6 ALLTID TVÅ. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har genomfört en granskning av adrenalinsprutor som används av patienten själv för behandling av akuta allergiska reaktioner, så kallade adrenalinpennor. Adrenalinpennor kan vara livräddande i väntan på akut medicinsk hjälp. Granskningen föranleddes av farhågor om att de sprutor som nns tillgängliga når alltför ytligt under huden, i stället för som avsett i en muskel, vilket kan försena effekten av adrenalinet. Efter att ha bedömt alla tillgängliga data bekräftar EMA:s vetenskapliga kommitté att injektion av läkemedlet i en muskel är det bästa sättet att få ett snabbt svar vid anafylaxi, svåra allergiska reaktioner. Kommittén noterade att era faktorer kan påverka om adrenalin verkligen hamnar i en muskel. Sådana faktorer är nålens längd, tjockleken av underhudsfettet, hur adrenalinsprutan fungerar, till exempel om den är fjäderdriven eller inte, den vinkel i vilken sprutan placeras mot huden och den kraft som används för att aktivera den, samt hur väl användaren följer anvisningarna för injektion. Kommittén konstaterade att det är mycket viktigt att användaren får en ordentlig utbildning. De företag som marknadsför adrenalinpennor kommer därför att bli ombedda att utveckla mer effektiva undervisningsmaterial för att säkerställa en optimal användning av sprutorna. Materialet kommer bland annat att innehålla en adrenalinpenna anpassad för övningsbruk. Produktinformationen kommer också att rekommendera att patienter bör förskrivas två sprutor som de alltid ska bära med sig och att familjemedlemmar, vårdare eller lärare bör utbildas i hur sprutan ska användas. Kommittén konstaterade även att ytterligare uppgifter bör tas fram för att bättre förstå hur adrenalinet sprids i kroppsvävnader när det ges med de olika sprutorna. Kommitténs rekommendation kommer nu att överlämnas till Europeiska kommissionen som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet för hela EU. Om du har några frågor om din behandling, kontakta din läkare, den vårdinrättning där du fått recept på din adrenalinpenna eller ett apotek. NOTISER FLER FÅR KÖTTALLERGI Allt fler svenskar drabbas av köttallergi. Det finns ungefär 200 kända fall i Stockholmstrakten och i södra Sverige, men exakt hur många som har köttallergi vet man inte. Svenska forskare har visat att fästingbett kan orsaka köttallergi via kolhydraten alpha-gal som finns i fästingarnas mag-och tarmkanal. Det leder till att man inte längre tål kött från nötkreatur, lamm, gris och vilt. Vissa måste även undvika livsmedel med gelatin. Symtomen kan vara kliande utslag, magsmärtor, diarré och illamående. Ungefär hälften får andningsbesvär eller blodtrycksfall. SL TAR BORT NÖTTERNA Stockholms Lokaltrafik har beslutat att ta bort alla påsar med hela nötter ur Selectas sortiment i automaterna på sina stationer. Detta efter att Astma- och Allergiföreningen i Stockholms län väckt frågan i trafikförvaltningens samverkansråd. Arbetet med att ta bort nötpåsarna, vilket även medför att automaterna måste byggas om för annan produkt, kommer att påbörjas under oktober och beräknas vara klart under november. ANTIHISTAMIN MOT CANCER En grupp forskare i Lund har studerat alla de nära 55500 patienter med bröstcancer i Sverige som fått sin diagnos under åren 2000–2008, och sett om patienternas överlevnad påverkats av läkemedel som inte hade med cancersjukdomen att göra. De fann att bröstcancerpatienter som använt antihistaminer hade en bättre överlevnad än patienter som inte gjort det. Kopplingen fanns där oavsett patienternas ålder, allergiform, om de varit östrogenberoende eller inte. Bättre utbildning om adrenalinpennor behövs FINNS INNE OCH UTE. Flamskyddsmedel från datorer, textilier och plaster kan på olika sätt spridas till vår innemiljö. Flera av dessa ämnen har visat sig vara skadliga. Svenska Miljöinstitutet IVL har deltagit i ett EU-program som har studerat hur, och i vilken omfattning, amskyddsmedel som används i vanliga konsumentprodukter och byggmaterial tas upp i människan och i vilken mån sådan exponering leder till hälsorisker. Många konsumentprodukter behandlas med amskyddsmedel för att bli mer brandsäkra, framför allt plaster och textilier. Medlen kan läcka ut under tillverkningsprocessen men också när de används eller skrotas. Prover visar att koncentrationerna av amskyddsmedel i luft och mark ökar ju närmare centrum i en stad man kommer. Forskarna har även studerat vilka hälsoeffekter amskyddsmedel kan ha och undersökt om de kan ge upphov till allergiska eller astmatiska besvär. Resultatet visar att de som exponeras för amskyddsmedlet HBCD kan utveckla en större känslighet för kvalster. Studierna visar även att det nns en risk att amskyddsmedel har effekter på cellnivå men att de halter som generellt förekommer i damm är för låga för att ge någon påverkan. Forskarna kunde inte heller hitta något samband mellan exponering av amskyddsmedel och astma bland de individer som deltog i studien. Flamskydd ökar risken
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=