12 tt av de större framstegen som gjorts i forskningen om astma och allergisjukdomar handlar om den stora förändring som allergidiagnostiken gått igenom. Christer Janson, professor och överläkare i lungmedicin och allergologi, illustrerar med ett exempel. – Jag fick kontakt med en kille som väldigt gärna ville göra militärtjänst. Men han hade fått reda på att det inte gick, eftersom han hade nötallergi. Killen och hans föräldrar hade läst att det fanns något som kallades korsreaktioner mellan björkpollen och hasselnötter, men läkarna de träffade var inte uppdaterade om den senaste kunskapen. Till slut fick de komma till Christer Janson. Allergitestet gav ett svagt utslag på just hasselnötter. Helt ny var då möjligheten att göra det som då kallades komponentanalys, det vill säga att kunna se exakt vilka delar av nöten en patient reagerar på. – Vi kunde se att det bara var de snälla proteinerna han hade allergiantikroppar mot och att detta förmodligen var kopplat till hans pollenallergi. Vi gjorde en provokation, som visade att nötallergin inte var allvarlig och att han kunde bli militär utan problem. Det var såklart ett stort framsteg för honom, säger Christer Janson. Året var 2009 och Allergia skrev om killen, som hette Erik, och det nya testet –Nya astmabehandlingar är en STOR FRAMGÅNG Förbättrad diagnostik, pollenvaccin och ny effektiv behandling av astma och eksem. Forskningen har tagit några ordentliga kliv framåt det senaste decenniet. Men för att viktiga upptäckter också ska bli framsteg gäller det att vården hänger med. TEXT ZANDRA ZERNELL som ”friade” honom från nötallergin och gjorde att han kunde söka militärutbildningen han drömt om. MÅNGA HAR FÅTT HJÄLP. Sedan dess har Christer Janson och hans specialistläkarkollegor hjälpt många människor med misstänkt nöt eller jordnötsallergi. – Ett annat framsteg är när vi började kunna ge allergenspecifik immunterapi i tablettform som behandling av allergi mot björk, timotej och kvalster. Det har gjort en jätteskillnad för många allergiker. Många fler har kunnat få behandling och även sluppit de biverkningar som kan komma med injektioner. Ett av de största framstegen under senare tid för patienter med riktigt svår allergisk astma är annars de biologiska läkemedlen, menar Christer Janson. Det första läkemedlet, Xolair, kom för ganska länge sedan nu. Men sedan dess har nya behandlingar kommit för fler sorters astma – och förändrat livet för många med svår astma. Vad krävs för att en upptäckt ska bli ett forskningsframsteg? – Att kunskapen kommer ut i samhället, både bland patienter och i vården. Framför allt i primärvården, eftersom det finns så få specialister i allergologi. Alldeles för många med astma och allergi lider i onödan, när de skulle kunna få hjälp med till exempel vaccintablettbehandling av pollenallergi eller biologisk behandling vid svår astma. Vilken roll har läkemedelsbolagen i forskningens framsteg? – Den fria akademiska forskningen är viktig, eftersom mycket av forskningen startar hos oss forskare. Den är alltså bäst på att skapa ny kunskap, men för att kunskapen ska kunna tillämpas i praktiken behövs ofta studier med många patienter där läkemedelsbolagen måste hjälpa till. Det finns dock en risk att upptäckter som skulle kunna bli framsteg inte blir det om läkemedelsbolagen inte ser tillräckliga vinster med att finansiera de större studier som behövs, menar han. Vad kan bli nästa stora framsteg? – Att kunna följa patienter med astma och allergi med hjälp av biomarkörer, i form av till exempel blodprov eller test av utandningsluften, är ett viktigt område som jag tror kan komma att få stor betydelse framöver. Vi gör vissa framsteg redan nu, men förhoppningen är att det ska bli som på diabetesområdet där läkarna kan se exakt hur väl inställd behandlingen är i just det ögonblicket. ■ E – Alldeles för många med astma och allergi lider i onödan. Christer Janson. TEMA FRAMSTEG
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=