Allergia_1-21

11 ” Parallellt med ökningen av allergier, insjuknar allt- fler i organspecifika autoimmuna sjukdomar, som exempelvis typ-1 diabetes och inflammatorisk tarmsjukdom (som Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Sjukdomarna går ned i åldrarna och följer samma geografiska gradient som allergier. – Denna typ av immunologiska sjukdomar finns knappt i riktigt fattiga länder. Den här utvecklingen kan delvis bero på livsstilen, att människor i hög- inkomstländer inte utsätts för tillräckligt många infektioner och smittämnen. Ta exempelvis sköld- körtelsjukdomar som är en autoimmun sjukdom och främst drabbar kvinnor. De ökar hela tiden. EFFEKTIV BEHANDLING MOT ATOPISKT EKSEM. Den andra spaningen handlar om nya moderna behand- lingsmöjligheter med immunreglerande läkemedel. Den vanligaste formen av eksem är atopiskt ek- sem, en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som vanligtvis debuterar tidigt i småbarnsåren. Cirka en miljon människor i Sverige lider av atopiskt eksem. För tre år sedan kom ett nytt biologiskt läke- medel mot sjukdomen och behandlingen är effektiv. Fler och liknande behandlingar är nu på väg att bli godkända. – Nu kommer fler och fler effektiva läkemedel som ursprungligen utvecklats för transplantation och behandling av autoimmuna sjukdomar. Nu visar det sig att de fungerar väl även vid allergier. Svårast är dock att rå på födoämnesallergierna, förhoppningsvis lyckas man utveckla läkemedel som fungerar 2040. Det är inte bara människor som drabbas av atopiskt eksem, även hundar. Det är i dag hundens vanligaste sjukdom och allt fler insjuknar. – Ökningen är dramatiskt. Och det är framfö- rallt storstadshundarna som drabbas. De lever i en mycket mer steril miljö och äter mycket renare mat. Hundar är egentligen asätare och deras immunför- svar är präglat på föda från döda änder och andra kadaver. Att ge hundar steriliserad mat som torrfo- der och konservfoder är egentligen förödande för deras immunförsvar och troligen förklaringen till att alltfler drabbas av atopiskt eksem. Även storstadskatter drabbas av allergier, menar Agnes Wold. Cirka 20 procent av medelklasskatterna i städerna har numera astma. INTRALYMFATISK IMMUNTERAPI. Den tredje spa- ningen som Agnes Wold lyfter fram är en ökad an- vändning av allergibehandling med immunterapi, där man injicerar allergenet direkt i lymfknutorna. Immunterapi är ingen ny metod, men behandlingen är underutnyttjad, menar hon. Det är framförallt patienter med allergi mot pollen, katt och kvalster som drar nytta av in- tralymfatisk immunterapi. Förhoppningsvis kan behandlingen bli mer effektiv och förhoppningsvis nå en större grupp av patienter år 2040. – Antigenet sparas i åratal i lymfknutan och det här är ett mycket effektivare sätt än de vägar man i dag använder. MAT OCH OMGIVNING PÅVERKAR. Många spän- nande studier pågår som kan lära oss mer om hur immunsystemet mognar hos nyfödda och små barn. Agnes Wold refererar till NICE-studien vid Sunderbyns sjukhus i Luleå. Studien, där hon och hennes kolleger undersöker de komplexa frågorna kring hur mat och omgivning påverkar om ett barn blir allergiskt, har pågått sedan 2015. Målet är att inkludera 2000 familjer. – Jag bidrar till studien med immunologiska un- dersökningar. Några av fynden är att om gravida äter mejeriprodukter får barnet mindre födoämnes- allergier. Däremot tycks intag av mycket frukt och bär vara associerad med mer eksem hos barnen. VÄRT ETT NOBELPRIS. OmAgnes Wold får drömma fritt i sin framtidsspaning skulle hon gärna vilja hitta ett sätt att kopiera kroppens sätt att utveckla tole- rans för allergener. Metoden skulle troligtvis hamna som toppkandidat på listan över framtidens nobel- pris i medicin. – Det är oerhört komplicerat. Om du utvecklar tolerans tidigt kan du möta nya allergener som dy- ker upp senare i livet, utan att bli allergisk. Låt säga att du växer upp i Indien och utvecklar tolerans för alla allergener där. Sedan flyttar du till Sverige och andas in ett nytt allergen som björkpollen. Då är du tolerant även mot det. – Det är ett oerhört fiffigt system, men hur det går till vet vi inte exakt. Tolerant blir du när du är i rätt miljö och träffar på allergener på rätt sätt när du är väldigt liten. Tyvärr är det ingen som hittills lyckats replikera den här processen. Det vore ju för- stås en dröm, säger Agnes Wold. ■ Covid-19-pandemin kommer sannolikt att leda till fler allergiska barn.