Allergia_1-21

10 Under de senaste åren har hon fått flera ut- märkelser, exempelvis Iwan Bolin-priset och Lars Salvius-priset, för sina framstående insatser inom forskningskommunikation och populärvetenskap. Priset som Årets göteborgare i december 2020 kom dock som en total överraskning. – Det är första gången som priset delas ut till en akademiker. Göteborg är ju annars känt för bilar, båtar, fotboll, Lisebergskaniner och Bingolotto. Jag blev förstås väldigt glad för priset. – Min drivkraft är helt altruistisk, jag strävar inte efter att vara kändis. Snarare upplever jag det som besvärligt när det blir ett för stort fokus på min person. Jag drivs av att göra svåra saker be- gripliga, och när folk jag möter är glada för det jag gör, då blir jag glad. Det betyder att jag gör något som är viktigt för människor. ALLERGIER FORTSÄTTER ATT ÖKA. Agnes Wold är överläkare vid klinisk mikrobiologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset samt professor i klinisk bak- teriologi vid Göteborgs universitet. Efter sin avhandling om tarmens normala bak- terieflora och dess interaktion med immunsystemet i slutet av 80-talet, har hon bedrivit internationellt framstående forskning om tarmflorans betydelse för allergi och sensibilisering. Det har gått över 30 år sedan hygienhypotesen lanserades av forskaren David Strachan. Den går som bekant ut på att immunförsvaret behöver exponeras för mikroorganismer, parasiter och andra smittäm- nen för att stärkas. Om man som barn inte utsätts i tillräckligt hög grad för smittämnen och infektioner får inte immunförsvaret den träning det behöver. Ris- ken ökar då för allergier och autoimmuna sjukdomar. –Vi drabbas inte lika ofta som förr av infektioner och utväxlingen av mikrober mellan oss minskar. Just nu har vi en extraordinär situation. De särskilda förhållanden som nu råder under pågående covid- 19-pandemi med karantän och isolering, kommer sannolikt om några år att visa sig i form av ökade allergier bland barn. LEVER FÖR RENLIGT. Allergisjukdomar, som inne- fattar bland annat astma, allergisk snuva, födoämnes- allergi och eksem, beror på att immunförsvaret överreagerar när det kommer i kontakt med ämnen som egentligen inte är farliga för kroppen. Ungefär 40 procent av befolkningen i Sverige har någon form av allergisk sjukdom; det är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar. Var tredje svensk beräknas lida av hö- snuva och var tionde av astma. Utvecklingen med renare miljöer, färre infek- tioner och även renare mat leder till att allergierna fortsatt kommer att öka, menar Agnes Wold. Kunskapen är väl känd. Exempelvis visade den italienska immunologen och läkaren Paolo Maria Matricardi tidigt hur vik- tigt det är att utsättas för smittämnen och infektio- ner, framför allt via maten. Matricardis studie, som omfattade soldater från olika delar av Italien, visade att de som hade anti- kroppar mot hepatit A (virus), helicobacter pylori (bakterie) och toxoplasma (parasit) hade mindre hösnuva jämfört med de soldater som inte hade antikroppar. – Att äta halvrutten mat och exponeras för bakterier och smittämnen är grejen. Men vår mo- derna livsstil leder till att vårt immunsystem blir understimulerat. Vi lever på tok för renligt i dag, saniteten bara ökar i samhället. Om inget görs för att stoppa den här utvecklingen, kommer vi 2040 att se en dramatisk ökning av andelen allergisjuk- domar i befolkningen. KRITISK MOT RÅD . Ändå får hygienhypotesen inte riktigt fäste. Fortfarande tror vissa att det gäller att undvika saker för att inte bli allergisk, trots att det förhåller sig ungefär tvärtom. Det märks inte minst i det råd som exempelvis Livsmedelsverket ger. Agnes Wold är djupt kritisk till att myndigheten håller fast vid rådet om exklusiv amning i sex må- nader, trots att det finns välgjorda randomiserade kontrollerade studier som visar att föräldrar tidigt bör komplettera amningen med matportioner. Syf- tet är att ge barnet en chans att utveckla tolerans mot vanliga typer av mat, menar Agnes Wold. – Det är obegripligt att myndigheten fortsätter att ge det rådet. Det finns fantastiska studier gjorda som visar att om du får jordnöt i maten tidigt, så minskar risken drastiskt för jordnötsallergi. Agnes Wold är kritisk mot att Livsmedelsverket håller fast vid rådet om sex månaders hel- amning. FRAMTIDENS ALLERGIVÅRD FOTO COLOURBOX ▲