19 viktigt att inte klappa hunden eller katten eller spruta på sig parfym innan de lämnade sina barn i skolan. – Som tur var hade vi en mycket bra läkare, Lennart Nordvall, som då jobbade på S:t Görans barnallergiklinik. Han stöttade oss väldigt mycket, var med på möten med rektor och personal, förtydligade vikten av att det måste fungera. Min son hade då stannat i växten för att han var tvungen att ta så mycket kortison för att må bra, berättar hon. OVANLIGT TÄNK. När Suzanne Nilsson blev biträdande rektor för förskolan Orion tog hon med sig sina erfarenheter som förälder kring bemötande. Orion är en vanlig förskola, i den bemärkelsen att den tar emot alla barn, men den har ett ovanligt medvetet miljö- och allergitänk. Suzanne Nilsson vill inte att barn ska behöva ha det kämpigt här. Byggnaden som Orion förskola ligger i var tidigare ganska risig och gammal. Mycket behövde göras för att förbättra miljön. Lokalerna byggdes om och är nu rymliga, har högt i tak och stora fönster som släpper in mycket dagsljus. Och alla möbler och allt material är så giftfria som möjligt. Förskolan har en miljödiplomering och använder Astma- och Allergiförbundets checklista Allergironden. – Vi går igenom hela verksamheten och när vi köper in något nytt ser vi till att det är så pass bra som möjligt utifrån allergisynpunkt. Vi lägger också stor vikt vid att laga hemlagad mat, det minimerar riskerna att få i sig något man inte tål. Vi har många barn på skolan med födoämnesallergier, säger hon. HÅLLER KOLL PÅ VARANDRA. De anpassningar av miljön som görs i skolor och förskolor innebär ofta särlösningar för enskilda barn, vilket pekar ut och stigmatiserar barnen. Istället är det bra med generella lösningar, som att till exempel se till att ventilation och städning fungerar så att alla mår bra i skolan, samt att ha regler mot starka parfymer och städkemikalier. – Om ett allergiskt barn ska börja i en förskola måste man starta en process att anpassa verksamheten efter det barnet, men om man redan gjort åtgärder innan och har det som ett arbetssystem så blir inte barnet utsatt på samma sätt, säger Suzanne Nilsson. Men det går inte att helt undvika särbehandling, särskilt vid måltider. – Vi har olika byttor där det står namn på det barn som ska äta det. Det är klart att de blir annorlunda när de inte äter samma kost som andra, men de esta barn som går i samma grupp känner till det här. Barnen brukar till och med hålla koll på varandra när de vet att kompisen inte får äta något. I den här åldersgruppen är det inga problem.Svårare är det att få föräldrar att förstå. Om miljön på förskolan är bra behöver man inte göra särlösningar för enskilda barn. ” Det är enkelt att få barnen att förstå
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=