete kan ni få honom liggande här på golvet och skräpa”. VAD SKULLE DU VILJA FÖRÄNDRA FÖR ATT LIVET MED ALLERGI SKULLE BLI LÄTTARE? – Det är klart att förståelsen kan bli ännu bättre. Och lägre priser på varorna på allergihyllorna skulle vara bra. Mer pengar till forskning behövs också, det är delvis därför man är med i förbundet. Åke Andersson,71 – Såser är det klurigaste Åke Andersson. En rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet visar att över 5000 personer varje år dör en för tidig död på grund av luftföroreningar i Sverige. Cirka 1000 av dödsfallen är orsakade av förbränningspartiklar från vedeldning. Luftkvaliteten har blivit något bättre sedan den tidigare undersökningen, som gjordes med uppgifter från 2005, men fortfarande är halterna av luftföroreningar för höga, framförallt i storstäderna, säger Karin Sjöberg, chef för enheten Luftföroreningar och åtgärdsstrategier på IVL Svenska Miljöinstitutet. Därtill leder den pågående urbaniseringen till att fler människor flyttar till områden med höga halter av luftföroreningar, med påföljden att fler utsätts för en högre exponering. – Luftföroreningar har både akuta och långsiktiga hälsoeffekter såsom försämring av luftvägssjukdomar och uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdomar. Dagar med höga halter är det till exempel fler som insjuknar och söker vård för luftvägssjukdomar, så det är angeläget att vi fortsätter att arbeta med åtgärder för att förbättra luftkvaliteten, säger Bertil Forsberg, enhetschef för Yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. SMÅ PARTIKLAR. På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL och Umeå universitet studerat den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar och sedan beräknat vilka hälso- och tillhörande ekonomiska konsekvenser detta har för samhället. Beräkningarna har gjorts för kvävedioxid och för partiklar i storleken 2,5 respektive 10 mikrometer eller mindre, PM2,5 och PM10. PM2,5 kommer främst från källor på stort avstånd, exempelvis energiproduktion nere i Europa. Den största källan till lokalt genererade partiklar bedöms vara vägslitage till följd av användning av dubbdäck. De höga halterna av kvävedioxid orsakas till stor del av den lokala trafikens utsläpp, där en ökad andel dieselfordon utgör ett problem. EN FÖRLUST. Väldigt små partiklar bestående av sot och kolväten anses ha störst påverkan på människors hälsa. De följer med inandningsluften och kan ta sig genom lungväggarna och via blodet ut till känsliga organ i kroppen. Halten av kvävedioxid är ofta ett bra mått även på halten av dessa partiklar. Hälsoeffekter relaterade till luftföroreningar beräknas kosta samhället omkring 42 miljarder kronor varje år. Ungefär 6,5 av dessa 42 miljarder utgörs av produktivitetsförluster i samhället; dagar då personer är begränsade i sina normala aktiviteter vilket orsakar ett arbetsbortfall. ■ Vedeldning dödar tusen svenskar varje år
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=