Allergia_1-17

27 I höstas rapporterade TV4nyheterna om en studie som sades visa att en stor del av alla matallergier hos barn är inbillade. Flera andra medier hakade på nyheten – och diskussionerna kring inslaget har sedan dess gått heta i sociala medier. Studien som nyheten byggde på var den så kallade Bam­ sestudien, en undersökning vid Karolinska institutet där ett stort antal barn testats för allergier sedan de bara var ett par månader gamla. I studien har föräldrar först tillfrågats om de­ ras barn har några allergier och sedan har barnen allergites­ tats. Resultatet visade att vid fyra års ålder svarade 12 procent av föräldrarna att deras barn hade någon typ av födoämne­ sallergi, trots att bara fyra procent av barnen visat positivt på allergitesterna. Vid 16 års ålder var andelen föräldrar som trodde att deras barn var allergiska uppe i 28 procent, medan andelen barn med allergier som syntes på testerna bara låg på 7 procent. ”Många matallergier hos barn är inbillade”, konstatera­ des i rubriken på inslaget, där det också sades att många barn går runt och tror att de är allergiska i onödan. Allergiforska­ ren och professorn Magnus Wickman förklarade fenomenet med felaktig diagnostik och menade att detta orsakar både stora samhällskostnader och onödigt lidande för många barn. INSLAGET RETADE GALLFEBER på många föräldrar till aller­ giska eller födoämnesöverkänsliga barn. Varför klumpas alla allergiker, laktos och glutenintoleranta ihop i en enda hög? Och varför misstänkliggörs allihop som inbillningssjuka? Vad händer med allergier eller intoleranser som inte ger några utslag på hudtester eller blodprover, som laktosintolerans el­ ler så kallade ickeIgEmedierade allergier mot mjölkprotein, som man vet att en del små barn har? Den enda metoden som vården i dag kan erbjuda för att testa denna typ av reaktioner är det som kallas eliminationprovokation – att först utesluta födoämnet ur kosten en tid för att sedan sätta in det igen en­ ligt ett visst schema. Men det är inte denna diagnosmetod som har använts i just Bamsestudien, menade kritikerna. EN DEL HAR OCKSÅ TYCKT att det är bra och viktigt att frågan tas upp, eftersom det ändå händer att föräldrar plockar bort födoämnen ur sina barns kost utan att först ha pratat med läkare. En anledning är att det kan vara svårt att få komma till en allergimottagning och göra en ordentlig utredning av de reaktioner barnet har. En annan att föräldrarna inte litar på vårdens förmåga att fånga upp allergier – och ibland kan även ofarliga utslag runt munnen tolkas som allvarliga allergier. I EN DEL NYHETSINSLAG och artiklar om studien förtydliga­ des att det som forskaren som kommenterade studien, Mag­ nus Wickman, först och främst ifrågasatte var barns laktos­ intolerans. Anledningen är att laktosintolerans är väldigt ovanligt bland just barn. Detta bekräftade han också när jag pratade med honom i efterhand. Han menade att nyheten om studien togs upp på ett alldeles för lättvindigt och förenklat sätt i det aktuella tvinslaget – och att det som där kallades matallergier i själva verket främst handlade om laktos och glutenintolerans. Han tyckte inte heller att det framgick att det faktiskt är allergiska barn som förlorar på att allt fler tror att de är allergiska utan att vara det, eftersom de får svårare att bli tagna på allvar. Och det är väl så det fungerar med nyheter ibland – de förenklas å det allra grövsta. Nyhetsvinklar skruvas, nyanser försvinner och rubriker sätts utan att någon ens läst samman­ fattningen till forskningsstudien det rapporteras om. ZANDRA ZERNELL Föräldrar som inbillar sig ” NÄTSPANAREN Varför klumpas alla allergiker ihop? Journalisten Zandra Zernell är din guide på nätet.