A ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 6/2015 Lär dig INHALERA RÄTT Barnens allergi STYR FAMILJELIVET Förskolan Orion JOBBAR MED ATTITYDER PARFYMFRITT bäst för Auro
Frebaco Kvarn AB | Lidköping | Tel 0510 - 860 00 | frebaco.se Befriad. Den här müslin är fri från nötter. Liksom all vår müsli. Så har det varit sedan 1981. Nötter, i alla dess former, är strikt förbjudna hos oss. Det är unikt. Liksom att spannmålen kommer från åkrarna på Västagötaslätten, precis utanför vår kvarn. Det är marker som har oerhört låga halter av kadmium. Det är bra. Oerhört bra faktiskt. Bli ditt smartaste jag, pröva vår müsli idag. LEDAREN MARITHA SEDVALLSON förbundsordförande Viktigt lyssna på alla Astma- och Allergiförbundets styrelse, valberedning, revisorer och kansli har nyligen haft sin årliga, gemensamma planeringsdag. Det är en viktig dag för vårt arbete. En möjlighet för många att lyfta fram sina idéer och då vi kan se möjligheter och eventuella hinder ur flera perspektiv. Dagen byggde i år till stor del även på föreningarnas åsikter och visioner för framtiden, vilka diskuterades och samlades in vid Föreningskonferensen i maj. Det är viktigt att låta alla vara med i planering och diskussioner. Det ger en helt annan inspiration och arbetslust om man får vara med och påverka, tycka till och ta egna initiativ jämfört med om någon annan säger vad jag ska göra. Hur vet vi att vi arbetar med det medlemmar i föreningen vill? Skriv gärna till oss via niklas.olin@astmaoallergiforbundet.se och berätta hur just ni gör. Det kan ge tips och inspiration till andra föreningar. Närmast samlar vi kraft inför den Parfymfria vecka som lanseras vecka 44. Behöver vi verkligen en sån vecka? Ja tyvärr. Många begränsas kraftigt i sin vardag genom att andra, ibland av okunskap och ibland brist på respekt, använder parfymerade produkter. Detta även vid våra allmänna mötesplatser som kommunikationsmedel, vårdinrättningar, arbetsplatser, biografer, teatrar, idrottsevenemang, gemensamma tvättstugor… Ja, listan kan göras lång och det visar också hur stort problemet är. Många kommuner har idag anslutit sig till projektet En kemikaliefri förskola. En naturlig del i den inriktningen borde vara att även bli en doftfri kommun med en policy emot doftsättning i butiker och doftande personal i förskolor, skolor och omsorg.
3 ANNIKA OLSSON redaktör Vi pratar om anpassning. Vi pratar om vad vi har rätt till enligt lagen. Vi önskar att andra tar hänsyn till oss. Vad det egentligen handlar om är att vi vill kunna fungera tillsammans med andra. Varför är det så svårt? Det handlar om attityder. Jag vill att omvärlden tar sig tid att se mig som människa. Det vill nog de flesta av oss. Men ofta klampar jag på utan att tänka så mycket. Som att den jag möter också är en människa, med sina behov. Kanske räcker det att jag tvättar mina kläder i ett oparfymerat tvättmedel för att andra ska kunna åka samma buss som jag. Det är inte så svårt. Kanske gör det stor skillnad att jag fixar en laktosfri efterrätt på buffébordet så att alla får något gott. Det är inte heller så svårt. Det svåra är att stanna upp och tänka efter: hur liten konsekvensen är för mig och hur mycket det betyder för den andre. Tänk om det vore jag? Ta dig tid att se människan Innehåll 6/15 4 Familjen Berglunds resa blev en besvikelse Inget mjölkfritt på all inclusive-hotellet 9 Nätspanaren Zandra Zernell ger bästa internettipsen 10 Lär dig inhalera rätt Fysioterapeuten guidar dig bland de olika modellerna 12 – När det är som värst gör det ont i hjärtat Auro Inge Ricking är överkänslig mot dofter och kemikalier 14 Vad är doftöverkänslighet? 33 procent besväras av starka dofter 16 Recept Dumplings – små asiatiska knyten 18 Viktigt arbeta med attityder På förskolan Orion sätter man allergiska barn i första rummet 21 Med fokus på bemötande Unga Allergikers projekt LAGA skolan är inne på sitt andra år 22 Familjer med allergi berättar Så styr barnens hälsa vardagen 25 Aktuellt i förbundet Lidköpingsföreningen satsar på må bra-kurser 28 Anslaget Läsarnas egna sidor 18 4 16 12
4 Åsa och Tobias gifte sig i augusti 2010. Men någon bröllopsresa blev inte av då, Åsa var gravid med Tuva och sedan har två små ickor med krånglande magar tagit det mesta av föräldrarnas energi. Inför sommaren 2015 kände de sig redo att ge sig iväg på en sol- och badsemester. Valet föll på Side i Turkiet och i januari bokades resan. – För att försäkra oss om att det skulle bli så bra som möjligt bokade vi ett femstjärnigt hotell med all inclusive. Vi bokade via Ticket resebyrå och researrangör var Detur. Jag nämnde mjölkallergin redan vid bokningen och jag ck hjälp av resebyrån med översättning till turkiska. Åsa mejlade sedan direkt till hotellet för att förbereda dem och ck ett mycket vänligt svar, men som tyvärr visade att de inte förstod vad problemet var. – De svarade att de skulle köpa laktosfritt till oss, vilket förstås inte hjälper för Tuva och Tilda som är allergiska mot mjölkproteinet. Jag vände mig till Detur, men de hänvisade bara till hotellet. Jag ringde då direkt dit, men ck inga besked som lugnade mig. INGENTING FUNGERADE. Resan var dock bokad och familjen reste iväg för en veckas avkoppling i slutet av maj. – Tjejen i hotellreceptionen talade bra engelska och identi erade oss genast som familjen med mjölkallergi när vi checkade in. Det här blir bra, tänkte vi då. Det skulle visa sig vara att ropa hej för tidigt. De kommande dagarna fungerade ingenting som de hade hoppats. Restaurangen verkade inte ha nåtts av någon information och ställde sig oförstående till problemet. På eftermiddagarna dukades Den försenade bröllopsresan till det fina hotellet i Turkiet blev en besvikelse. Oförståelsen för döttrarnas mjölkallergi förtog glädjen med att äntligen komma iväg till sol och bad vid Medelhavet. TEXT LENA GRANSTRÖM FOTO EVA LIE Familjen Berglund har några tuffa år bakom sig. När äldsta dottern Tuva föddes tog det inte lång tid innan Åsa och Tobias misstänkte att något inte var som det skulle. Flickan verkade ha ont i magen och låg under barnavårdscentralens viktkurva. – Jag ammade ju Tuva och provade att utesluta mjölk ur min kost, men vi märkte ingen stor skillnad. Men när jag sedan började med mjölkprodukter igen blev hon mycket sämre, berättar Åsa Berglund. När sedan lillasyster Tilda föddes två år senare var de redan från början uppmärksamma på problemet och kunde snart konstatera att även hon var allergisk mot mjölkprotein. – Hotellet förstod inte PROBLEMET Kul att leka med pappa i poolen. För Tuva och Tilda blev resan trots allt något de minns med glädje. FOTO: PRIVAT
5 det upp en stor glass- och kakbuffé. Där fanns ingenting som Tuva och Tilda kunde äta. – Tilda är för liten för att förstå, men Tuva såg ju hur de andra barnen kunde välja och vraka bland en massa olika glassmaker. Då är det inte roligt att bli erbjuden ett äpple. Tobias och jag kunde ju inte heller förse oss från buffén, det hade känts så orättvist mot barnen. EN KLEN TRÖST. De gjorde vad de kunde för att kompensera och hittade en affär bredvid hotellet med ett litet sortiment av godis, men det var en klen tröst jämfört med dignande dessert- och kabord. – I samband med lunchen fanns alltid jordgubbar och melon, men när vi bad att de skulle ställa fram det även på eftermiddagen ck vi svaret att det inte gick, det serverades endast vid lunch. – Vi hade med oss gröt och eget smör, det blev räddningen när de inte kunde ordna några alternativ i restaurangen. Vi ck höra att sådana allergiproblem nns inte i Turkiet och därför nns inga specialprodukter att få tag på där. Först fjärde dagen ck Åsa och Tobias prata med kökschefen och då kände de äntligen att de möttes av någon som förstod. Han tog sig tid att gå med dem till buffén och förklara vad de skulle kunna äta. En tysk turist ryckte hjälpsamt in som tolk. – Jag önskar att resebolaget hade förklarat mer innan att de inte kunde leva upp till önskemålen om allergianpassning, då hade vi bokat något annat. När vi klagade i efterhand blev vi hänvisade till information på deras hemsida om att de inte garanterar att hotellen kan tillhandahålla specialkost, men den informationen var väl dold. – Människor med matallergi är ju en stor grupp som borde vara lönsamt att rikta sig till, tycker Åsa. Vi vill gärna resa igen, men vi vill förstås inte riskera barnens hälsa. FAMILJEN: mamma Åsa, pappa Tobias, Tuva 4 ½ år och Tilda 2 ½ år. BOR: Ängelholm ALLERGIER: Båda barnen har mjölkproteinallergi. Familjen Berglund har inte blivit avskräckta från att resa, men de kommer att vara om möjligt ännu mer noggranna i sina förberedelser nästa gång. – De vill ju vara som alla andra barn
6 ALLTID TVÅ. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har genomfört en granskning av adrenalinsprutor som används av patienten själv för behandling av akuta allergiska reaktioner, så kallade adrenalinpennor. Adrenalinpennor kan vara livräddande i väntan på akut medicinsk hjälp. Granskningen föranleddes av farhågor om att de sprutor som nns tillgängliga når alltför ytligt under huden, i stället för som avsett i en muskel, vilket kan försena effekten av adrenalinet. Efter att ha bedömt alla tillgängliga data bekräftar EMA:s vetenskapliga kommitté att injektion av läkemedlet i en muskel är det bästa sättet att få ett snabbt svar vid anafylaxi, svåra allergiska reaktioner. Kommittén noterade att era faktorer kan påverka om adrenalin verkligen hamnar i en muskel. Sådana faktorer är nålens längd, tjockleken av underhudsfettet, hur adrenalinsprutan fungerar, till exempel om den är fjäderdriven eller inte, den vinkel i vilken sprutan placeras mot huden och den kraft som används för att aktivera den, samt hur väl användaren följer anvisningarna för injektion. Kommittén konstaterade att det är mycket viktigt att användaren får en ordentlig utbildning. De företag som marknadsför adrenalinpennor kommer därför att bli ombedda att utveckla mer effektiva undervisningsmaterial för att säkerställa en optimal användning av sprutorna. Materialet kommer bland annat att innehålla en adrenalinpenna anpassad för övningsbruk. Produktinformationen kommer också att rekommendera att patienter bör förskrivas två sprutor som de alltid ska bära med sig och att familjemedlemmar, vårdare eller lärare bör utbildas i hur sprutan ska användas. Kommittén konstaterade även att ytterligare uppgifter bör tas fram för att bättre förstå hur adrenalinet sprids i kroppsvävnader när det ges med de olika sprutorna. Kommitténs rekommendation kommer nu att överlämnas till Europeiska kommissionen som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet för hela EU. Om du har några frågor om din behandling, kontakta din läkare, den vårdinrättning där du fått recept på din adrenalinpenna eller ett apotek. NOTISER FLER FÅR KÖTTALLERGI Allt fler svenskar drabbas av köttallergi. Det finns ungefär 200 kända fall i Stockholmstrakten och i södra Sverige, men exakt hur många som har köttallergi vet man inte. Svenska forskare har visat att fästingbett kan orsaka köttallergi via kolhydraten alpha-gal som finns i fästingarnas mag-och tarmkanal. Det leder till att man inte längre tål kött från nötkreatur, lamm, gris och vilt. Vissa måste även undvika livsmedel med gelatin. Symtomen kan vara kliande utslag, magsmärtor, diarré och illamående. Ungefär hälften får andningsbesvär eller blodtrycksfall. SL TAR BORT NÖTTERNA Stockholms Lokaltrafik har beslutat att ta bort alla påsar med hela nötter ur Selectas sortiment i automaterna på sina stationer. Detta efter att Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län väckt frågan i trafikförvaltningens samverkansråd. Arbetet med att ta bort nötpåsarna, vilket även medför att automaterna måste byggas om för annan produkt, kommer att påbörjas under oktober och beräknas vara klart under november. ANTIHISTAMIN MOT CANCER En grupp forskare i Lund har studerat alla de nära 55500 patienter med bröstcancer i Sverige som fått sin diagnos under åren 2000–2008, och sett om patienternas överlevnad påverkats av läkemedel som inte hade med cancersjukdomen att göra. De fann att bröstcancerpatienter som använt antihistaminer hade en bättre överlevnad än patienter som inte gjort det. Kopplingen fanns där oavsett patienternas ålder, allergiform, om de varit östrogenberoende eller inte. Bättre utbildning om adrenalinpennor behövs FINNS INNE OCH UTE. Flamskyddsmedel från datorer, textilier och plaster kan på olika sätt spridas till vår innemiljö. Flera av dessa ämnen har visat sig vara skadliga. Svenska Miljöinstitutet IVL har deltagit i ett EU-program som har studerat hur, och i vilken omfattning, amskyddsmedel som används i vanliga konsumentprodukter och byggmaterial tas upp i människan och i vilken mån sådan exponering leder till hälsorisker. Många konsumentprodukter behandlas med amskyddsmedel för att bli mer brandsäkra, framför allt plaster och textilier. Medlen kan läcka ut under tillverkningsprocessen men också när de används eller skrotas. Prover visar att koncentrationerna av amskyddsmedel i luft och mark ökar ju närmare centrum i en stad man kommer. Forskarna har även studerat vilka hälsoeffekter amskyddsmedel kan ha och undersökt om de kan ge upphov till allergiska eller astmatiska besvär. Resultatet visar att de som exponeras för amskyddsmedlet HBCD kan utveckla en större känslighet för kvalster. Studierna visar även att det nns en risk att amskyddsmedel har effekter på cellnivå men att de halter som generellt förekommer i damm är för låga för att ge någon påverkan. Forskarna kunde inte heller hitta något samband mellan exponering av amskyddsmedel och astma bland de individer som deltog i studien. Flamskydd ökar risken
7 PLOCK BARNSLIGT BRA MINIMERA KEMIKALIERNA. I Kronans Apoteks sortiment med egna märkesvaror finns en komplett serie för barn, Kronans Apotek Barn – produkter med milt och skonsamt innehåll. Alla hud- och hårvårdsprodukter är Svanenmärkta, fria från färgämnen, parfymer och parabener. Flera av produkterna är även Svalanmärkta, alltså rekommenderade av Astma- och Allergiförbundet. EN LUFTTÄT LÖSNING SMART FLASKA. Bodylotion, duschcreme, schampo med mera finns i en speciellt utformad förpackning från Sterisol, som hindrar luft att komma in. Det gör att produkterna, förutom att vara parfymfria, inte heller behöver innehålla konserveringsmedel. I MATAFFÄREN BILLIGA VARDAGSVAROR. Lågprisserien Garant Såklart hittar du i Willys, Hemköp och några andra butiker. I serien finns det mesta du behöver i hygien-, tvätt- och städväg. FÖR HUD OCH HÅR STORT SORTIMENT. ELW-serien innehåller en rad hygien-, hår- och hudvårdsprodukter, till exempel makeup remover, antiage dagcreme och hårmousse. Det finns även en barnserie med bland annat en fiffig balsamspray där man kan reglera strålen. Säljs i Apoteksgruppens butiker. TVÄTTAR RENT UTAN DOFT LÄTT ATT HITTA. Allt för tvätt och disk finns i Neutral-serien, som säljs i de flesta livsmedelsbutiker. I samma serie hittar du även hår- och hudvårdsprodukter för både vuxna och bebisar. Du hittar många fler parfymfria produkter i listan Svalanmärkt på www.astmaoallergiforbundet.se.
Gå in på www.oceanbutiken.se. Ange koden allergi2015 och få 15% rabatt på hela ditt köp. Beställer du innan 4 oktober bjuder vi på frakten. OCEANs produkter är klimatsmarta och tillverkas i vår fabrik i Vadstena. Med OCEANs astma- och allergivänliga produkter hjälper du både kropp och miljö utan att behöva kompromissa med resultatet. Köp OCEANs produkter. De är bra både för dig och miljön. Hej! OCEAN säljs även i dessa butiker: Granngården, Bolist, Kalmar Lantmän, Lantmännen Maskin, Lantmännen LSAB, Martin & Servera, Nordpost, Fredells byggvaror För fler återförsäljare på din ort se: www.oceanprodukter.se För nästa generation www.oceanbutiken.se Närproducerat Allergi & miljövänliga produkter direkt hem till dörren!
9 Ny krönikör i Allergia ZANDRA ZERNELL FACEBOOKGRUPPER – EN GULDGRUVA Våra magar kurrade högt där vi stod inne på Skansen, sonen och jag. Planen var att grilla korv, men både korven och brödet i kiosken visade sig innehålla mjölkprotein. Nu funderade vi så det knakade, var kunde vi äta i stället? Efter en stunds irrande hittade vi till slut ett stånd där det sotades strömming – och matkrisen var löst för den gången. Numera gör jag lite mer research inför ett nytt ut yktsmål. Ett av de bästa sätten är att kolla i någon av Facebooks alla diskussionsgrupper för allergiker, de är en riktig guldgruva. Där går både att fråga om tips och att söka bland alla tips som redan nns. Om gruppen är sluten krävs det förstås att man blir medlem först. Men sen är det bara att skriva in en plats i den lilla sökrutan längst upp till höger på sidan. Glutenfri pizza nära Sergels torg i Stockholm? Check! Mjölkfri glass på Öland? Check! En mataffär med allergivänligt utbud i centrala Paris? Check! Ibland blir jag nästan rörd när jag tänker på alla dem som lägger timmar varje vecka på att dela med sig av tips på matställen de besökt, allergivänliga produkter de hittat i frysdiskarna eller tvetydigheter de nosat upp i innehållsförteckningarna. Och jag är uppenbarligen inte den enda som uppskattar tipsen som delas ut. Antalet medlemmar i allergigrupperna har ökat explosionsartat de senaste åren. Facebook-grupper som Vi som har barn med mjölkproteinallergi eller Vi med celiaki har vuxit från några hundra medlemmar till ett par tusen. Några som kanske inte uppskattar alla ivriga tips lika mycket som oss andra är de restauranger, butiker och fabrikanter som inte har någon koll alls på hur man underlättar livet för en allergiker. De senaste veckorna har allergigrupperna varnat för jordnötsolja i populära chips, spår av mjölk och gluten i en stor biografkedjas mjölk- och glutenfria popcorn och om en pizzeria i Eslöv som ska ha bakat ut sin glutenfria pizzabotten på ett mjölat bakbord. Sådana varningar får stor spridning på nätet och företagen riskerar att förlora kunder. Men för den som kan bli svårt sjuk av allergenerna det slarvas med är informationen guld värd! Även här går det att se alla inlägg med varningar som gjorts genom att söka på ordet ”varning” i gruppernas sökruta. Det tycker jag är smart. Även om det såklart alltid är bra att själv kolla så att varningarna har fog för sig. ZANDRA ZERNELL Zandra Zernell kommer, med början i detta nummer, att dela med sig av tips och funderingar om allt spännande och matnyttigt som finns att läsa om allergier på nätet. Framför allt i sociala medier och i bloggar. VEM ÄR DU? – Jag är 35 år, blivande tvåbarnsmamma och bor i södra Stockholm. VAD HAR DU FÖR ERFARENHET AV ALLERGI? – Framför allt som förälder. När min son var några månader gammal upptäckte vi att han var allergisk mot mjölkprotein och ägg. Det var inte helt lätt, eftersom personalen på barnavårdscentralen knappt hade några kunskaper alls om detta, så jag ck ta reda på mycket själv innan vi kom i kontakt med läkare. Själv är jag pollenallergisk, särskilt mot gräs, och har även en syster som är svårt jordnötsallergisk. VAD JOBBAR DU MED? – Jag har tidigare arbetat som nyhetsreporter och redaktör, men jobbar sedan några år tillbaka som frilansjournalist. Mina intresseområden är allergi och hälsa, arbetsliv och arbetsmarknad samt livsstils- och miljöfrågor. VAD GÖR DU ANNARS PÅ FRITIDEN? – Träffar vänner, hamstrar tidningar och tidskrifter av alla slag och letar efter nya lekparker att hänga i med min 2,5-åring. FAVORITBLOGG? – Jag gillar den superhajpade receptbloggen Green kitchen stories, eftersom paret som ligger bakom bloggen lagar vegetarisk mat som ofta både är mjölk- och äggfri och samtidigt jättegod! FOTO: JEANETTE HÄGGLUND
10 Om patienten inte får tillräcklig effekt av sin medicin kan det bero på att inhalationstekniken inte är tillräckligt bra eller att inandnings ödet inte är tillräckligt starkt, säger Ewa-Lena Johansson, med dr och specialistsjukgymnast på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Med rätt inhalationsteknik kommer en större del av medicindosen ner i lungorna, och det är en förutsättning för att sjukdomen ska bli tillräckligt behandlad. Felaktig användning av inhalatorn kan också leda till en överkonsumtion av medicin, för att kompensera för den uteblivna behandlingseffekten. – Det händer att det skrivs ut kombinationspreparat direkt istället för att trappa upp medicineringen gradvis. Men man ska inte suga i sig medicin som man inte blir hjälpt av. Om medicinen inte ger full effekt så kan det antingen bero på att det inte är rätt medicin eller dos, eller på att den inte tas på rätt sätt. Därför är det då viktigt att be mottagningen kontrollera inhalationstekniken. – Kanske kan den förbättras, kanske ska du byta inhalator. Detta kan påverka lungfunktionen i positiv riktning. Om effekten ändå uteblir så kan det vara diagnosen som ska ifrågasättas. MÅNGA GÖR FEL. Ewa-Lena Johansson har arbetat som sjukgymnast vid astma- och allergikliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg i mer än 25 år. Hon gjorde tidigt en mindre studie av inhalationsteknik, på patienter över 55 år med astmadiagnos. Endast 25 procent av dem hade tillräckligt bra teknik. Aktuella större forskningsstudier visar att mellan 40 och 90 procent av de undersökta har felaktig inhalationsteknik. Det nns några viktiga skillnader i hur man ska använda en inhalator, beroende på om den innehåller spray eller pulver. För pulverinhalatorn är grundregeln att inandningen ska vara stark och snabb. Inandningen förbereds genom en rejäl utandning. Ofta nns också en instruktion som säger att man ska hålla andan efteråt. – Men när det gäller pulver så nns det inte så mycket stöd i forskningen för att man behöver hålla andan, säger Ewa-Lena Johansson. Det är förskrivande läkare som gör valet mellan spray och pulver. En PIF-mätare (inandningsmätare) kan användas för att mäta om luft ödet är tillräckligt kraftfullt för en pulverinhalator. – Alla kan inte andas in tillräckligt starkt för att driva medicinen ur sin pulverinhalator. Speciellt inte patienter med svår KOL. HÅLL ANDAN. Spray ska inte andas in med samma kraft. Tvärtom, den ska inhaleras sakta och det ska ta fem sekunder. Inandningen ska vara långsam Har du pulver eller spray i inhalatorn? Olika innehåll kräver olika teknik. Det är viktigt att veta hur inhalatorn ska användas och att andas in medicinen på rätt sätt – annars blir inte effekten tillräcklig. Lär dig INHALERA RÄTT TEXT ANNIKA GRANSTEDT FOTO COLOURBOX Ewa-Lena Johansson är fysioterapeut och har arbetat med astmapatienter över 25 år. Sprayinhalator (PMDI, dosaerosol) GÖR SÅ HÄR: 1. Skaka inhalatorn. 2. Gör en ordentlig utandning för att förbereda inandningen. 3. Tryck ut medicinen och andas in långsamt. Räkna till fem sekunder. 4. Håll sedan andan i 10 sekunder. FOTO: CICCI JONSSON Medicinen sprayas ut i form av ett moln som ska dras långt ner i lungorna, därför är det viktigt att andas in på rätt sätt, annars blir en del av medicinen kvar i munnen. Inandningen måste göras i direkt anslutning till avfyrandet av dosen.
11 eftersom det är ett moln av partiklar som ska ner i lungorna. När inandningen har avslutats ska man hålla andan i tio sekunder. Det är viktigt att hålla andan för att få full effekt av medicinen, och forskning har visat att detta verkligen gör skillnad just när det gäller sprayer. Att använda spray kräver viss koordinationsförmåga. Medicinen ska tryckas ut samtidigt som andetaget påbörjas. Detta moment kan underlättas genom att använda en spacer, så att medicinen först sprutas in i behållaren innan den andas in. Om molnet av medicin inte andas in på rätt sätt kommer en del att stanna kvar i munnen istället för att nå lungorna. FLERA OLIKA TYPER. Före förbudet mot att använda freon var inhalationsläkemedlen sprayer som drevs av freongas. Därefter kom pulverinhalatorerna. Nu är sprayerna tillbaka igen med nya drivmedel och de ökar sin andel av marknaden. Det pågår en stark utveckling av inhalatorer, men Ewa-Lena Johansson påpekar att användarvänligheten fortfarande behöver bli bättre. Patenten har gått ut på många ämnen, både enskilda substanser och kombinationspreparat, och det är anledningen till att det kommit så många nya varianter av inhalatorer under de senaste åren. I januari 2015 fanns cirka 14 olika inhalatorer som är godkända av Läkemedelsverket, från olika tillverkare, men med delvis samma innehåll, det rör sig om 6–7 verksamma ämnen. Det kan vara så att motsvarande ämne nns mer lättillgängligt i en annan inhalator, men ofta är det enbart färg och design som skiljer sig åt, eftersom innehåll och utformning är ungefär likadan. – Många företag vill vara med på marknaden, inhalatorer är kassakor. En grov skattning av antalet personer med astma eller KOL ger cirka en miljon människor i Sverige som behöver inhalationsläkemedel dagligen. TRÄNING GER FÄRDIGHET. Det viktigaste när det gäller att välja inhalator är att den ska fungera och passa både personens förmåga att använda den och individens intressen, så att exempelvis en simmare inte får en fuktkänslig medicin. – Om du trivs med din inhalator och den fungerar så nns ingen anledning att byta, säger EwaLena Johansson. Den man trivs med, den använder man. Min erfarenhet är att de allra esta patienter som fått träna kan lära sig att andas in med tillräckligt bra teknik för att, i alla fall av den anledningen, få full effekt av sin inhalator. – Läs alltid instruktionen som följer med inhalatorn Pulverinhalator (DPI, dry powder inhalation) GÖR SÅ HÄR: 1. Håll inhalatorn upprätt (Easyhaler ska skakas) och dra eller tryck fram en dos. 2. Gör en ordentlig utandning. 3. Sätt inhalatorn horisontellt mellan tänderna och slut läpparna om den. 4. Andas in kraftfullt och djupt från start. 5. Ta inhalatorn från munnen (håll andan några sekunder om instruktionen säger det) och andas ut. Det är viktigt inhalera med kraft, inandningen måste ge ett kraftigt luftflöde från början av andetaget. Det behövs för partiklarna både ska drivas ut ur inhalatorn och slås sönder, så att de blir tillräckligt små för att kunna andas in och transporteras tillräckligt långt in i lungorna.
12 lösningsmedel, impregneringsmedel, plaster, bilavgaser, simhallar, kollektivtra k – listan kan göras lång på saker och miljöer som ställer till det. – De esta affärer parfymerar sin miljö för att den ska verka tilltalande, säger Auro Inge Ricking. Om min dotter behöver nya underkläder skickar jag någon annan eller så handlar jag på nätet. SL hade tidigare en dekal med en överkryssad parfym- aska längst fram i bussen som reserverade området för allergiker. Nu nns bara den överkryssade hunden kvar. Auro Inge Ricking önskar att SL återinförde parfym- askan då det skulle bidra till upplysning och eftertänksamhet. – Jag tror att människor skulle tveka att sätta sig där med kroppen full av parfym. De skulle gå längre bak och jag skulle känna mig fredad. SJÄLVBILD OCH FÖRDOMAR. Hon åker fortfarande kollektivt även om det är mer sällan än vad hon skulle vilja. – Oftast cyklar jag, men jag undviker att göra saker för långt bort. Fast samtidigt, man måste leva också! Särskilt om man har en dotter som vill gå på museum ibland. Men spontana ut ykter är det inte tal om. Dagsformen är viktig, liksom hur vädret är – besvären blir värre vid tung och fuktig luft. – Jag måste också veta om något viktigt är inplanerat dagen efter. Förskollärare, gatukonstnär, instruktör i självförsvar och ensamstående mamma på halvtid – Auro Inge Ricking har tyckt om att ha mycket omkring sig och är i grunden mycket social och älskar att umgås med människor. Men för tio år sedan kom symtomen smygande i form av huvudvärk. Och för tre år sedan förvärrades allt och hon ck andningssvårigheter, hosta, ansatta stämband, nästäppa, ammig och brännande hud samt koncentrationsproblem. Därtill en trötthet hon beskriver som bedövande. – När det är som värst gör det till och med ont i hjärtat och i lungorna, säger Auro Inge Ricking när vi träffar henne hemma på balkongen i Hägersten. Till slut ck hon diagnosen kemisk hyperreaktivitet som innebär en överkänslighet mot kemikalier och dofter. Sedan tidigare ordentligt födoämnesallergisk och utrustad med adrenalinpenna, ck hon höra att ingen behandling fanns, det enda hon kunde göra var att undvika det hon blev sjuk av. Det skulle visa sig vara lättare sagt än gjort. DOFTANDE OMVÄRLD. Parfymer och cigarettrök är det som gör Auro Inge Ricking sjukast. Problemet är att parfymerade produkter blivit så pass vanliga att det är svåra att undvika. Liksom kemikalier. Tvättmedel, tandkräm, hårspray, rengöringsmedel, smink, nagellack, lim, TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO JENS SØLVBERG Andras parfym och starka dofter tvingar Auro Inge Ricking till en livsstil och ett förhållningssätt som egentligen inte alls passar henne. Sedan några år är hon starkt överkänslig och måste parera dofter och kemikalier varje dag. SOM ETT SLAG I ANSIK Parfymfritt tvättmedel borde alla ha, tycker Auro. Auro Inge Ricking är
13 Auro Inge Ricking berättar att diagnosen har påverkat hennes självbild och att hon får kämpa för att bibehålla bilden av sig själv som kompetent, utåtriktad och social. Att det bara är yttre omständigheter som tvingar henne att dra sig undan hemma och vara försiktig. – Det är inte jag att vara så här misstänksam mot folk. Jag har fått skaffa mig fördomar för att skydda mig själv. Jag har lärt mig att känna igen på folks utseende vem som är parfymerad. Det är jättehemskt men väldigt ofta stämmer det, tyvärr. Jag vantrivs förskräckligt inombords med det. KURERAR SIG FRISK. Det stressiga jobbet som förskollärare är hon sjukskriven ifrån, en utmattningssituation gjorde det ohållbart för kroppen att vara kvar. Liksom att det i en förskolemiljö är fullt av rengöringsmedel, plaster och parfym på kollegor, föräldrar och till och med barn. – Jag hade svårt att få gehör för mina problem. Min känsla är att jag upplevdes som besvärlig. Jag försökte hänvisa till vår policy om att barn också ska vistas i en doftfri miljö, men det hjälpte inte. Till slut ck jag det slängt i ansiktet: ”Sök dig till en allergiförskola om du är så känslig”. Just nu mår hon bättre än på länge efter att ha totalsanerat sitt hem på kemikalier och andningsövningarna på stressrehabiliteringen tycks hjälpa. Kanske startar hon i framtiden en doftfri konstnärsskola för barn? Eller blir receptionist på en liten arbetsplats där det är okej att be kollegerna visa hänsyn? – Att jobba på Astma och Allergiförbundet vore drömmen! säger hon och skrattar. KTET instruktör i självförsvar och känner inte igen sig själv som en person som drar sig undan och är försiktig. – Jag har fått skaffa mig fördomar
14 Inom det övergripande begreppet kemisk överkänslighet ryms definitionerna Idiopatisk miljöintolerans tillskriven kemikalier (IEI-C), Multipel kemisk känslighet (MCS), Sensorisk hyperreaktivitet (SHR) och Sjukahussyndromet (SBS). De överlappar varandra, men kriterierna skiljer sig något åt. Sensorisk hyperreaktivitet, SHR, anses bero på en ”överretbarhet” i det sensoriska nervsystemet. Ett doftande ämne kan, förutom att signalera genom luktsinnet, även stimulera det så kallade kemestetiska sinnet via särskilda receptorceller i slemhinnorna i näshåla, munhåla och hals och på hornhinnan. I vanliga fall svarar luktsinnet och ger oss en förnimmelse av lukt långt innan det kemestetiska sinnet reagerar. Hos patienter med SHR verkar det kemestetiska sinnet av ännu okänd anledning överreagera och som en följd ge sensorisk hyperreaktivitet. SHR är relativt vanligt bland vuxna svenskar, drygt sex procent uppfyller kriterierna för diagnos. Långt er, omkring 33 procent, anger själva att de har någon form av doftöverkänslighet. INGEN ALLERGI. Patienter med SHR beskriver ofta luftvägssymtom som liknar dem som kan ses vid astma, allergi eller KOL. Ber man en patient med SHR att själv peka ut var i luftvägen symtomen sitter, så är det vanligt att de pekar mot halsen/struphuvudet. Vid SHR uppstår inte någon tilltäppning av luftvägarna som vid astma. Det rör sig inte heller om någon allergisk reaktion där man kan utveckla IgEantikroppar mot olika ämnen. Förutom luftvägssymtom så beskriver en del patienter med SHR Vad är DOFTÖVERKÄNSLIGHET? I dagligt tal kallar vi det doftöverkänslighet. Inom vården används begreppet sensorisk hyperreaktivitet, SHR, för den grupp av patienter som får luftvägsbesvär av dofter och kemikalier. Tips: Nätverket www. doftoverkanslig. se, webbsidan www.doftfri.se, forskningssidan www.tilia.se, Facebookgruppen In the air-be aware. också mer allmänna symtom, som huvudvärk, yrsel, trötthet och svettningar. Många anger också problem från luftvägarna vid ansträngning och kyla. När andra diagnoser, som till exempel astma, allergi och KOL, har uteslutits nns en metod att utreda SHR; att genomgå ett capsaicintest på en specialistklinik. Capsaicin, som är den starka ingrediensen i spansk peppar (chilipeppar), har sedan decennier i inhalerad form använts som hostframkallande medel bland annat i studier rörande hostmedicin. Ett inhalationstest med capsaicin har utvecklats för diagnostik av patienter med SHR som visats reagera med mer hosta än astmatiker och friska försökspersoner. Astma eller allergi i sig utesluter inte känslighet för doftande irriterande ämnen; en patient kan ju lida av mer än en sjukdom. LINDRING MEN INGEN BOT. Några vetenskapliga studier om olika läkemedels effekt vid SHR nns inte. Ofta är det möjligt att sluta med en del mediciner utan att symtomen försämras. Det är dock viktigt att inte experimentera med sina mediciner på egen hand, all förändring av medicinering ska ske i samråd med behandlande läkare. Ibland kan det röra sig om en kombination av olika luftvägssjukdomar som ska behandlas på bästa sätt. En del patienter med SHR upplever att antihistaminer, luftrörsvidgande och hostdämpande mediciner har viss symtomlindrande effekt. För patienter med uttalade rinitsymtom kan ibland en nässprej med kortison lindra besvären. Olika kodein- och mor nbaserade hostdämpande läkemedel kan ibland lindra besvärlig hosta, men då är det viktigt att notera de negativa effekter som ett långvarigt bruk av läkemedel som innehåller mor n och kodein kan medföra. Fysioterapi med fokus på luftvägar och lungor, som utgår från patientens individuella problem och symtom, kan hjälpa. Källa: Doftöverkänslighet – sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna, en kunskapssammanställning utgiven av Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Kommer inom kort att kunna beställas på www. allergiforskning.se. TEXT LENA GRANSTRÖM
Sov gott, kvalsterallergiker! Medeca kvalsterskydd minskar allergibesvären och astmamedicinering Medeca kvalsterskydd minskar allergi-, astma- och eksembesvär hos upp till 88% av patienterna, minskar astmamedicinförbrukning med 50% och förbättrar sömnen visar 24 studier. Mjuk bomull för skönare sömn Medeca Kvalsterskydd Bomull har gjorts ännu mjukare och skönare. Det ger en naturlig känsla mot din hud. En trygg investering i bättre hälsa Försäkring som täcker sjukdom, t ex Barnförsäkring, betalar i de esta fall Medeca allergiskydd. E ektgaranti – Har du kvalsterallergi och skydden inte ger e ekt får du returnera dem inom 30 dagar och få pengarna tillbaka. 10 års garanti. Medeca kvalsterskydd är Sveriges mest använda allergiskydd och det enda i bomull. Beställ på medeca.se eller telefon 018-258530
RECEPT
17 salladslöken och risvinägern och fräs cirka en minut. Dra pannan från värmen och blanda ner vattenkastanjerna, ingefäran, fisksåsen, och sojan. Som alternativ till fisksås ta mer av sojan eller knaperstek 2–3 skivor rökt bacon, finhacka dem och blanda i färsen för att få lite rökig sälta. Sojasås med sting 1 dl soja 2 msk sesamfrön 2 msk honung 1 tsk riven ingefära ½ lime 1 vitlöksklyfta Blanda ihop alla ingredienser i en kastrull. Värm på svag värme så att honungen löser sig. Ställ att svalna. Gurksås 0,5 dl kokande vatten 2 dl vinäger 1 dl socker 1–2 tsk salt 1 gurka 3–4 schalottenlökar 1 röd chili (valfritt) 2 msk hackad koriander Blanda ihop vatten, vinäger, socker och salt, koka upp och Kantarellfyllning 2 dl hackade kantareller 1 schalottenlök 0,5 dl böngroddar 2–3 msk västerbottenost eller soja cream cheese 2 blad pakchoi 1 msk neutral olja eller sesamolja salt, peppar, socker Hacka kantarellerna, löken och pakchoien fint. Riv osten. Fräs kantarellerna i olja till dess att vätskan gått tillbaka in i svampen. Dra ett par drag med pepparkvarnen över svampen och salta efter smak. Strö sedan en nypa socker över. Låt lök, pakchoi och böngroddar fräsa med i cirka en minut. Dra från spisen och blanda i osten. Fläskfärsfyllning 200 g fläskfärs 1 salladslök 1 tsk sesamolja eller neutral olja 0,5 tsk risvinäger 0,5 msk fisksås eller 2–3 skivor bacon 0,5 msk soja 1 tsk riven ingefära 3 msk hackade vattenkastanjer Hacka salladslök och vattenkastanjer fint och riv ingefäran. Fräs färsen i oljan tills den är genomstekt, lägg i Dumplingsdeg 2,5 dl Semper finmix 1–1,5 dl vatten Blanda mjöl och vätska i en bunke och knåda ett par minuter, tills degen fått en smidig konsistens och inte kladdar. Täck med en fuktad handduk och låt vila cirka 30 minuter. Knåda degen på nytt i cirka en minut. Dela i 4 lika stora bitar. Rulla dem till längder. Skär varje längd i 6 bitar (för 24 dumplings). Tryck ut varje bit till en platt kaka. Kavla, eller tryck ut till millimetertunna rundlar. Lägg 1 matsked av fyllningen i ena halvan av den cirkel du kavlat ut och vik över den andra halvan, kläm till och nyp ihop. Dumplings kan tillagas på olika sätt, antingen genom att fritera, steka, koka eller ångkoka. Vid stekning och ångkokning: stek i lite olja i het panna för att få lite färg på båda sidorna, ångkoka sen i 5–6 minuter. Har man inget att ångkoka i, går det bra att hälla lite vatten, ett par millimeter, i stekpannan, sätta på ett lock och ångkoka i 5–8 minuter. Lägg något i botten på pannan så att knytena kommer upp en bit och inte ligger direkt i vattnet. Håll lite koll i pannan så att inte allt vatten försvinner, fyll då på. Vid ångkokning: ångkoka direkt i 5–8 minuter. Även här går det att använda stekpanna med något i botten om man inte har något att ångkoka i. Gör dina egna dumplings med säsongens smaker blandat med asiatiska. Servera dem med dippsås och en krispig sallad eller lägg de ångkokta knytena i din favoritbuljong och gör en mättande soppa. RECEPT LINDA SVENSSON FOTO JENS SØLVBERG rör tills sockret löst sig. Hacka gurkan i halvcentimeterstora bitar. Skiva löken tunt. Dela chilin och ta bort fröna och skiva även den. Hacka koriandern. Blanda ihop allt strax innan servering Krispig sallad Vitkål, morötter, sockerärtor, böngroddar, purjolök och eventuellt glasnudlar Strimla och blanda i en snabb dressing med sesamolja, farinsocker, limejuice och fisksås. DUMPLINGS Tips Det finns färdiga såser för dumplings. Ofta innehåller de sojasås och i sojasås finns det vete. Livsmedelsverket har analyserat gluten i olika sojasåser som deklarerade vete. Gluten påvisades inte i de "klassiska" sojasåserna. Maggi Smaksättningssås eller Maggi dipping sauce är ett alternativ, utan vete, som påminner om sojan. Fisksås innehåller, som det låter, fisk, ofta ansjovis, som ersättning använd soja. Det finns även recept på vegetariska varianter att prova sig fram med att hitta på internet.
18 Barn och ungdomar med allergi får inte alltid ett bra bemötande från omgivningen. Det kan vara svårt att få förståelse – i värsta fall upplevs de som jobbiga och krångliga. På förskolan Orion i Järfälla jobbar personalen aktivt för ett bättre bemötande. – Det är enkelt att få barnen att förstå, det är vuxna som är problemet, säger biträdande rektor Suzanne Nilsson. TEXT MARIA HAGSTRÖM FOTO MARTINA HOLMBERG Det är full aktivitet innanför förskolans grindar. Barnen är på väg in för samling. Skor åker av, det leks en stund med kastrullen på låtsasspisen, sedan sitter alla i en ring på golvet. I dag är det sagoläsning, men det är också här som förskolelärarna ibland pratar om allergier: om att vissa inte tål äpplen och päron, men kan äta banan och apelsin, att en del inte tål mjölk och vad som händer när man får i sig det. – Det är inte svårt att få barnen att förstå att kompisen inte får dricka mjölk eller klappa katten. Det är enklast att jobba med barnen, de har inte förutfattade meningar som vi vuxna. Barn är så mycket här och nu och de förstår att det nns olikheter – det är inget konstigt för dem. Det är inte barnen som är problemet, det är vi vuxna, säger biträdande rektor Suzanne Nilsson. Hon har jobbat med allergifrågor ända sedan hennes egna barn var små. Första barnet visade sig vara väldigt allergisk och när det var dags att börja förskola fanns det en rädsla att ta mot honom, eftersom han kunde få allergichocker. Sonen blev nekad förskoleplats och Suzanne Nilsson hade inget annat val än att vara hemma med honom. I några år jobbade hon som dagbarnvårdare och tog emot andra allergiska barn i hemmet. Så småningom tog hon initiativ till en allergiförskola i kommunen, som fortfarande nns kvar. – På den tiden, det var kring 1990, var inte personal så utbildad och kunnig i det här. Det var många turer som förälder att stånga sig blodig och försöka få en förståelse, säger hon. När hennes barn började skolan mötte de återigen motstånd, det var inte helt lätt att få andra att förstå att det är – Barn ska INTE ha det kämpigt här Suzanne Nilsson, biträdande rektor på förskolan Orion i Järfälla, med barnen Felix, Matilda och Freija.
19 viktigt att inte klappa hunden eller katten eller spruta på sig parfym innan de lämnade sina barn i skolan. – Som tur var hade vi en mycket bra läkare, Lennart Nordvall, som då jobbade på S:t Görans barnallergiklinik. Han stöttade oss väldigt mycket, var med på möten med rektor och personal, förtydligade vikten av att det måste fungera. Min son hade då stannat i växten för att han var tvungen att ta så mycket kortison för att må bra, berättar hon. OVANLIGT TÄNK. När Suzanne Nilsson blev biträdande rektor för förskolan Orion tog hon med sig sina erfarenheter som förälder kring bemötande. Orion är en vanlig förskola, i den bemärkelsen att den tar emot alla barn, men den har ett ovanligt medvetet miljö- och allergitänk. Suzanne Nilsson vill inte att barn ska behöva ha det kämpigt här. Byggnaden som Orion förskola ligger i var tidigare ganska risig och gammal. Mycket behövde göras för att förbättra miljön. Lokalerna byggdes om och är nu rymliga, har högt i tak och stora fönster som släpper in mycket dagsljus. Och alla möbler och allt material är så giftfria som möjligt. Förskolan har en miljödiplomering och använder Astma- och Allergiförbundets checklista Allergironden. – Vi går igenom hela verksamheten och när vi köper in något nytt ser vi till att det är så pass bra som möjligt utifrån allergisynpunkt. Vi lägger också stor vikt vid att laga hemlagad mat, det minimerar riskerna att få i sig något man inte tål. Vi har många barn på skolan med födoämnesallergier, säger hon. HÅLLER KOLL PÅ VARANDRA. De anpassningar av miljön som görs i skolor och förskolor innebär ofta särlösningar för enskilda barn, vilket pekar ut och stigmatiserar barnen. Istället är det bra med generella lösningar, som att till exempel se till att ventilation och städning fungerar så att alla mår bra i skolan, samt att ha regler mot starka parfymer och städkemikalier. – Om ett allergiskt barn ska börja i en förskola måste man starta en process att anpassa verksamheten efter det barnet, men om man redan gjort åtgärder innan och har det som ett arbetssystem så blir inte barnet utsatt på samma sätt, säger Suzanne Nilsson. Men det går inte att helt undvika särbehandling, särskilt vid måltider. – Vi har olika byttor där det står namn på det barn som ska äta det. Det är klart att de blir annorlunda när de inte äter samma kost som andra, men de esta barn som går i samma grupp känner till det här. Barnen brukar till och med hålla koll på varandra när de vet att kompisen inte får äta något. I den här åldersgruppen är det inga problem.Svårare är det att få föräldrar att förstå. Om miljön på förskolan är bra behöver man inte göra särlösningar för enskilda barn. ” Det är enkelt att få barnen att förstå
20 – Vi har ett barn som är jätteallergisk mot nötter. Vi har också föräldrar som vill vara snälla och bjuda oss på kakor. Är det nötter i får vi bromsa utanför dörren. Då kan det bli små kon ikter, de tycker att vi är lite tjatiga. BÄTTRE UTBILDNING. För att öka kunskapen brukar de på föräldramöten låta den förälder som har ett starkt allergiskt barn berätta om allergin och kanske visa sprutor som kan användas vid en allergichock. – Det blir en dialog föräldrar emellan, vilket är bättre än att vi i personalen står och basunerar ut vad som gäller. Det blir en annan förståelse när förälder till förälder pratar, säger Suzanne Nilsson. Vad som tas upp i inskolningssamtalen är också viktiga. Där får föräldern bland annat fylla i ett kostintyg. De pratar också om pollen och informerar om att det kan nnas barn som inte tål hund eller katt – att man ska tänka på det om man har det hemma. – Ju mer man pratar om det, desto enklare blir det, säger hon. Socialstyrelsens rapport Allergi i skola och förskola från 2013 visar på en stor okunskap också bland skol- och förskolepersonal. Personalgruppen på Orion utbildas i allergifrågor och har bland annat deltagit i en utbildningsserie om allergi anordnad av Järfälla kommun. Borde det vara ett ämne inom lärarutbildningen? – Absolut, tycker Suzanne Nilsson. Idag pratar man på utbildningen om barn med särskilda behov med fokus på olika diagnoser, men man pratar inte om allergiska barn. Lärarhögskolan borde ha en kurs om allergi. Ju mer vi utbildar i de här frågorna, desto bättre bemötande blir det. Okunskapen om allergi är stor och det finns många brister i skolan, enligt Socialstyrelsens rapport Allergi i skola och förskola. En av bristerna är bemötandet. Socialstyrelsen anser att skolpersonal, skolkamrater och deras föräldrar behöver mer kunskap om vad allergi är, vad de beror på och hur man hur man agerar i förhållande till kamrater med denna typ av hälsobesvär. Bristen på kunskap kan leda till att verksamheten genomförs utan tillräcklig anpassning till barn med överkänslighet, vilket kan innebära diskriminering av en elev med funktionsnedsättning. Källa: Socialstyrelsen Förskolan har byggts om och all inredning är så giftfri som möjligt. Personalen är utbildad i allergifrågor. Brister i bemötandet
21 – Några få lärare verkar förstå när jag förklarar och förståelse för hur komplex en allergisjukdom kan te sig, säger Emma Grönlund på Unga Allergiker. Hur påverkas barn och unga med allergi av dåligt bemötande? – Ett exempel är att de inte får tillräcklig information om vilka ingredienser maten innehåller, vilket kan göra att man känner sig otrygg. Få människor förstår hur läskigt det kan vara. Ett annat exempel är elever med pollenallergi, som under vårterminen kan vara trötta och nedstämda vilket kan leda till sämre resultat när de exempelvis skriver nationella prov, säger hon. TREÅRIGT PROJEKT. Emma Grönlund är projektledare för Unga Allergikers projekt LAGA, som de driver tillsammans Svenska Celiakiungdomsförbundet på två modellskolor. Det är ett treårigt projekt, nansierat av Allmänna Unga Allergiker vill LAGAskolan Skolfrågan är en av de viktigaste frågorna för organisationen Unga Allergiker. En medlemsundersökning visar att unga människor med astma, allergi och intolerans kan mötas av både oförståelse och negativa attityder. TEXT MARIA HAGSTRÖM FOTO SARA MORITZ De allra esta trivs i skolan, men det nns också de som berättar att de upplevs som jobbiga med alla sina allergier eller till och med berättar om mobbning. En tioårig tjej skriver i en kommentar i Unga Allergikers medlemsundersökning att hon blir mobbad, och en 20-årig medlem berättar: ”Kunde inte sitta i klassrummet då jag har SHR = parfymallergi och blev EXTREMT mobbad på grund av detta. Få visste vad det var och trodde att jag fejkade mina allergier för uppmärksamhet. Många tog på sig extra mycket parfym för att testa om jag skulle reagera. Detta gjorde att jag på en vecka max var i skolan tre dagar på raken.” TAS INTE PÅ ALLVAR. Även om de allra esta inte blev så pass utsatta så känner hälften av medlemmarna att deras astma och allergi inte tas på så stort allvar som de ofta eller alltid önskar. En medlem skriver: ”Några få lärare verkar förstå när jag förklarar. Men de esta behöver se vad parfym gör med mig för att tro på mig.” När Celiakiungdomsförbundet gjorde en medlemsundersökning berättar en medlem om negativ särbehandling på lunchen: ”Dåligt att man måste värma maten själv, tar tid från ens lunchrast. Ibland är den djupfryst, då tar det cirka 10 minuter att värma den. Tar ofta mat från den vanliga maten, grönsaker och sådant. Väljer den risken eftersom jag måste äta.” Kunskap är A och O för att skapa ett bättre bemötande, men okunskapen är stor. – Folk vet i stort vad allergi är, man kanske känner någon som är allergisk, men många behöver mer information Arvsfonden, där de jobbar för att ta fram en metod som skolor kan använda sig av för att skapa en säker och tillgänglig skola. De vill helt enkelt ”laga skolan”. – Nu har första året gått och vi har kartlagt allergiarbetet på skolorna med hjälp av allergironden, intervjuer och enkäter, för att se vilka brister som nns. I höst ska vi ha workshops tillsammans med elever, lärare och skolledningarna för att ta fram lösningar och en metod att jobba efter. Vi kommer ha mycket fokus på bemötande, säger Emma Grönlund. Projektet erbjuder också ett mentorprogram där elever och medlemmar kan få stöd från andra medlemmar, för att ha någon att prata med som gått igenom liknande erfarenheter. – Det nns mycket stöd att hämta organisationens medlemmar emellan, säger Emma Grönlund. Unga Allergikers skolprojekt LAGA fokuserar mycket på bemötande.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=