12 Margareta Emtners forskning visar att astmatiker som konditionstränar får mindre astmabesvär. ck ny medicin. För två år sedan hittade hon ett löpprogram för nybörjare och blev såld på jogging. – Löpning kan jag göra i mitt tempo, det funkar för mig. Och så kände jag att jag ville se om jag kunde bli bättre, man börjar ju känna av kroppens förfall nu! HALVMARA. Och det har gått bra. Hon springer nu en mil och siktar på halvmara i sommar, även om hon inte vågar tro på det än. Att hon började träna var hennes eget initiativ. Hon ck själv driva på för att få medicin så att hon orkade träna. – Eftersom jag inte hamnar på akuten med min astma har jag inte så mycket kontakt med vården. Jag får mina mediciner, men de är inte intresserade om du inte har väldigt mycket problem. Någon fysioterapeut ck hon inte heller träffa. Margareta Emtner tror att fysisk träning lätt glöms bort på vårdcentralen när man ska ta hand om astmatiker. Fokus ligger istället på läkemedel eftersom de är viktiga för att öka lungfunktionen. Men fysioterapeuter har stor kunskap om hur träning påverkar kroppen och kan vara ett stöd i att komma igång. Hon inskärper samtidigt att det är viktigt att vara rätt medicinerad så att du orkar träna. Margareta Emtner har forskat på hur astmatiker påverkas av träning och hennes resultat väckte uppmärksamhet när de kom för nästan tjugo år sen. Hon kunde visa att de som tränade blev mindre andfådda, ck färre ansträngningsutlösta astmaanfall och i era fall kunde minska på sina mediciner. – Man får inte andnöd lika lätt när man ökat sin kondition. LÄRA KÄNNA KROPPEN. Det gäller för astmatiker att lära sig hur man reagerar på träning. Margareta Emtner såg under sina träningsstudier att många blev rädda när de blev andfådda av träningen. De tolkade det som astma, men det är inte säkert sant. – Någon kan själv gradera sin lungfunktion som sämre efter ett träningspass, men när man blåser i PEF-mätaren är den tvärtom bättre, säger Margareta Emtner. Lungfunktion mätt med en PEF-mätare är den hastighet som du kan blåsa ut luften med. Den kan bli bättre när en stunds träning mjukat upp luftrören, även om man samtidigt är andfådd. Alla tycker det är svårt att komma igång med träning, men för den med astma blir lungfunktionen sämre i perioder, berättar Margareta Emtner. Varför lungfunktionen för en astmatiker varierar vet man inte. Ibland kan man se en orsak, som till exempel en förkylning. Margareta Emtners råd vid förkylning, så länge man inte har feber, är inte att man helt slutar träna. – Det är viktigt att fortsätta röra sig. En kort promenad eller simtur till exempel. Även om du är förkyld mår du bra av det. Det är för att man inte ska tappa kondition och SÅ TRÄNAR DU MED ASTMA Viktigt att du medicinerar så att du får bort inflammation i lungorna. Du får bättre effekt om du håller lungfunktionen uppe. Det finns ingen träningsform som man tvärsäkert avråder alla astmatiker ifrån vid motionsträning, även om risken för besvär till exempel kan öka i kyla eller vid luftföroreningar. Hitta något som fungerar för dig. Var beredd på att anpassa träningen till din astma. Notera hur du mår inför och under träningen och vilken intensitet du mår bra av. Utgå från ditt PEF-värde eller hur du känner. Ta gärna hjälp av fysioterapeuten på vårdcentralen att hitta rätt träningsprogram. Du har rätt till hjälp. Ta också hjälp av din läkare att hitta rätt medicinering så att du kan träna. Ta luftrörsvidgande medicin, en beta2-stimulerare, omkring 20 minuter innan passet. Värm upp långsamt, eller i intervaller. Till exempel kan du ta en kvarts promenad innan den vanliga uppvärmningen. Om du ska träna i kall luft använd gärna värmeväxlare eller en sjal över munnen. Kall och torr luft retar lungorna. Har du feber ska du inte träna. Men om du är förkyld utan feber eller är sämre i astman ska du ändå gärna träna, men med låg intensitet. Ta till exempel en kort promenad eller gör en kort simtur istället för att följa träningsprogrammet.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=