15 innan hunden kommer in på avdelningen för att se vad patienterna för med sig hemifrån, men också efteråt, för att se vad hunden lämnar efter sig i form av allergener. – Många är ju lindrigt allergiska och så länge de inte klappar hunden och kliar sig i ögonen efteråt, går det bra. För dem kommer detta inte att vara ett problem. Livia är en tjänstehund som är tränad, testad och godkänd för att jobba med sjuka barn och hon vet exakt när hon jobbar och när hon inte gör det. Hon kommer inte att springa runt hur som helst på avdelningen. LUGN OCH RO. I andra studier har hundar visat sig ha goda resultat på äldre senildementa, psykiskt sjuka och i kriminalvården. Inom barnsjukvård nns få studier gjorda, men det man har sett är att barnen har skattat sin smärta lägre om de under sin behandling samtidigt har haft kontakt med en hund. – Vi kommer i det här projektet framför allt titta på det fysiologiska gensvaret, om barnet får ett lugn, en ro, när hen träffar en hund i vården, berättar Maria Lindström Nilsson. Hon kommer att mäta halterna av oxytocin, som är ett välbe nnandehormon, och stresshormonet kortisol för att se om förändringar till den positiva sidan uppstår. Hon kommer också mäta hur hjärtat slår sina slag i en återkommande variation. Då kan man se om kroppen är stressad eller välmående. – Vi vet att många barn är stressade i sjukvården så vi hoppas kunna visa på ett positivt fysiologiskt gensvar. De pilotpatienter vi har haft har fått mycket positiva effekter. KONTROLLERAD STUDIE. Det är på avdelningen för neurologi, ortopedi och kirurgi som studien kommer att bedrivas. Femtio barn med föräldrar kommer att tillfrågas om de vill vara med. De kan vara barn som är neurologiskt sjuka, som har hjärntumör eller råkat ut för en tra kolycka, eller ett barn som har brutit armen eller är på avdelningen för att exempelvis operera tarmarna. De kommer att vara sin egen kontrollgrupp vilket innebär att hälften av barnen kommer att börja leka själva inne på sitt rum i en halvtimme, därefter kommer hunden in tillsammans med en hundförare och leker med barnet i ytterligare en halvtimme. Den andra hälften av barnen gör övningarna i omvänd ordning. Under tiden görs också mätning och registrering av Maria Lindström Nilsson. Allting sker inne på barnets enskilda vårdrum. Hunden kommer att vara på avdelningen max två gånger i veckan, trettio minuter åt gången. – Långt ifrån alla barn som vill kommer att kunna vara med i studien. Det här är ett forskningsprojekt som är riktat till femtio barn och det är viktigt att vi håller oss till det för att vi ska kunna se vad som händer, vad det får för effekter, vilka riskfaktorer som nns. Är det här ett sätt vi kan använda hund i vård på i framtiden eller måste vi göra på ett annat sätt? Vår förhoppning är att man i framtiden ska kunna skriva hund på remiss till de barn som verkligen behöver det, som en komplementär behandling, säger Maria Lindström Nilsson. Maria Lindström Nilsson anser att det nns mycket positivt man kan göra med en hund i vården men att det måste ske kontrollerat. Det ska inte gå att ta in ett djur hur som helst på sjukhus. Hon tycker också att det är olyckligt om två barns behov ställs mot varandra. – Det är en vågskål. Vi kan inte riskera att ett barn blir dåligt av den andres behandling. Men för den sakens skull ska man inte undanhålla hunden för barn som verkligen behöver den i sin behandling, säger Maria Lindström Nilsson. ND I VÅRDEN Forskaren Maria Lindström Nilsson, hunden Livia och hundföraren Helena Odenrick tar hand om en patient på barnkliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Astma- och Allergiförbundet har tagit fram checklistan Hundar i vård och omsorg – vägledning till praktiskt arbete som kan laddas ned från astmaoallergiforbundet.se
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=