Allergia_2-17

18 K onserveringsmedel tillsätts i nästan alla kosmetiska pro- dukter för att de ska hålla längre. Det gäller särskilt när produkterna innehåller mycket vatten, eftersom vatten är en grogrund för bak- terier och svamp. Kruxet med konserve- ringsmedel är att de även kan ge upphov till kontaktallergier – och ett av de mest allergiframkallande medlen är methyli- sothiazolinone, som ofta förkortas MI. – MI godkändes som konserverings- medel i kosmetika 2005. Fem år senare började en del kliniker som gör lapptes- ter för att utreda kontaktallergier att testa sina patienter för MI. Sedan dess har kontaktallergierna mot MI ökat explosionsartat, säger Carola Lidén, professor emeritus i yrkes- och miljöder- matologi. FLER DIAGNOSER. Eftersom antalet upptäckta fall av allergi ökat så fort går det till och med att tala om en epidemi, menar hon. En anledning till ökningen är att vården blivit bättre på att diag- nostisera allergi mot MI. Sedan 2014 ingår MI i den så kallade basserie av testämnen som patienter med kontakt- allergiska eksem testas för i Sverige. Innan dess var det bara specialkliniker som kunde ställa diagnosen. – Men vi har även sett att industrin ökat sin användning av MI under den här tiden. Mörkertalet är förmodli- gen också väldigt, väldigt stort. Det är överhuvudtaget väldigt få personer med kontaktallergier som blir lapp- testade. När det gäller MI har ämnet testats rutinmässigt under så pass kort tid, så många med allergi mot MI vet helt enkelt inte om det, säger Carola Lidén. ÄVEN I TVÅL. MI kan finnas i alla typer av kosmetika och i handtvål, schampo och balsam. När norska motsvarighe- ten till Konsumentverket testade hand- tvålar innehöll drygt hälften av dem det allergiframkallande konserverings- medlet. Är det då tillåtet att använda MI i kosmetika, trots allergiriskerna? Först använde industrin en kombination av MI och ett liknande ämne, methyl- chloroisothiazolinone. Kombinationen, som ofta förkortas MCI/MI, används fortfarande som konserveringsmedel i vissa produkter. Men EU har förbjudit ämnet i kosmetika som stannar kvar på huden, som smink, krämer och deodo- ranter. Den 12 februari blir också MI som enskilt ämne förbjudet. Precis som med MCI/MI gäller det förbudet dock en- bart krämer och andra produkter som stannar kvar på kroppen – inte sådant som tvål, schampo och balsam. Där finns bara den restriktion som gäller för alla kosmetiska produkter, att hal- terna inte får överstiga en viss gräns. Betyder det att produkter som sköljs bort, så kallade rinse off-produkter – är säkra att använda? Just detta undersök- Konserveringsmedel bakom Konserveringsmedel i kosmetika och hudvårdsprodukter ligger bakom en stor del av alla kontakt- allergier. Framför allt ökar nu allergierna mot konserveringsmedlet methylisothiazolinone (MI). – Man kan tala om en epidemi, säger Carola Lidén, professor i yrkes- och miljödermatologi. tes i en studie vid Karolinska institutet för ett par år sedan. I studien fick för- sökspersoner med MI-allergi tvätta ett område på ena armen med flytande tvål som innehöll MI fem gånger om dagen i 20 sekunder under ett par veckors tid. GAV EKSEM. Nästan alla fick då eksem på testområdet, samtidigt som försöks- personerna i kontrollgruppen inte fick några reaktioner alls. Reaktionerna kom både när halten av MI låg på den nivå som godkänts av EU och när hal- ten minskats till hälften. – Detta visar att man inte kan säga vad som är säkra nivåer i tvål, trots att tvålen sköljs av noga. Men man kan konstatera att den gräns som satts av EU är alldeles för hög, säger Carola Lidén, som är en av forskarna bakom studien. Samtidigt som användningen av MI ökat i kosmetiska produkter har en ALLERGIEPIDEMI TEXT ZANDRA ZERNELL FOTO COLOURBOX Carola Lidén. FOTO ANNA PERSSON KONTAKTALLERGI