8 ●T-CELLER VIKTIGA. Mycket händer med immunförsvaret under graviditeten. – Redan från den första graviditetsveckan ändras immunförsvaret och börjar försvara fostret, säger Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi vid Linköpings universitet. Dels mot infektioner, men immunförsvaret måste också lära sig att tolerera fostret som delvis består av celler från den blivande pappan och som därmed uppfattas som ett intrång av mammans immunsystem. Hans team har visat att en viss celltyp i immunförsvaret ser ut att spela en viktig roll för om graviditeten ska lyckas. Det är T-cellerna, en typ av vita blodkroppar, som har en skyddande uppgift. Under graviditeten förändras de och reglerar immunsystemet på ett nytt sätt. – Vissa gener stängs av medan andra aktiveras. Vi tror att det mönster av gener som är "på" eller "av" kan visa om immunsystemet är rätt reglerat och att avvikelser i det mönstret kan ge en tidig signal om risk för komplikationer under graviditeten, säger Jan Ernerudh. Forskningen har gått framåt enormt på bara några år och med avancerade metoder går det att kartlägga 450000 "av" och "på"-knappar hos kroppens 25000 gener. Maria Jenmalm, professor i experimentell allergologi vid Linköpings universitet, studerar om immunförsvarets omställning under graviditeten också påverkar toleransen mot främmande ofarliga ämnen och om det finns faktorer som kan påverka risken för att barnet utvecklar allergi. Hennes resultat visar att T-cellerna spelar en viktig roll även här. – Redan i navelsträngsblod ser vi tecken på att barnet kan ha förhöjd risk att få allergi, även om precisionen är för dålig ännu för att det ska kunna användas som test, säger Maria Jenmalm. Hon undersöker olika faktorer som under graviditeten och barnets första levnadsår kan påverka T-cellerna i rätt riktning för att förhindra allergiutveckling. Bland annat verkar tarmfloran ha stor betydelse. – Det skulle betyda mycket om vi kan lära oss reglera T-cellernas uttryck, eftersom vart tredje barn idag drabbas av allergi. Ännu kan inte mödravården förutse risk på genetisk väg, men i framtiden kan det bli fullt möjligt, tror Marie Blomberg, överläkare vid kvinnokliniken i Linköping. – Vi går åt det hållet. Vården blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer på ett individuellt plan, och också att ta fram individanpassade behandlingar. NOTISER NYA REGLER FÖR ÖGONFRANSLIM Lim som används vid ögonfransförlängning kan innehålla flera olika allergiframkallande ämnen. Det är bland annat etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat som är kända för att vara skadliga för hud och luftvägar. Enligt en föreskrift om kemiska arbetsmiljörisker från den 1 juni i år ska arbetsplatser som använder dessa lim vara anpassade för att minska exponeringen, personlig skyddsutrustning ska användas och de som arbetar med limmen mer än 30 minuter per vecka ska genomgå läkarundersökning. En särskild riskutbildning krävs också. AIRSONETT VID SVÅR ASTMA Läkemedelsverket har publicerat nya rekommendationer för behandling av astma. Man rekommenderar Airsonett som tilläggsbehandling för vuxna och barn från sex år med svår allergisk astma som trots optimal läkemedelsterapi inte fått kontroll över sin sjukdom. Behandlingen innebär att patienten sover i ren luft. Studier visar att Airsonett hämmar allergin, minskar inflammationen, reducerar antalet astmaattacker och ökar livskvaliteten genom att skapa en allergenfri zon runt patienten under nattsömnen. ALLERGIFRIA ÄGG? I Australien pågår försök med att ta fram hönor som lägger ägg utan de proteiner som kan orsaka allergi. Om projektet lyckas betyder det att man kan köpa allergifria ägg samt att ett vaccin mot äggallergi kan tas fram. Forskarna använder sig av en ny metod som innebär att man ”stänger av” fyra av de 40 proteiner som finns i äggvita och är de som vanligen orsakar allergier. Man har även lyckats skapa proteinerna på konstgjord väg. Ett vaccin mot allergin kan finnas inom fem år. Risk för allergi startar under graviditeten ● VÅRD UTIFRÅN BEHOV. Vårdcentralerna i Stockholms läns landsting ska få möjlighet att inrätta särskilda mottagningar för patienter med astma/allergi och KOL. Förslaget togs fram i samarbete med Astma- och Allergiförbundets länsförening i Stockholm. – Astma och KOL är två av våra vanligaste lungsjukdomar och patienterna blir allt fler, säger Maria Fälth (KD), ordförande för landstingets beredning för de stora folksjukdomarna. – Vi vill att de ska få vård utifrån sina behov och av personal som har stor kompetens inom just det här området. Dessutom bidrar specialiseringen till att vi kan öka kunskapen om de här sjukdomarna, – De nya mottagningarna är ett led i vårt arbete för att förändra systemet för hur vårdcentralerna får pengar från landstinget. De ska ha ett samlat ansvar för vården av kroniskt sjuka och "vårdtunga" patienter när det gäller vård som inte kräver de stora akutsjukhusens resurser. Därför får de genom alliansens budget incitament för att inrätta astma- och KOL-mottagningar, säger Maria Fälth. Nya astmamottagningar
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=