Allergia_1-23

18 än förväntat. Allergimottagningar testar framför allt för andra kemikalier än de som forskarna nu huvudsakligen identifierat i screeningen. – Mottagningarna borde kanske testa för andra ämnen. Det är en viktig kunskap som projektet har gett. Ur allergisynpunkt kan det vara bättre att använda naturmaterial, även om vi inte vet så mycket om dem heller, säger Ulrika Nilsson. SVÅRT FÖR KONSUMENTEN. Ännu så länge har forskningen bara skrapat på ytan. Därför är det svårt att handla kläder kemikaliemedvetet. Hittills har ett plagg stuckit ut i deras studier: svarta träningsshorts i återvunnen polyester. Även andra mörka tyger verkar innehålla en större mängd kemikalier. Men, poängterar forskarna, studierna är ännu så länge små. – För att kunna uttala oss säkert behöver vi screena i större skala, säger Ulrika Nilsson. När Ulrika Nilsson själv köper kläder tänker hon inte på deras innehåll. Hon tänker snarare på miljön och köper hellre ett fåtal plagg med bra kvalitet. – Att minska konsumtionen är mer miljövänligt än att handla flera billiga plagg, säger hon. Att tvätta kläderna kan reducera mängden kemikalier och därför kan begagnade plagg vara mer skonsamma för huden. Men det krävs många tvättar och vissa kemikalier finns ändå kvar. – Hursomhelst är det bättre för miljön att handla second hand, säger Ulrika Nilsson. Att screena tyger skulle också kunna ge riktlinjer för vilka kläder som bör återvinnas. Kanske tyger med en hög mängd kemikalier inte borde användas igen. – Det kan också bero på hur nära kroppen man har kläderna. Ytterkläder har ju inte hudkontakt, säger Josefine Carlsson. STORT INTRESSE. För att screena ett klädesplagg krävs bara en liten bit tyg. Apparaten kan scanna ett stort antal olika tyger och processen tar en timma. Metoden kommer förhoppningsvis att öka medvetenhet om vad kläderna innehåller. Det verkar finnas ett stort intresse. – Diskussionen om kemikalier i tyger har blivit större på senare tid. Vi har också haft kontakt med myndigheter angående forskningen, berättar Josefine Carlsson. Eftersom tyger kan tillverkas, färgas och sys i olika fabriker är det svårt att följa textiliernas väg i framställningen. Nya kemikalier kan tillsättas i alla led i processen. För att hjälpa konsumenten skulle det behövas ett system för märkning och kontroll av kläder, tycker Ulrika Nilsson och Josefine Carlsson. – Kläder borde kontrolleras, precis som livsmedel märks och testas genom stickprover av Livsmedelsverket, anser Ulrika Nilsson. Snart kommer resultaten från forskningen att publiceras officiellt. I vår påbörjas också screening av textilier i större skala, troligen med fokus på naturmaterial och barnkläder. – I framtiden ökar förmodligen miljömedvetenheten och då minskar nog mängden kemikalier automatiskt. Kemikalier behövs för att färga kläder, men det gäller att använda så lite som möjligt och inte de farligaste ämnen, säger Ulrika Nilsson. ■ Forskargruppen har framför allt testat billiga och medeldyra hudnära plagg av polyester och bomull, till exempel strumpor och sport-bh:ar. ▲

RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=