ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET 1/2023 Stina gör godis till ALLA HJÄRTANS DAG Astmamedicinernas BIVERKNINGAR Följ med Allergia på SALTBEHANDLING FRAMSTEG Hopp för Alba genom forskningens
2 LEDARE Ett oskrivet blad att fylla MIKAELA ODEMYR FÖRBUNDSORDFÖRANDE tterligare ett år är till ända och vi står inför ett nytt oskrivet blad. Med 2021 och 2022 i backspegeln, är det med stor spänning jag ser fram emot kommande år. 2021 räddade vi pollenmätningarna och förra året bidrog vi till att regeringens gav Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att se över allergivården. Vilka framgångar når vi år? Vi ska säkerställa att översynen av allergivården inte blir en hyllvärmare, utan leder till riktig förändring. Vi kommer att jobba för fler specialister inom allergivården och en bättre incidentrapportering när det gäller matallergi. PÅ AGENDAN STÅR OCKSÅ REN LUFT. EU:s nya luftdirektiv ska förhandlas. Här finns mer att göra. Mer att kräva. Ambitionerna kan vara högre. Varje år dör 7000 svenskar i förtid på grund av dålig luft – och det kostar samhället 168 miljarder kronor varje år! Det vill vi ändra på. Tillsammans med HjärtLungfonden arbetar vi hårt för att påverka regeringen att skärpa sin politik för att skapa bättre luft. Vi jobbar också oförtrutet vidare med att höja kunskapsnivån om våra frågor i samhället. Att öka kunskapen och förståelsen om astma, allergi, atopiskt eksem och annan överkänslighet är vägen till framgång. Vården behöver mer resurser och specialisterna behöver bli fler. Men även befintlig vårdpersonal behöver mer kunskap och nya rön behöver spridas till alla nivåer. Utan den kunskapen kan vi inte säkerställa att alla får den bästa vården. Genom opinionsbildning och kunskapshöjning bidrar vi också till att våra målgrupper får bättre verktyg och argument i sina kontakter med vården. Med rätt kunskap vet man vad man kan kräva. Precis innan jul deltog jag för första gången i regeringens patientråd. Vilken möjlighet! Här har vi direkt tillgång till beslutsfattarna – och de är intresserade av vad vi har att säga. De var också imponerade av våra insatser, jag fick många lovord för vårt påverkansarbete och hur vi arbetar i hela landet. Här kommer vi också att jobba mer under året, vi vill närma oss våra lokalföreningar ännu mer. Vi vill fortsätta vårt arbete för att bli ett förbund som går i takt och med gemensam styrka får saker gjorda. ÄVEN OM POLLENSÄSONGEN redan närmar sig i södra Sverige är det fortfarande vinter och själv ser jag mycket fram emot att få åka skidor lite till. Bland annat på vår fina medlemsgård Södergården, där jag precis bokat in en vistelse. Här tillbringade vi mycket tid när barnen var små, det var som vårt andra hem. Jag har många fina minnen därifrån och vill gärna komma tillbaka varje år. Glädjande nog ser jag också att det är många av våra föreningar som bokar sina läger där. Jag har själv arrangerat läger där och vet hur uppskattat det är. Årets läger blev fullbokat inom några dagar! Det finns många fördelar med att vara medlem i vårt förbund och ju fler vi är desto större möjlighet har vi att påverka och höras. Med tanke på att nästan tre miljoner svenskar har någon form av astma eller allergi så är det viktigt att vi hörs. Y
3 LENA GRANSTRÖM Redaktör Nu i vår har jag arbetat med Allergia i 25 år. Under den här tiden har det förstås hänt mycket inom området. Nya läkemedel och andra behandlingsformer, bättre diagnosmöjligheter. Till stor del har vi forskningens resultat att tacka för att det i dag finns bättre sätt att behandla astma och allergi och kanske till och med förhindra att nya generationer behöver få allergisjukdomar. Något som förändrats under dessa år är utbudet av matvaror i butikerna för människor med matallergi, skillnaden är enorm jämfört med för 25 år sedan. Jag tror också att jag vågar säga att attityderna har förändrats. Det beror kanske på att allergier är så vanligt att alla känner någon som är allergisk och att det därmed inte är så konstigt att behöva ta särskild hänsyn. Men visst har ökad kunskap om till exempel doftöverkänslighet gjort att fler förstår vad det betyder för en kollega eller medresenär att man avstår från parfymen. Trots alla ytterligare framsteg jag skulle kunna räkna upp; rökfritt på fler ställen, statens engagemang i pollenmätningarna med mera, finns det massor av saker som behöver bli bättre och där utvecklingen till och med kan upplevas som att den går bakåt. Därför behövs Allergia, Astma- och Allergiförbundet och alla dess medlemmar. Fler framsteg i framtiden Innehåll 1/23 4 Godistillverkning på Långbergets gård Gör Stinas hjärtkarameller 10 Forskningsframsteg genom tiderna Fem viktiga upptäckter 12 – Nya astmabehandlingar är ett stort framsteg Lungforskaren Christer Janson om forskning som nått fram 14 Alba testar ny behandling Nu kan hon äta 25 jordnötter 16 Det här innehåller dina kläder Ny metod spårar allergiframkallande ämnen 19 Vad är nyttan med den digitala vården? Tekniken öppnar möjligheter för patienter 20 Recept Bästa vardagsräddarna ur MatSaras nya kokbok 26 Följ med på saltspa Behandlingen som påstås lindra luftvägsbesvär 30 Så hanterar du biverkningar av din astmamedicin Specialisten: viktigt att fortsätta medicineringen 36 Fyra miljoner till allergiforskning Årets utdelning från forskningsfonden är klar 4 26 14 30
4 å plattan står en rostfri kastrull och i kastrullen bubblar socker. Något mer småskaligt är svårt att tänka sig. – Tänk att kunna bidra till att barn med svåra allergier äntligen kan få njuta av godis som sina kompisar. Det känns otroligt fint att kunna ge den upplevelsen, säger Stina Dahlquist. från Långbergets gård Långbergets gård ligger vid Indalsälven i Jämtland, mitt mellan sjutton kraftverk uppströms och åtta nedströms. En gnutta av all den viktiga elektricitet som trakten producerar går genom kablarna in i Stina Dahlquists spis. Där vankas nämligen godis inför alla hjärtans dag och påsk. TEXT & FOTO JÖRGEN VIKSTRÖM Tillredningsköket är kliniskt rent och väldigt litet. Stina mumlar något om temperatur och kristallisering och häller ut det flytande sockret över ett hjärtformat godis. Sockret påminner om flytande glas och snart är hjärtat omfamnat. Sockret bildar en klar lins. Stina nickar nöjt och fortsätter med nästa godsak som ska bli ett genomskinligt sockerhjärta, som sitter ihop med en liten P GODIS Stina söker ofta inspiration i Kerstin Wennströms klassiska Husmoderns kokbok som utkom 1922. Den innehåller mängder av smarta sätt att laga sockergodis.
5 klubbpinne. Hon fattar kniven. Likt en kirurg lägger hon ett perfekt snitt rakt igenom sockret som nu börjat svalna. Sockermassan följer knivens långsamma rörelse och plötsligt formas ett perfekt hjärta. MYCKET KAN GÅ FEL. Men inte ens Stina lyckas alltid. Hon stirrar på godisarna som svalnar. Mycket kan tydligen gå fel, som att sockret kristalliserar sig och förlorar sin genomskinlighet. – Åh nej, titta där, utbrister hon och pekar på en godis där den klara sockermassan stegvis fått vita ådror som efter en stund växer och påminner om någon slags rimfrost. Att den lätt rimfrostiga godisen smakar precis lika gott som de glaslikt genomskinliga är en klen tröst. – De ska i det här fallet vara genomskinliga. Formen och utseendet är viktigt för mig, lika viktigt som att innehållet är bra och precis som kunden förväntar sig. Jag älskar att leka med former och uttryck, säger Stina. Halloween är därför en favorit. Då får Stina utlopp för sin kreativitet. – Julen kretsar mest runt choklad, något jag inte jobbar med så mycket. Påsken är mycket färger och det är kul såklart. Alla hjärtans dag är lite vuxet liksom och kretsar ofta runt hjärtan. Men halloween har inga direkta gränser, det är fritt fram för alla möjliga former och smaker. Det är väldigt kul, säger hon. EKOLOGISK GÅRD. Stina driver Långbergets gård tillsammans med sin man Roger. Han är född på gården, medan Stina är uppvuxen i Göteborg. Hon är utbildad socionom och har arbetat inom socialtjänsten och även inom järnvägen. Att trolla fram godis i den jämtländska storskogen låg milt sagt inte i korten, men här är hon nu och hon älskar sitt nya arbetsliv. Gården är ekologiskt certifierad och producerar inte bara godis utan även grönsaker, friluftsmat och kött från lyckliga fjällkor. Mycket saluförs via lokala så kallades rekoringar där småskaliga producenter via Facebook tar emot beställningar från privatpersoner. Sedan hämtas produkterna av kunderna på ett torg eller en annan förutbestämd plats. – Ringarna är viktiga för oss, inte bara för försäljningen utan även för gemenskapen som uppstått mellan oss som säljer där. Med rekoringarna når de bara de lokala kunderna och därför är webbutiken ett viktigt komplement. Genom den kan de nå kunder i hela Sverige, både allergiker och de som har turen att tåla allt. POPCORNEN EN VÄNDPUNKT. Stina är själv allergisk mot mjölkprotein. Efter en utbildning hos Eldrimner, ett nationellt centrum för mathantverk, ville hon prova att göra karamelliserade popcorn för att sälja. Enligt receptet så skulle smör ingå. – När jag var klar stod jag och tittade på popcornen och kände mig helt dum i huvudet. Vad höll jag på med egentligen? Jag gjorde alltså något jag inte kan äta själv. Det blev en vändpunkt och sedan dess har jag lärt mig enormt mycket, berättar hon. I köket släpps inte de vanligaste allergenerna in, förutom senap, glutenfri havre och selleri. Stina använder inga animalier i ▲ Arbetspendlingen är minst sagt överkomlig – Stina har hundra meter till jobbet. Stinas laktritsfudge smälter i munnen. Smaken är rund, men distinkt.
6 köket så allt är också veganvänligt och halal. Artificiella smaker och aromer används normalt inte, men det finns undantag. När det kommer till exempelvis äpple så är det hart när omöjligt att hitta naturliga aromer, samtidigt som de artificiella fungerar väldigt bra. – Så för en person med allergi blir det allergifria artificiella en väg till en smakupplevelse som de andra tar för givet. Jag tycker inte att det är en liten sak, för jag vet vad det kan betyda för mina kunder. VIKTIGT MED KUNDKONTAKT. Att uppfinna godis är roligast för Stina, men efter det kommer kundkontakten. – Den är enormt viktig. Vår webbutik har detaljerad information om produkterna, men ganska ofta vill kunden ha en personlig kontakt, inte sällan på grund av oro och osäkerhet. Det är väldigt bra för då får jag exakt koll på behovet. Det skapar en trygghet för mig och för kunden. Sedan får jag fortlöpande feedback på det jag tillverkat, hur smakerna upplevs, texturen, och så vidare. Det blir en enorm tillgång för mig som producent, säger Stina. Stina vill uppmana alla småskaliga producenter att titta in i allergikernas värld, precis som hon själv har gjort. – Det kan leda till att man måste ändra på vissa saker, eller skapa nya produkter, men det kan ofta ge mer, både när det gäller försäljning och när det kommer till att ha nöjda och tacksamma kunder. Många matallergiker får lägga mycket energi på att hitta bra och spännande mat och godis. Vi söker med ljus och lykta. Att möta upp det i högre utsträckning kan ge en win winsituation för både producenter och konsumenter. Och det är ju inte bara gott för folk med allergier, utan produkterna kan avnjutas av alla. ■ ▲ Stinas alla hjärtans dag-godis ● Häll 3 dl vitt strösocker i en kastrull och häll försiktigt över 2 dl vatten. Rör inte! ● Tål du så tillsätt en halv dl glukossirap eller 2 msk honung för att undvika kristallisering. ● Koka upp på medeltemperatur och koka till 150–160 grader. Håll termometern stilla. ● Efter 155 grader börjar karamellen gulna och vid 170 grader får du en tydlig karamelliserad smak på sockret. ● Förbered under tiden på bakplåtspapper det du vill använda, till exempel frön, godis, torkad frukt, strössel, silkesband, klubbpinnar. ● Tänk på att det inte kan vara något med synliga sockerkorn, deras kristallisering smittar. ● Häll försiktig upp den väldigt varma karamellsmeten direkt. Börjar den sockra sig och bli vit, koka en ny omgång. Det går inte att rädda en karamell som börjat sockra sig. ● Testa att byta ut vattnet mot saft, te, juice, eterisk olja eller smaksirap för bubbelvatten. Du lär dig snabbt vilka vätskor som klarar så höga temperaturer utan att smaka bränt. Alla hjärtans dag-godiset som görs enligt receptet nedan. Stina Dahlquists webbutik hittar du på langbergetsgard.se.
För dig med allergiska sjukdomar som astma och eksem – Airsonetts frizon är 99,5% ren från partiklar och allergen Den kalla, klara vinterluften är härlig, men kan också ge problem för barn (och vuxna) med allergisk astma. Dessutom tillbringar vi mer tid inomhus och vädrar mindre, vilket gör att exponeringen för allergen som t ex kvalster ökar. Airsonett TLA är den enda kliniskt bevisade behandlingen som tar bort de allergen och partiklar som driver allergiska sjukdomar som astma och atopiskt eksem. Tack vare behandlingen kan dina luftvägar och immunförsvar vila och återhämta sig under natten, så att du bättre klarar allergen även under dagen. Har du eller ditt barn svåra allergiska besvär? Specialistläkare, allergolog eller barnläkare kan bedöma om TLA-behandling är lämplig. Airsonett TLA förskrivs idag till ca 800 vuxna och barn i Sverige med framför allt allergisk astma och atopiska eksem. Airsonett TLA 100 gånger mer effektiv än luftrenare¹ Airsonett TLA har i studier visat sig vara 100 gånger mer effektiv på att ta bort partiklar och allergen i andningszonen, jämfört med luftrenare.1 Frizonen 1: Spilak M, et al. A comparison between temperature controlled laminar airflow device and a room-air cleaner in reducing exposure to particles while asleep. PLoS ONE 2016;11(11): e0166882, 2: Schauer et al, 3: Wang et al; 4: Boyle et al, 5: Pedroletti et al, 6: Gore C et al, 7: Traidl et al airsonett.eu/sv Jobbar du inom vården och vill veta mer om TLA? Behandling med TLA har i ett flertal kliniska studier visat sig effektiv mot allergiska sjukdomar som astma och atopiska eksem.2,3,4,5,6,7 Airsonett TLA är en hembehandling utan farmakologiska biverkningar. Ta gärna kontakt med oss för mer information.
Eucerins sortiment för hyperkänslig hud erbjuder en helhetslösning där alla tre symptomen i den hyperkänslig hudtriangeln hanteras: • En försvagad hudbarriär • Överreaktiva sensoriska fibrer i epidermis • Rodnad hos huden, som ofta beror på inflammation. "Bästa för känslig hud! Denna underbara produkt återfuktar huden dag som natt och jag ser sådan skillnad!" Lowisa om UltraSENSITIVE Soothing Care UltraSENSITIVE & AntiREDNESS FÖR EN LUGN HUD UTAN IRRITATION I VINTER • Lugnande, täckande dagcreme för känslig och rosaceabenägen hud • Lugnar huden och ökar dess tolerans • Med neutraliserade färgpigment som reducerar rodnad och ger en jämnare hudton 1. AntiREDNESS Concealing Day Care SPF 25 • Dag- och nattcreme för hud med rosacea/ benägenhet för synliga blodkärl • Lugnar rodnad och minimerar irritation • Ökar hudens tolerans 2. AntiREDNSESS Soothing Care • Dag- och nattcreme för hyperkänslig hud • Lugnar och lindrar huden • Ökar hudens tolerans 4. UltraSENSITIVE Soothing Care • Rengöringslotion för hyperkänslig hud • Innehåller endast ett begränsat antal ingredienser • Lugnar och lindrar irritation och rodnad 3. UltraSENSITIVE Cleansing Lotion 1 2 3 4 OMEDELBAR HUDKOMFORT, MINIMALT ANTAL INGREDIENSER, PARFYM- & ALKOHOLFRI
PLOCK HJÄLP TILL MEDICINEN ● BEHÅLLARE. Visste du att även äldre barn och vuxna som har en sprejinhalator som behandling vid astma rekommenderas att använda en så kallad spacer? Spacern gör det enklare att få i sig medicinen på korrekt sätt och minskar risken för biverkningar. Barn under fyra år bör använda mask till. ATJOOOO! 9 MYS FRAMFÖR TV:N ● VABBHJÄLP. Riktigt bra filmer kan rädda vilken förkylning eller vabbvecka som helst. Ett tips är därför att kolla in streamingtjänsten Draken film, som drivs av den ideella föreningen Göteborgs filmfestival. Filmtjänsten erbjuder kritikerhyllade, prisbelönta – och riktigt bra – filmer för både barn och vuxna. SPOLA BORT TÄPPAN ● NÄSSKÖLJ. Att skölja näsan med koksaltlösning kan vara skönt när slemhinnorna i näsan är svullna. Dessutom kan det hjälpa vid bihåleproblem. Om du vill kombinera sköljningen med nässprej sköljer du först med koksaltlösningen och sprejar sedan, så att du inte sköljer bort nässprejen. FÖRNYA RECEPT PÅ NÄTET ● TOMT PÅ LÄKEMEDEL. Har receptet på astmamediciner tagit slut? Då kan du skicka en förfrågan om att förnya receptet till din läkare genom att logga in på 1177.se. Om din läkare godkänner förfrågan skickas receptet till ett apotek där du kan hämta ut läkemedlet. Alla mottagningar förnyar dock inte recept via nätet. Läs mer på 1177.se. FOTO: RHINO HORN HONUNG MOT HOSTA ● SMASKIG MEDICIN. Forskningen har inte kunnat visa att hostmediciner gör någon direkt nytta vid hosta orsakad av luftrörsinfektioner. Däremot finns visst vetenskapligt stöd för att honung har en hostdämpande effekt vid förkylningsastma hos barn. Så varför inte prova en sked honung eller lite varmt honungsvatten som lindring inför natten? Livsmedelsverkets råd är dock att undvika att ge honung till barn under ett år. FOTO: COLOURBOX FOTO: COLOURBOX FOTO: COLOURBOX FOTO: CANVA
10 Forskningens stora Genom medicinsk forskning får vi allt större kunskap om hur kroppen och sjukdomar fungerar. När det gäller allergiska sjukdomar har Allergia identifierat fem områden där upptäckter visat sig vara speciellt betydelsefulla för att bättre kunna ställa diagnos och behandla. TEXT LENA GRANSTRÖM & ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX Vaccination mot allergi i över hundra år Första gången allergivaccination skrevs om vetenskapligt var i början av 1900talet när forskare började rekommendera vad som då kallades hyposensibilisering, det vill säga injektioner av extrakt från pollen som behandling av hösnuva och astma. Metoden, som inom vård och forskning kallas allergenspecifik immunterapi, och extrakten som används har blivit både bättre och säkrare. Dessutom är det inte längre bara pollenallergi som kan behandlas, utan även allergi mot till exempel kvalster, katt och hund. Den med allergi mot björk, gräs och kvalster kan i dag också få behandlingen i form av tabletter, i stället för sprutor på en mottagning. Även när det gäller matallergi har det gjorts vissa framsteg de senaste åren, även om det fortfarande behövs mer forskning på området. Behandlingen kallas oral immunterapi och går ut på att barn, under kontrollerade former, får äta små, utprövade doser av födoämnen de är allergiska mot, sommjölk eller jordnötter. Säkrast är forskningsläget vid jordnötsallergi. Forskarna har också kunnat se att oral immunterapi generellt verkar ge bättre effekt ju yngre barnen är. För barn upp till 17 har i stället det nya läkemedlet Palforzia nyligen godkänts i Sverige. Det fungerar på ett liknande sätt som oral immunterapi, eftersom det verkar genom att gradvis öka kroppens förmåga att tåla små mängder jordnöt. Antikropp som signalerar allergi Allergiantikroppen immunglobulin E, IgE, upptäcktes i slutet av 1960talet. Upptäckten gjordes parallellt av de svenska forskarna Gunnar Johansson, Hans Bennich och Leif Wide samt makarna Ishizaka i USA. IgE är en grupp antikroppar som ingår i immunsystemet. De kan binda till receptorer på en viss typ av celler, mastceller, som finns i våra vävnader. När allergen, som till exempel pollen eller jordnöt, träffar på antikropparna släpper mastcellen ut histamin och andra ämnen som framkallar inflammatoriska och allergiska reaktioner. Det allra första blodtestet, RASTtestet, som utvecklades till följd av upptäckten, gjorde att man kan se om en person är sensibiliserad mot ett särskilt allergen. Upptäckten revolutionerade allergiforskningen och har fått betydelse för miljontals patienter över hela världen när det kommer till diagnostik och behandling. Ändrad syn på immunförsvaret Finland har varit ett föregångsland i tankarna kring att ”träna” immunsystemet att bättre tåla det man är allergisk mot. Liksom i Sverige började allergikurvan peka uppåt i Finland på 1960talet. Trots strategier om undvikande och allergisanering gick inte trenden att bryta. Med stöd av forskning introducerades i stället ett helt nytt sätt att tänka kring allergier. Utgångspunkten är toleransträning som ett sätt att förebygga allergiska sjukdomar. Ett led i den nya synen på allergi är att Livsmedelsverket nu rekommenderar att små barn ska få prova på alla sorters födoämnen när de ska introduceras till fast mat (med undantag för dem som av andra orsaker är skadliga för barn under ett år). Inte ens barn i allergiriskfamiljer ska undvika något. Viktigt är att ge de olika födoämnena regelbundet för att bygga upp en tolerans. Studier har också visat att det kan vara gynnsamt att introducera födoämnen redan från tre, fyra månaders ålder. Råden från Barnläkarföreningen är, till skillnad från tidigare, att man inte behöver avstå från att ha husdjur för att undvika att barnen blir allergiska. Tvärtom finns det forskning som pekar på att uppväxt med djur minskar risken för allergi. Undantaget är förstås om någon i familjen redan är allergisk. Ytterligare ett exempel är de lovande studierna kring oral immunterapi. FRAMSTEG TEMA FRAMSTEG Nu kan man skilja äkta nötallergi från en korsreaktion.
11 Biologiska läkemedel träffar målet Ett stort framsteg på astma och allergiområdet är de biologiska läkemedel som numera hjälper många patienter med svår astma, allergi och atopiskt eksem. Det första biologiska läkemedlet var Xolair. Det började användas av astmapatienter i början av 2000talet. Biologisk behandling består av antikroppar som är riktade mot en specifik del av immunförsvaret, till skillnad mot traditionella läkemedel som verkar bredare. Just Xolair slår mot IgEantikroppar som bildas vid allergi. Därför är det mest effektivt vid svår allergisk astma, som det används för även i dag. Flera nya biologiska läkemedel har sedan dess forskats fram som behandling både av fler sorters astma och av andra sjukdomar. En av behandlingarna används till exempel både för svår astma och svårt atopiskt eksem, tillsammans med andra nyare behandlingar som kommit de senaste åren. Forskningen riktar nu in sig på att hitta markörer i kroppen hos patienter som kan användas för att se vilken behandling de kan bli mest hjälpta av. Dessutom försöker forskare hitta en behandling för den sorts astma som kallas T2låg astma, eftersom det tyvärr ännu inte finns något effektivt biologiskt läkemedel för den här astmatypen. Ny metod för att mäta reaktioner Det var en riktig ahaupplevelse för många forskare och läkare när upptäckten av det som då kallades komponentdiagnostiken spreds, från 2005 och framåt. Upptäckten kan sammanfattas så här: bara för att en patients blodprov visat utslag på IgEantikroppar mot till exempel hasselnötter, betyder inte det att patienten har en allergi mot hasselnötter. Vad har då detta inneburit? Jo, i stället för att bara mäta en patients antikroppar mot till exempel hasselnötter kan man i dag undersöka exakt vilka delar i nöten denne reagerar på. Det har gjort det möjligt att till exempel skilja en ”äkta” nöt eller jordnötsallergi från en korsreaktion mot pollen, som ofta ger milda och ofarliga symtom som kli i munnen. Därför är det ibland viktigt att komplettera allergitester med en mer noggrann analys av en patients reaktioner. Numera kallas metoden för molekylär allergidiagnostik. Den kan användas på fler nötter, vissa frukter, ägg och mjölk för att analysera hur svår en allergi verkar vara. Men också vid pälsdjursallergi, där vi i dag vet att det är inte finns några allergivänliga hund eller kattraser. Vilka individer du reagerar på beror i stället på vilka allergena molekyler hos hunden eller katten du är allergisk mot. ■ Allergivaccination, upptäckten av specifika antikroppar, förfinade analysmetoder, biologiska läkemedel och ny kunskap om immunförsvaret är viktiga framsteg inom allergiforskningen.
12 tt av de större framstegen som gjorts i forskningen om astma och allergisjukdomar handlar om den stora förändring som allergidiagnostiken gått igenom. Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi, illustrerar med ett exempel. – Jag fick kontakt med en kille som väldigt gärna ville göra militärtjänst. Men han hade fått reda på att det inte gick, eftersom han hade nötallergi. Killen och hans föräldrar hade läst att det fanns något som kallades korsreaktioner mellan björkpollen och hasselnötter, men läkarna de träffade var inte uppdaterade om den senaste kunskapen. Till slut fick de komma till Christer Janson. Allergitestet gav ett svagt utslag på just hasselnötter. Helt ny var då möjligheten att göra det som då kallades komponentanalys, det vill säga att kunna se exakt vilka delar av nöten en patient reagerar på. – Vi kunde se att det bara var de snälla proteinerna han hade allergiantikroppar mot och att detta förmodligen var kopplat till hans pollenallergi. Vi gjorde en provokation, som visade att nötallergin inte var allvarlig och att han kunde bli militär utan problem. Det var såklart ett stort framsteg för honom, säger Christer Janson. Året var 2009 och Allergia skrev om killen, som hette Erik, och det nya testet –Nya astmabehandlingar är en STOR FRAMGÅNG Förbättrad diagnostik, pollenvaccin och ny effektiv behandling av astma och eksem. Forskningen har tagit några ordentliga kliv framåt det senaste decenniet. Men för att viktiga upptäckter också ska bli framsteg gäller det att vården hänger med. TEXT ZANDRA ZERNELL som ”friade” honom från nötallergin och gjorde att han kunde söka militärutbildningen han drömt om. MÅNGA HAR FÅTT HJÄLP. Sedan dess har Christer Janson och hans specialistläkarkollegor hjälpt många människor med misstänkt nöt eller jordnötsallergi. – Ett annat framsteg är när vi började kunna ge allergenspecifik immunterapi i tablettform som behandling av allergi mot björk, timotej och kvalster. Det har gjort en jätteskillnad för många allergiker. Många fler har kunnat få behandling och även sluppit de biverkningar som kan komma med injektioner. Ett av de största framstegen under senare tid för patienter med riktigt svår allergisk astma är annars de biologiska läkemedlen, menar Christer Janson. Det första läkemedlet, Xolair, kom för ganska länge sedan nu. Men sedan dess har nya behandlingar kommit för fler sorters astma – och förändrat livet för många med svår astma. Vad krävs för att en upptäckt ska bli ett forskningsframsteg? – Att kunskapen kommer ut i samhället, både bland patienter och i vården. Framför allt i primärvården, eftersom det finns så få specialister i allergologi. Alldeles för många med astma och allergi lider i onödan, när de skulle kunna få hjälp med till exempel vaccintablettbehandling av pollenallergi eller biologisk behandling vid svår astma. Vilken roll har läkemedelsbolagen i forskningens framsteg? – Den fria akademiska forskningen är viktig, eftersom mycket av forskningen startar hos oss forskare. Den är alltså bäst på att skapa ny kunskap, men för att kunskapen ska kunna tillämpas i praktiken behövs ofta studier med många patienter där läkemedelsbolagen måste hjälpa till. Det finns dock en risk att upptäckter som skulle kunna bli framsteg inte blir det om läkemedelsbolagen inte ser tillräckliga vinster med att finansiera de större studier som behövs, menar han. Vad kan bli nästa stora framsteg? – Att kunna följa patienter med astma och allergi med hjälp av biomarkörer, i form av till exempel blodprov eller test av utandningsluften, är ett viktigt område som jag tror kan komma att få stor betydelse framöver. Vi gör vissa framsteg redan nu, men förhoppningen är att det ska bli som på diabetesområdet där läkarna kan se exakt hur väl inställd behandlingen är i just det ögonblicket. ■ E – Alldeles för många med astma och allergi lider i onödan. Christer Janson. TEMA FRAMSTEG
WellO2 förbättrar bevisligen andningen med att kombinera andningsmotstånd och vattenånga. Motståndet stärker andningen, samtidigt som ångan fuktar och är slemlösande. Inandning via näsmasken öppnar och lindrar vid nästäppa. Många av användarna har astma, KOL, pollenallergi eller börjar få svagare andning – men även mycket aktiva personer kan optimera andningskapaciteten. Förutom minskad andfåddhet, upplevs ofta förbättrad sömn och ett ökat välbefinnande. Breathe better – Feel better. wello2.se WELLO2 FINNS OCKSÅ I HEMELEKTRONIKBUTIKER SOM ELGIGANTEN, CLAES OHLSON, ELON, MEDIA MARKT OCH SVENSK HÄLSOKOST.SE Erbjudande genom Allergia: 1895 kr (Ord. pris 2595 kr) Gäller endast på wello2.se och t.o.m 28 februari 2023. Rabattkod: ALLERGIA
14 så på hur det skulle bli när hon blir äldre och ska på kalas själv eller sova över hos en kompis. Hur mycket mer ansvar hon kommer att behöva ta, säger Fernanda. Då fick familjen ett brev hem, där Alba erbjöds att vara med i en studie av en ny behandling mot jordnötsallergi. Metoden heter oral immunterapi och går ut på att äta små, successivt ökande doser av jordnötter för att ”vänja” immunförsvaret vid att tåla dem. Albas föräldrar bestämde sig för att tacka ja. En anledning var att pappa Rickard själv genomgått så kallad allergenspecifik immunterapi, allergivaccinering, mot sin pollenallergi i form av små regelbundna injektioner av björk och gräspollen. – Jag förstod på ett ungefär vad behandlingen gick ut på och det gjorde att vi kände oss trygga i att låta Alba prova, säger han, samtidigt som Alba hoppar upp i hans knä och visar upp en av sina många teckningar. ENORMT FRAMSTEG. Vid första besöket på allergimottagningen fick Alba göra en provokation för att se hur svår hennes allergi var. Det slutade med att läkarna var tvungna att ge henne adrenalinspruta. Men tack vare hennes och hennes föräldrars stora tålamod är läget i dag ett helt annat. Ett års dagliga doser av jordnötter har förändrat livet för familjen. – Det är ett enormt framsteg. Även om vi ibland frågar om innehållet, behöver vi inte oroa oss för allt hon äter. Bara att hon kan äta saker som det Alba tränar på att äta För ett år sedan bar Alba, fyra år, med sig sin akutmedicin överallt. I dag kan hon äta 25 jordnötter utan besvär – och lämna medicinen hemma. – Vi är så glada för framstegen hon gjort, säger Albas mamma Fernanda Montenegro. TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO JOHAN KINDBOM lba sticker gaffeln i en av de tre jordnötsbågarna som ligger på tallriken framför henne. Hon tar en liten tugga och gör en lätt grimas. Jordnötsbågarna är inte det godaste hon vet. Däremot vet hon att det är viktigt att hon äter dem. – Duktig tjej, berömmer mamma Fernanda Montenegro. Glöm inte att ta lite vatten efter! För Alba har den här stunden blivit en vana. Sedan ett år tillbaka äter hon sina bågar vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Varför då? När Alba var två år gammal fick hon i sig en jordnöt av misstag hos en släkting – och blev riktigt dålig. – Hon kräktes, svullnade upp och fick nässelutslag. Vi ringde 1177, som sa åt oss att åka till sjukhuset med en gång. Där fick hon adrenalin och blev kvar över natten för övervakning. Det var en jättejobbig upplevelse att se henne så dålig, säger Fernanda. Hon hade även reagerat på jordnötter en gång tidigare och det konstaterades att Alba hade jordnötsallergi. Hon fick flera adrenalinsprutor utskrivna att bära med sig överallt. ERBJUDANDE OM STUDIE. För mamma Fernanda och pappa Rickard började ett nytt liv. De rensade ut allt som kunde vara en risk ur köksskåpen och läste noggrant på alla innehållsförteckningar. – Vi blev mer vaksamma, dubbelkollade allt hon åt och ordnade så att hennes närmiljö skulle bli så trygg och säker som möjligt. Vi tänkte ockJORDNÖTTER A Fernanda Montenegro. – Oavsett om jordnötsallergin försvinner helt eller bara blir mildare påverkar det hennes liv avsevärt. TEMA FRAMSTEG
15 står ”spår av nötter” på är en stor skillnad för oss, säger Rickard. Forskningsstudien pågår fortfarande, så det går inte att dra några säkra slutsatser om Albas förbättring än. Men den provokation som görs efter ett år, då hon fick äta 25 jordnötter i form av jordnötssmör, klarade hon galant. Eftersom metoden fortfarande är ganska ny vet forskarna inte heller helt säkert hur länge effekten kommer att finnas kvar. Har immunförsvaret lärt sig att tåla jordnötter för gott eller behöver toleransen ”underhållas” med jordnötter då och då? Hur det än blir är Albas föräldrar glada för de framsteg hon gjort. – Oavsett om jordnötsallergin försvinner helt eller bara blir mildare påverkar det hennes liv avsevärt. Fördelarna överväger både processen med att få in rutinen i vardagen och osäkerheten med hur det blir framöver, säger Fernanda. Pappa Rickard håller med. – Förhoppningsvis kan fler barn få möjlighet att få den här behandlingen i framtiden, säger han. ■ Forskare försöker behandla jordnötsallergi I den svenska studien SmaChO – Oral immunterapi till små barn med jordnötsallergi har 75 barn med jordnötsallergi i åldern 1–3 år lottats till att antingen äta en liten dos jordnötter varje dag i form av jordnötsbågar, eller till att undvika jordnötter. Dosen trappas långsamt upp till en underhållsdos motsvarande drygt en jordnöt om dagen. Behandlingen ska fortsätta i tre år. Fyra veckor efter att den avslutats kommer forskarna undersöka hur många av barnen som fortfarande tål jordnötter, jämfört med i kontrollgruppen. Forskarnas förhoppning är att barnens immunförsvar ska lära sig att tolerera jordnötter och att behandlingen ska kunna användas i vården. Fyraåriga Alba är tvåspråkig och kallar jordnötsbågarna hon äter varje dag för mani, som betyder just jordnötter i Chile. Hon får dem mot slutet av dagen eftersom hennes föräldrar upplever att hon blir lite trött av dem. ” Det är ett enormt framsteg. Vi behöver inte oroa oss för allt hon äter.
16 dagsläget vet vi inte vad kläderna vi bär lämnar för ämnen på vår hud. Kläder har ingen innehållsdeklaration och många länder har heller ingen reglering för användningen av kemikalier. Även om det finns vissa regleringar för tyger inom Europa så är det svårt att veta varifrån kläderna i affären kommer. – Mycket av våra kläder importeras och därför vet vi inte vad huden exponeras för, berättar Ulrika Nilsson, professor i analytisk kemi vid Stockholms universitet. Forskaren Ulrika Nilsson och doktoranderna Josefine Carlsson och Tim Åström har utvecklat en metod som undersöker vilka kemikalier som finns i textilier. – Apparaten skannar för de ämnen som huden kan ta upp, säger Josefine Carlsson. HUDNÄRA KLÄDER. En liten tygbit i ett rör värms upp. Föreningarna förångas och transporteras in i en köldfälla. Den hettas upp och gasen som bildas åker in i ett rör. Där separeras De spårar kemikalier Vilka ämnen exponeras huden för genom kläderna? Det har nu blivit möjligt att ta reda på. Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod som screenar kemikalier i tyger. Mängden kemikalier visade sig vara mycket högre än de trott. TEXT ANGELICA BERG FOTO JENS SJUNNESSON molekylerna utifrån vikt, som sedan visas i form av ett stapeldiagram på datorn. Sedan börjar forskarnas detektivarbete för att förstå vilka ämnen som staplarna representerar. – Det är inte lätt att förklara hur det går till, skrattar Ulrika Nilsson. Det har tagit ett par år att forska fram screeningmetoden. Att optimera alla inställningar har varit tidskrävande, men nu fungerar allt som det ska. – Forskningen har finansierats med stöd av bland annat Astma och Allergiförbundets Forskningsfond. Det bidraget har varit väldigt viktigt, poängterar Ulrika Nilsson. Under arbetet har de testat en stor mängd tyger i olika färger, framför allt billiga och medeldyra plagg i polyester och bomull. – Vi har testat vanliga, hudnära kläder, såsom strumpor och sportbh:ar. Vi har inte haft fokus på något speciellt märke eller butik, förklarar Josefine Carlsson. FÖRVÅNANDE RESULTAT. Resultaten från screeningen har förvånat dem. Mängden kemikalier i kläderna var mycket högre än de hade trott. Vissa värden var skyhöga. De förvånades också över att hitta andra kemikalier än förväntat. – Många av ämnena kommer från färgningsprocessen. Det är troligen inte rena färger som används utan de innehåller en hel del föroreningar från framställningen. Framför allt är det sådana ämnena som kan vara hälsofarliga. Vi hade inte förväntat oss en så stor mängd, berättar Ulrika Nilsson. Hur kroppen påverkas av kontakten med kemikalierna är inte känt. Forskning pågår men liknande ämnen har visat sig vara allergiframkallande och misstänks även kunna orsaka cancer. – Ämnena som vi har hittat tas lätt upp av kroppen, men för att kunna uttala oss säkert om hälsoeffekterna krävs mer forskning, säger Josefine Carlsson. Färgämnen anses vara en av de vanligaste orsakerna till textilallergi. För den som är allergisk eller reagerar på kläder är det viktigt att känna till att forskarna hittat andra ämnen I I KLÄDER Doktoranden Josefine Carlsson och professor Ulrika Nilsson har, tillsammans med doktoranden Tim Åström, utvecklat en apparat som upptäcker olika ämnen i textilier. ▲ TEMA FRAMSTEG
17 En liten bit av tyget läggs i ett rör som sedan placeras i apparaten för att värmas upp, så att de kemiska föreningarna förångas.
18 än förväntat. Allergimottagningar testar framför allt för andra kemikalier än de som forskarna nu huvudsakligen identifierat i screeningen. – Mottagningarna borde kanske testa för andra ämnen. Det är en viktig kunskap som projektet har gett. Ur allergisynpunkt kan det vara bättre att använda naturmaterial, även om vi inte vet så mycket om dem heller, säger Ulrika Nilsson. SVÅRT FÖR KONSUMENTEN. Ännu så länge har forskningen bara skrapat på ytan. Därför är det svårt att handla kläder kemikaliemedvetet. Hittills har ett plagg stuckit ut i deras studier: svarta träningsshorts i återvunnen polyester. Även andra mörka tyger verkar innehålla en större mängd kemikalier. Men, poängterar forskarna, studierna är ännu så länge små. – För att kunna uttala oss säkert behöver vi screena i större skala, säger Ulrika Nilsson. När Ulrika Nilsson själv köper kläder tänker hon inte på deras innehåll. Hon tänker snarare på miljön och köper hellre ett fåtal plagg med bra kvalitet. – Att minska konsumtionen är mer miljövänligt än att handla flera billiga plagg, säger hon. Att tvätta kläderna kan reducera mängden kemikalier och därför kan begagnade plagg vara mer skonsamma för huden. Men det krävs många tvättar och vissa kemikalier finns ändå kvar. – Hursomhelst är det bättre för miljön att handla second hand, säger Ulrika Nilsson. Att screena tyger skulle också kunna ge riktlinjer för vilka kläder som bör återvinnas. Kanske tyger med en hög mängd kemikalier inte borde användas igen. – Det kan också bero på hur nära kroppen man har kläderna. Ytterkläder har ju inte hudkontakt, säger Josefine Carlsson. STORT INTRESSE. För att screena ett klädesplagg krävs bara en liten bit tyg. Apparaten kan scanna ett stort antal olika tyger och processen tar en timma. Metoden kommer förhoppningsvis att öka medvetenhet om vad kläderna innehåller. Det verkar finnas ett stort intresse. – Diskussionen om kemikalier i tyger har blivit större på senare tid. Vi har också haft kontakt med myndigheter angående forskningen, berättar Josefine Carlsson. Eftersom tyger kan tillverkas, färgas och sys i olika fabriker är det svårt att följa textiliernas väg i framställningen. Nya kemikalier kan tillsättas i alla led i processen. För att hjälpa konsumenten skulle det behövas ett system för märkning och kontroll av kläder, tycker Ulrika Nilsson och Josefine Carlsson. – Kläder borde kontrolleras, precis som livsmedel märks och testas genom stickprover av Livsmedelsverket, anser Ulrika Nilsson. Snart kommer resultaten från forskningen att publiceras officiellt. I vår påbörjas också screening av textilier i större skala, troligen med fokus på naturmaterial och barnkläder. – I framtiden ökar förmodligen miljömedvetenheten och då minskar nog mängden kemikalier automatiskt. Kemikalier behövs för att färga kläder, men det gäller att använda så lite som möjligt och inte de farligaste ämnen, säger Ulrika Nilsson. ■ Forskargruppen har framför allt testat billiga och medeldyra hudnära plagg av polyester och bomull, till exempel strumpor och sport-bh:ar. ▲
19 tillfället ska behandlas. Att upptäcka försämringar i tid och kunna anpassa behandlingen är en viktig förutsättning för god astmakontroll. Men det betyder inte att alla patienter ser nyttan och tycker att det är värt besväret att själv kontinuerligt kontrollera sin lungfunktion. DIGITALA JOURNALER. Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för vårdgivare att dela journalinformation så att vårdpersonal kan ta del av information som finns hos andra vårdgivare, om patienten har gett sitt samtycke till det. – Att vårdpersonal har tillgång till korrekt och sammanhållen information om en patient är av stor vikt för att ha möjlighet att ge bra vård. Det sparar administrativ tid som i stället kan läggas på kontakten med patienten, förklarar Caroline Hagberg, affärsområdeschef för verksamhetstjänster på Inera, som ansvarar för bland annat NPÖ och 1177. – Patienten behöver inte heller ha hela sin sjukdomshistoria aktuell. Det skapar tid att fokusera på individens behov, Kan patienten vara säker på att all viktig information visas? – Alla vårdgivare är gemensamt överens om att det är viktigt att göra all sin information tillgänglig inom ramen för vad lagstiftningen medger. Det finns dock ett antal parametrar som medför att detta ännu inte har kunnat realiseras, till exempel Digitalisering av vården – för patientens bästa? Vad innebär den digitala utvecklingen för patienterna? Allergia tar en titt på för- och nackdelar med digitala vårdbesök, journaler och ett verktyg för egenmonitorering vid astma. TEXT SUSANNE ROMBERG FOTO COLOURBOX Myndigheten för vård och omsorgsanalys gav 2020 ut rapporten Tre perspektiv på digitala vårdbesök. Där fick de svarande föreställa sig att de skulle söka vård för astma, övre luftvägsinfektion eller lindrig depression. Undersökningen visade att patienterna föredrog fysiska vårdbesök i primärvården framför videobesök. Väntetid, vilken vårdpersonal som deltar i besöket, vilken relation patienten har till vårdpersonalen och vårdpersonalens tillgång till patientens samlade journal var viktiga kvalitetsaspekter som påverkade den upplevda värderingen av ett videobesök. Kort väntetid värderades högst. Att videobesöket sker med vårdpersonal som man känner sedan tidigare värderades lägre än övriga aspekter. Dock inte av äldre personer och personer med kronisk sjukdom som astma. De tillfrågade läkarna vid fysiska primärvårdsmottagningar såg både möjligheter och risker med digitala vårdbesök. De ansåg bland annat att tillgängligheten kan öka för patienten. Om digitala vårdbesök är effektiva för att ställa diagnos berodde enligt läkarna på vilket sjukdomstillstånd det gällde. Krav på till exempel bankid och teknik för digitala möten kan vara ett hinder för en del äldre som därför kan uppleva det svårare att nå vården. DIGITALT SJÄLVTEST. Asthmatuner är en app med tillhörande spirometer där patienten kan testa sin lungfunktion och få rekommendation om hur astman för gamla system som ska bytas ut. Det finns även vissa verksamheter som har ett legalt skyddsvärde och därför inte delas. Individen kan dessutom ha valt att spärra viss information som då inte blir tillgänglig. NPÖ tillsammans med den teknik och infrastruktur som Inera, regionerna och kommunerna byggt upp ger möjligheter att dela information mellan flera parter och tjänster, men också möjlighet för individen att få åtkomst till sin egen sammanhållna information via 1177 Journalen och även andra tjänster som till exempel Provsvar, Tidbok på webben, Meddelanden, och Läkemedel. – Under de omständigheter vi har haft de senaste åren med pandemi, så har nyttan varit stor för alla individer att kunna söka och få svar på frågor och även ta del av provsvar från covidtester. Detta har avlastat vården enormt mycket, säger Caroline Hagberg. ■ TEMA FRAMSTEG –Krav på teknik kan vara ett hinder för äldre. Kort väntetid värderas högt vid digitala vårdbesök.
20 Under namnet MatSara har Sara Clarstedt länge delat med sig av recept på facebook och på sin egen blogg. Nu har hon gett ut sin första kokbok och bjuder här på några av recepten och tipsen ur den. RECEPT & FOTO SARA CLARSTEDT Äggfri omelett Vardagsräddarna Ett frasigt yttre och ett saftigt och framför allt luftigt och mjukt inre. Gör med valfri fyllning, vegansk eller med till exempel skinka. Flera ingredienser går att justera, byta och skippa. Du kan dels byta hela solrosfrökonceptet mot enbart vätska, du kan byta mjölsorter, du kan ändra smaksättningen. Men det här är min favorit, med det underbara svarta svavelsaltet kala namak för lätt ”äggaktig” smak och med den näringsrika inaktiva bjästen för lätt ostig smak. 2 dl solrosfrön vatten för blötläggning 1 dl kokosmjölk, ren asiatisk och tillsatsfri 1 dl vatten 2 tsk äppelcidervinäger 2 msk majsmjöl 2 msk majsstärkelse 1 tsk fiberhusk 0,5 tsk xanthangummi 0,5 tsk bakpulver 0,5 tsk kala namak (svavelsalt) 1 msk b-jäst (ger ostig smak) 2 krm gurkmeja (för färg) 1 msk ljus sirap 2 msk olja 1 nypa vitt salt 1 nypa peppar olja för stekning valfri fyllning Blötlägg frön ett par timmar för bästa resultat, men det går att göra på fuskvis och använda torra. Sila av fröna, men det är okej om lite vatten finns kvar. Mixa samman frön, vatten och kokosmjölk till en smågrynig massa. Sila genom en småmaskig sil, inte durkslag (för stora hål) och inte kaffefilter (inga hål). Pressa med en sked eller slev så att du verkligen arbetar ut maximalt av vätskan. Den krämiga vätskan du får ut vispar du samman med övriga ingredienser till en tjock smet. Hetta upp en oljad panna till medelhög temperatur. Bred ut smeten i pannan, sänk temperaturen till låg, på det viset får du en frasig yta, men en långsam tillagning av omelettens inre. Toppa smeten med fyllning. När du fått lite yta på omeletten underifrån kan du vända ena halvan över den andra så att du får en halvcirkelformad omelett med fyllningen inuti. Platta till lite. Stek några minuter på vardera sida på låg värme. Låt vila någon minut innan servering. Tips Kasta inte frömassan du silat bort. Du kan återanvända den för fler omeletter, bara fyll på vätska och mixa igen. Du kan förvara den i kyl eller frys. Du kan också använda frömassan i brödbak eller i några av mina andra recept där frömassa är basen. I KÖKET RECEPT
21 RECEPT ▲ Grundtanken är att man har en krämig såsbas/vätska som man tillsätter mjöl, men även fiberhusk/xanthan och aningen bakpulver så att den vid gräddning i ugnen både lyfter och blir lätt och luftig, men samtidigt blir stabil och håller fyllningen på plats. Man kan använda sig av allt från potatispuré till salsa som grund. Till 3 dl vätska/ bas, av konsistens som yoghurt, fungerar tillägg av cirka 2–3 msk mjöl/stärkelse och 1 tsk fiberhusk samt 1 krm vardera av xanthan och bakpulver. Man kan även finrivna i lite potatis eller morot för lite mer stabilitet, likaså kan man blanda i kokt ris. Här är mitt favoritrecept. Basen är solrosfrön, men melonkärnor fungerar också. Stanningen ger både en krispig yta och ett stabilt, men ändå luftigt och lätt, inre. 2 dl solrosfrön vatten för blötläggning 1 dl kokosmjölk 2 msk mjölkfritt margarin eller neutral olja 2 tsk äppelcidervinäger 1 tsk b-jäst 1 dl chilisås, tacosalsa, krossade tomater eller ajvar relish 0,5 dl vegansk variant på vegansk färskost eller annat likvärdigt substitut 2 msk majsstärkelse 1 tsk fiberhusk 1 krm xanthangummi 1 krm bakpulver salt peppar valfri smaksättning Blötlägg frön åtminstone 20 minuter. Sila fröna. Mixa samman solrosfrön med kokosmjölk, margarin, vinäger och b-jäst till en lätt grynig massa. Sila massan i finmaskig sil, det är vätskan som silas ut som Stanning till matpaj Färskost En naturell och mild variant på pålägg att ersätta färskost eller kanske till och med smörgåsmargarin med. Går att använda naturell eller smaksatt. Den naturella fungerar också bra som substitut för färskost i bakning. Den smaksatta fungerar bra att grädda i ugn som fyllning i färsbiffar eller lövbiffsrullader. Naturell 2,5 dl kokosmjölk 1 krm salt 1 tsk äppelcidervinäger 2 msk majsstärkelse 2 krm xanthangummi 1 msk mjölkfritt margarin (går att byta mot kokosolja) Exempel på smaksättning Pressad vitlök, riven pepparrot, finhackade örter, finhackad stekt svamp Blanda samman samtliga ingredienser förutom margarinet i en kastrull och koka upp under omrörning tills det tjocknar. Ta av från plattan och vispa i margarinet lite i taget. Häll upp i en värmetålig skål, låt svalna och kyl sedan. När helt kyld och stelnad, rör/vispa/mixa på nytt upp för en mjukare konsistens. Blanda eventuellt i valfri smaksättning. man använder. Arbeta runt rejält i frömassan för att få ut så mycket vätska som möjligt. Man får ut ungefär 1,5 dl såsbas. Fyll ut med salsa/chilisås och vegansk färskost för att få 3 dl vätska. Mixa samman. Behöver du fylla ut mer kan du tillsätta lite vatten. Målet är en trögflytande vätska. Blanda vätskan med majsstärkelse, fiberhusk, xanthan och bakpulver. Vispa ihop och smaka av, krydda efter eget tycke. Blanda helst stanning med fyllning eller häll direkt över pajfyllning i förgräddade pajskal. Toppa eventuellt med vegansk ost. Grädda mitt i ugnen på 175–200 °C i cirka 30 minuter (tiden varierar beroende av storlek på och typ av fyllning i pajen), avsluta med grilleffekt de sista 5 minuterna för krisp. Tips Blanda lite av det bortsilade frökrosset i stanningen för krisp i pajfyllningen. Du kan också torka det i ugnen och blanda i müsli eller blanda med 1–2 msk mjöl för att göra en deg som du kan använda som pajbotten.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=