Allergia_1-21

13 att undvika allergener behövde också visas, de med allvarliga symtom behövde erbjudas bättre behand- ling och livshotande allergiska reaktioner behövde förhindras. Fokus låg på allergier bland barn. BUDSKAP OCH MÅL. Programmet genomfördes genom utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och kommunikation till befolkningen. Praxis för- ändras bara om attityderna ändras först. HUVUDBUDSKAPEN TILL BEFOLKNINGEN VAR: ● Stötta hälsan, inte allergin. ● Förstärk toleransen. ● Ny attityd till allergi, undvik inte allergener i onödan. ● Identifiera och behandla allvarliga allergier i tid. ● Förbättra luftkvaliteten, bort med tobak. MÅLSÄTTNINGARNA FÖR HÄLSOVÅRDEN LÖD: ● Förebygg uppkomst av allergisymtom. ● Öka befolkningens tolerans mot allergen. ● Förbättra allergidiagnostiken. ● Minska arbetsrelaterade allergier. ● Minska kostnader som orsakats av allergi. RIKTLINJER FÖR EGENVÅRD. Utbildningen har fo- kuserat på svår allergi, så som att känna igen ana- fylaxi och ta hand om det på ett bra sätt. Därför var det förväntat att akutvårdsbesök på grund av anafylaxi skulle öka. Detta ska dock följas upp då även en äkta ökning av fallen antas ha skett. Till exempel har anafylaxi orsakad av nötter bland barn ökat kraftigt sedan 2012. Riktlinjer för egenvård togs fram för tio olika symtom/ sjukdomar, bland annat astma, allergisk rinit, allergisk ögonin- flammation och dermatit. Syftet med riktlinjerna var att hjälpa patien- terna att själva identifiera försämring av symtom, få rätt medicinering och ta kontakt med vården. ATTITYDER OCH PRAXIS HAR ÄNDRATS. Även om allergiprogrammet betonade tolerans, är und- vikande fortfarande relevant när allergenet orsakar allvarliga symtom. Instruktioner om att undvika är nu bättre motiverade och råden till patienten skräd- darsys istället för generella råd om undvikande. Bördan av allergiska sjukdomar har lindrats, framför allt genom att förändra attityder och prax- is, genom att göra saker på ett nytt sätt. Projektfi- nansiering behövdes för utbildning och kommuni- kation, men sjukvården förändrade sin verksamhet utan ökade resurser. ■ Resultat av allergiprogrammet ● Av vuxna astmatiker i Helsingfors hade 41 procent varit symtomfria under året innan enkätundersökningen 2016. År 2006 var motsvarande siffra 31 procent. ● Mängden specialkost på grund av allergi bland barn minskades i hela landet med cirka 50 procent. ● Arbetsrelaterade allergiska sjukdomar minskades med 45 procent. ● Sjukhusbesöken på grund av astma minskade, men akutvårdsbesöken minskade signifikant endast bland barn. ● Anafylaxi orsakade mer akutvårdsbesök än innan. ● De årliga direkta och indirekta kostna- derna av astma och allergi minskade med 200 miljoner euro (30 procent) från 2007 till 2018. Källa: Haahtela T, Valovirta E, Saarinen K et al. Kan- sallinen allergiaohjelma 2008–2018 muutti asenteita ja vähensi sairastavuutta. Suom Lääkäril 2020;75:1760–9. Tari Haahtela. FOTO: KARL VILHJÁLMSSON Målet med program- met var allergi- hälsa. ” FRAMTIDENS ALLERGIVÅRD Naturens mångfald skyddar.