10 Forskningens stora Genom medicinsk forskning får vi allt större kunskap om hur kroppen och sjukdomar fungerar. När det gäller allergiska sjukdomar har Allergia identifierat fem områden där upptäckter visat sig vara speciellt betydelsefulla för att bättre kunna ställa diagnos och behandla. TEXT LENA GRANSTRÖM & ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX Vaccination mot allergi i över hundra år Första gången allergivaccination skrevs om vetenskapligt var i början av 1900talet när forskare började rekommendera vad som då kallades hyposensibilisering, det vill säga injektioner av extrakt från pollen som behandling av hösnuva och astma. Metoden, som inom vård och forskning kallas allergenspecifik immunterapi, och extrakten som används har blivit både bättre och säkrare. Dessutom är det inte längre bara pollenallergi som kan behandlas, utan även allergi mot till exempel kvalster, katt och hund. Den med allergi mot björk, gräs och kvalster kan i dag också få behandlingen i form av tabletter, i stället för sprutor på en mottagning. Även när det gäller matallergi har det gjorts vissa framsteg de senaste åren, även om det fortfarande behövs mer forskning på området. Behandlingen kallas oral immunterapi och går ut på att barn, under kontrollerade former, får äta små, utprövade doser av födoämnen de är allergiska mot, sommjölk eller jordnötter. Säkrast är forskningsläget vid jordnötsallergi. Forskarna har också kunnat se att oral immunterapi generellt verkar ge bättre effekt ju yngre barnen är. För barn upp till 17 har i stället det nya läkemedlet Palforzia nyligen godkänts i Sverige. Det fungerar på ett liknande sätt som oral immunterapi, eftersom det verkar genom att gradvis öka kroppens förmåga att tåla små mängder jordnöt. Antikropp som signalerar allergi Allergiantikroppen immunglobulin E, IgE, upptäcktes i slutet av 1960talet. Upptäckten gjordes parallellt av de svenska forskarna Gunnar Johansson, Hans Bennich och Leif Wide samt makarna Ishizaka i USA. IgE är en grupp antikroppar som ingår i immunsystemet. De kan binda till receptorer på en viss typ av celler, mastceller, som finns i våra vävnader. När allergen, som till exempel pollen eller jordnöt, träffar på antikropparna släpper mastcellen ut histamin och andra ämnen som framkallar inflammatoriska och allergiska reaktioner. Det allra första blodtestet, RASTtestet, som utvecklades till följd av upptäckten, gjorde att man kan se om en person är sensibiliserad mot ett särskilt allergen. Upptäckten revolutionerade allergiforskningen och har fått betydelse för miljontals patienter över hela världen när det kommer till diagnostik och behandling. Ändrad syn på immunförsvaret Finland har varit ett föregångsland i tankarna kring att ”träna” immunsystemet att bättre tåla det man är allergisk mot. Liksom i Sverige började allergikurvan peka uppåt i Finland på 1960talet. Trots strategier om undvikande och allergisanering gick inte trenden att bryta. Med stöd av forskning introducerades i stället ett helt nytt sätt att tänka kring allergier. Utgångspunkten är toleransträning som ett sätt att förebygga allergiska sjukdomar. Ett led i den nya synen på allergi är att Livsmedelsverket nu rekommenderar att små barn ska få prova på alla sorters födoämnen när de ska introduceras till fast mat (med undantag för dem som av andra orsaker är skadliga för barn under ett år). Inte ens barn i allergiriskfamiljer ska undvika något. Viktigt är att ge de olika födoämnena regelbundet för att bygga upp en tolerans. Studier har också visat att det kan vara gynnsamt att introducera födoämnen redan från tre, fyra månaders ålder. Råden från Barnläkarföreningen är, till skillnad från tidigare, att man inte behöver avstå från att ha husdjur för att undvika att barnen blir allergiska. Tvärtom finns det forskning som pekar på att uppväxt med djur minskar risken för allergi. Undantaget är förstås om någon i familjen redan är allergisk. Ytterligare ett exempel är de lovande studierna kring oral immunterapi. FRAMSTEG TEMA FRAMSTEG Nu kan man skilja äkta nötallergi från en korsreaktion.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=