Allergia 1-22

18 och vi kan ändra på temperaturen om vi vill. Det är en jämn temperatur året om och systemet låter inte mycket alls. LAGKRAV SAKNAS. Projektet har finansierats av Interreg Östersjöprogrammet och genomförts med partners från alla länder runt Östersjön där intresset för lösningen är stort från inte minst Polen som har problem med partiklar från koleldning i inomhusmiljön. – Jag tycker det är förvånande att det finns lagkrav på hur mycket partiklar som får finnas utomhus, som på Hornsgatan i Stockholm till exempel, men det finns ingen lag på hur mycket partiklar som får finnas inne. Det här ligger i tiden, säger Marit Ragnarsson. Virus och bakterier trivs där det är väldigt fuktigt eller väldigt torrt. Flera undersökningar har påvisat att många olika virus trivs i torr luft. Det är inte konstigt att vinterkräksjukan och influensan sprider sig snabbt under vintern då luften är som torrast. Virus och bakterier sprids genom att de sätter sig på partiklar och flyger runt. Små partiklar flyger längre än tyngre. Det optimala för människan och sämst för virus och bakterier är en luftfuktighet på 40–60 procent. Det här pilotförsöket har visat att det går att få ner mängden partiklar i inomhusluften avsevärt, samtidigt som energiförbrukningen minskar och luftfuktigheten förbättras. – Förskolepersonal klagar ofta på torr luft och att de blir nariga om händerna, men så är det inte här. Inte heller ser man partiklar i luften när solen skiner, som man ofta gör hemma, säger Marit Ragnarsson. HOPPAS PÅ SPRIDNING. Utöver projektet i förskolan har det här systemet installerats i cirka 70 andra byggnader. – Vi får i oss partiklar via kläder och det vi äter, så kroppen får jobba frenetiskt och sjukdomar som förkylning och astma kan lätt bryta ut i sådana miljöer. Med det här systemet får kroppen slappna av. En kille med astma och allergi som har installerat systemet i sitt privata hus, säger att han kommer hem till sin rena lunga. Där får kroppen varva ner och vila, säger Stefan Lysén. På förskolan är två hubbar placerade i barnens omklädningsrum på var sida om dörren. Storleken på dem är ungefär som ett torkskåp. En hubb med tillhörande sensorer, tryckmätare, värmepump med kyla/värme och luftrening kostar 195 000 kronor exklusive moms. Marit Ragnarsson ser många fördelar och tycker att projektet har varit lyckat. – Systemet sparar energi och förbättrar inomhusmiljön. Det är lite för enkelt att säga att det förebygger sjukdom. Det saknas forskning på det, men vi kan konstatera att det blir åt rätt håll och jag tycker det är framsynt av Rättviks kommun att göra en sådan här pilot. Vi har sett positiva resultat och jag vill få ut budskapet att det här är möjligt. Jag hoppas att det här får spridning och att bollen är i rullning. Även Kerstin Gåfvels Park är positiv till projektet. – Jag tycker det är spännande att just vi blev utvalda. Jag visste att det bara var bra. Det kan ju inte bli sämre med frisk luft. Vi är jättenöjda här på Marängen. Det här skulle vi alla vilja ha hemma. ■ En hubb med den nya tekniken är lika stor som ett torkskåp. Mätning visar att partikelhalten minskar. TEMA INNEMILJÖ ▲ Jag visste att det bara var bra. Det kan ju inte bli sämre med frisk luft. ”

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=