Allergia_1-21

14 Är det dags för Sverige att följa Finlands exempel? Allergia frågade Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi vid Akade- miska sjukhuset i Uppsala. Är synen på övergången från en undvikandestrategi till en toleransstrategi densamma i Sverige som i Finland? – Det finns en del data som tyder på att det under tidig barndom, finns en pe- riod där man med rätt exponering kan utveckla tolerans mot allergen. Men jag tycker inte att det finns tillräcklig kun- skap om hur man ska överföra detta till praktiska råd och rekommendationer. Så svaret är nog nej. Däremot så är det vik- tigt att man är noggrann i sin diagnostik av till exempel födoämnesallergi så att man inte i onödan undviker sådant som man i själva verket tål. Skulle ett motsvarande allergi­ program kunna införas i Sve­ rige? – Det finns ett stort behov av ett nationellt allergiprogram i Sverige, men innehållet kommer säkert att skilja sig en del från det finska. Det finska allergiprogrammet fokuserar mycket på att dela upp allergier i ”svåra”, som vården ska satsa resurser på, och ”lindriga”, som till stor del kan egenvårdas. Men finns det inte en stor grupp däremellan? – Jag håller med om beskrivningen om risken för mellangruppen och det gäller både barn och vuxna. Som jag ser det så är ett huvudproblem att allt för många med allergier har onödigt myck- et besvär. Det finns hjälp att få för de flesta. Ökad kunskap om allergier och behandling av allergier i primärvården tror jag är ett sätt att nå mellangruppen. Bland människor med allergi finns en oro för att det nya synsättet leder till en minskad hänsyn i de fall där undvikan­ de är nödvändigt, att allmänheten ska tolka det som att alla allergiker mår bra av att utsättas för det de är allergiska mot. Hur ser du på den risken? – Ja, jag tror att det är en uppenbar risk. Det är lätt att förstå att det är bra för immunförsvaret att utsättas för biolo­ gisk mångfald i livets början. Men hur fungerar det för den redan allergiska individen. Kan du ge några exempel på sådan ”toleransträning”? – Det finns mig veterligen inga data som tyder på, att en person som utvecklat en allergi kan bli bättre av att utsättas för det den är allergisk för. Undantaget är förstås den kontrolle- rade exponering som sker när man be- handlas med allergivaccination, även inkluderat oral immunterapi. ■ I det finska allergiprogrammet minskades antalet med allergikost i skolan med 50 procent när krav på läkarintyg och årlig uppföljning infördes. Är en motsvarande åtgärd möjlig och önskvärd i Sverige? Allergia frågade Ulrika Brännström, skolsköterska på en gymnasie- skola i Skellefteå och ledamot i Riksföreningen för skolsköterskor. Hur ser det ut i svenska skolor när det gäller krav på läkarintyg för specialkost? – Utan att veta säkert är det min upp- fattning att majoriteten av kommunerna kräver intyg. Här i Skellefteå är vi skolsköterskor involverade, men det verkar vara mindre vanligt. Det verkar mer bli som i Finland att läkarintyg går di- rekt till skolköken, vilket jag tycker är rätt hantering. På vissa håll är det även så att intygen ska förnyas regelbundet. Vad är skolsköterskornas åsikt i frågan? – Vi har inte tagit någon officiell ställ- ning. Personligen förespråkar jag model- len med krav på läkarintyg, det fungerar bra och underlättar väldigt mycket. An- talet kostintyg minskar och det blir säkrare för dem som verkli- gen behöver specialkost. Skulle ett nationellt krav, som i Finland, vara önskvärt även i Sverige? – Det skulle underlätta med nationella regler så att alla skolor vet vad de ska hålla sig till och kunna motivera det. Det är bra att lik- värdigheten säkerställs, det gynnar både elevens rätt till utredning av allergier/ överkänslighet och att bli serverad den mat eleven tål. ■ – Det finns ett stort behov av ett allergiprogram i Sverige Krav på läkarintyg för specialkost underlättar Christer Janson. Ulrika Brännström. FRAMTIDENS ALLERGIVÅRD – Det skulle underlätta med nationella regler.