11 som får ta emot många föräldrar som säger att deras barn mår bättre av att utesluta mjölk. Visst stämmer det att komjölk inte är lika lätt för magen att ta hand om som till exempel vatten, men det behöver inte betyda att barnet inte tål mjölk. ANDRA ORSAKER. I stället kan det nnas andra orsaker till barnets magproblem, menar Anna Undeman Asarnoj. Orsaker som i värsta fall blir outredda, till exempel mjölkproteinallergi eller celiaki. Bland vuxna är laktosintolerans vanligare, eftersom förmågan att bilda det enzym som behövs för att bryta ner laktos kan minska med åldern. Men de esta människor med svenskt ursprung behåller förmågan och blir alltså inte laktosintoleranta. Inte heller glutenintolerans, eller celiaki som det oftast kallas i dag, är en egentlig allergi. Även om immunförsvaret är inblandat även här räknas celiaki i stället som en kronisk, så kallad autoimmun sjukdom. När en person med celiaki äter gluten skadas tarmluddet i tunntarmens slemhinna och förmågan att ta upp viktiga näringsämnen förstörs. Celiaki räknas i dag som en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, men mycket pekar på att också allt er vuxna får diagnosen. MILJÖN PÅVERKAR. Vad är det som gör att vi blir födoämnesallergiska och vilka ligger i riskzonen? Enligt Anna Undeman Asarnoj talar det mesta i forskningen för att de allergier vi lider av i västvärlden i stort sett faktiskt håller på att plana ut. Detta gäller dock inte födoämnesallergierna. I stället visar era studier på att dessa allergier ökar i områden som Europa, USA och Australien. Då och då dyker det till och med upp nya matallergier som vården inte hört talas om innan. Ett exempel är diagnosen köttallergi kopplad till fästingbett, som ett ertal människor i Sverige fått under de senaste åren. – Det är förstås svårt att mäta förekomsten av födoämnesallergier, eftersom undersökningarna ofta bygger på människors egna upplevelser och de tester som nns är osäkra. Men mycket pekar ändå på att matallergierna verkar öka och det tyder i så fall på att det är någon typ av miljöfaktor som ligger bakom, säger hon. Det har fått forskarvärlden att komma till en hel del nya insikter. Till exempel är den tidigare uppfattningen att gravida och småbarn bör undvika att äta vissa saker för att förebygga allergi i princip helt borta i dag. – Tidigare var det ett väldigt fokus på riskfaktorer, men nu tittar man mer på så kallade friskfaktorer, faktorer som kan fungera skyddande. I en studie som publicerades nyligen såg man till exempel att barn med stor risk att utveckla allergi ck jordnötsallergi i mindre utsträckning om de regelbundet åt jordnötsinnehållande snacks jämfört med om de enbart åt vanlig kost, säger Anna Undeman Asarnoj. Klart är i alla fall att ärftliga faktorer har mycket stor betydelse för risken att utveckla födoämnesallergi, särskilt om båda föräldrarna är allergiska. Det behöver dock inte betyda att barnet får samma allergi som sina föräldrar – eller ens blir just födoämnesallergiskt. VIKTIGT ATT FÅ DIAGNOS. Eftersom det finns många olika orsaker till allergi och överkänslighet mot mat ser också möjligheterna att kunna behandla besvären olika ut. Först och främst är det viktigt att få en diagnos, menar Anna Undeman Asarnoj. Rätt diagnos är nämligen en förutsättning för att behandlingen ska fungera. – Den nya typ av diagnostik som nns i dag är mer för nad än tidigare och innebär att man kan testa varje protein för sig i ett allergiframkallande födoämne. Om man vet exakt vad det är en person reagerar på kan man i bästa fall skräddarsy behandlingen efter detta, säger Anna Undeman Asarnoj. Själv har hon studerat allergi mot jordnöt- – en knivig fråga – Laktosintolerans är ovanligt bland barn
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=