Allergia_2-16

28 måste också titta på vilka diagnosgrupper som är störst bland våra kunder, fortsätter Kristina Hagström. En förutsättning för denna hightech version av att följa en läkares ordination är att det blivit rela­ tivt enkelt att kartlägga vanor och värden digitalt. Snart höjer ingen på ögonbrynen ifall du har sen­ sorer i dina skor som skickar data till en server om hur mycket du promenerar, eller kontaktlinser som mäter din blodsockernivå. I flera engelskspråkiga länder använder sig försäkringsjätten Discovery av me­ toden. Deras stadigt växande häl­ soprogram går ut på att förändra försäkringstagarnas hälsobeteen­ de med lägre försäkringskostnad som morot. Om du som kund slu­ tar röka, deltar i viktminsknings­ program eller regelbundet går på hälsokontroller och gym sjunker liv eller sjukförsäkringspremierna. Ju fler hälsosamma data du skickar in, desto lägre pris på försäkringen. Skandias Kristina Hagström ser metoden som en möjlighet att förbättra hälsan. – Provresultat och indikatorer kan kontrolleras digitalt och när det upptäcks att patienten är på väg in i ett skov kan läkaren kalla in patienten till ett besök. Man upptäcker risker tidigt och arbetar förebyggande i stället för att starta behandlingen först då patienten är inne i ett skov, säger hon. DYRARE FÖR HÖGRISKKUNDER. Karin Lidman, affärsområdeschef på försäkringsbolaget Nordea Liv & Pension, säger att även Nordea är nyfiken på denna modell. Men hon ser utmaningar med att kartlägga varje persons hälsobeteende digitalt. Försäkringsbolagen vill KARTLÄGGA din hälsa Försäkringsbolag i England och USA belönar försäkringstagare som lever hälsosamt och rapporterar in sina hälsodata till bolagens databanker. I Sverige undersöker nu Skandia modellen, och utesluter inte astmapatienter som målgrupp. Men digital kartläggning av beteenden och gener innebär risker för vissa patientgrupper. TEXT RICKARD JAKBO FOTO COLOURBOX I dag kostar privata sjuk och livförsäkringar i regel inte mer för dig som har anlag för sjuk­ domar. Försäkringsbolagen bryr sig oftast inte heller om ifall du lever ohälsosamt med ökad hälsorisk. Det viktiga för dem är att sjukdo­ men inte brutit ut innan försäkringen tecknas. Men i framtiden kan kostnaden bero på hur hälsosamt du lever, och hur mycket hälsodata du skickar till försäkringsbolagens databanker. Skandia är ett av de försäkringsbolag som kom­ mit längst i Sverige med digital hälsa kopp­ lat till försäkringar. De undersöker hur grupper av mer eller mindre ohäl­ sosamma kunder skulle kunna komma in i de ordinarie försäk­ ringarna. En positiv konsekvens kan bli att redan sjuka personer skul­ le kunna försäkras om de sköter sig, hävdar Skandia. – För att lyckas måste vi bygga en digital motorväg och ett digitalt flöde där tekniken blir lättillgänglig och samtidigt innebär direktkontakt med läkare, säger Kristina Hagström, som är hälsostrateg på Skandia. HÄLSOSAMMA DATA. Bolaget vill hitta en modell där de föreslår människor med kronisk sjukdom att följa ett visst program där försäkringsgivaren samlar in data om hälsobeteendet. Om patienten sköter sig kan de komma in i den vanliga försäk­ ringen. Det är tänkbart att astmapatienter blir en av patientgrupperna. – Vi har inte bestämt vilken diagnosgrupp vi ska börja med. Det kan till exempel bli mag och tarmsjukdomen IBS, parkinson eller astma. Vi –Vi måste tänka igenom vilket samhälle vi vill ha E-HÄLSA