Allergia_2-21

29 KORTISON ortison finns naturligt i kroppen, i form av ett hormon som produceras i binjurarna, och heter då kortisol. Läkemedlet kortison, eller kortikosteroider, är helt enkelt syn- tetiskt framställt kortisol. Kortisolet är livsviktigt för flera av kroppens funktioner, och bidrar bland annat till att reglera vatten-, salt-, fett-, kolhydrat- och proteinbalansen. Det gör också våra kroppar bättre rustade för att hantera stressituationer, då det bland annat har en viktig roll för att bekämpa in- fektioner och reparera skadade vävnader i kroppen. VANLIGT LÄKEMEDEL. Kortison används i en rad olika läkemedel, till exempel i astmainhalatorer, nässprej, tabletter mot akuta allergiska reaktioner och i krämer för eksembehandling. Risken för bi- verkningar är störst vid sprutor direkt i blodet eller lederna, eller vid intag av tabletter. Det är mindre vanligt med biverkningar vid an- vändning av kortison i någon av de andra former- na, och biverkningarna är då också oftast lokala och mindre allvarliga, som till exempel näsblod, heshet och svampinfektioner i munnen. Till de allvarligare biverkningarna hör benskör- het, osteoporos. Kortisonbehandling är den vanligas- te orsaken till så kallad sekundär osteoporos, vilket kan leda till att man får en ökad risk för frakturer. HÖG DOS UNDER LÅNG TID. Du behöver inte vara orolig om du endast äter en mindre dos under en kort period. Om du däremot ska äta kortison under flera månaders tid och över fem milligram per dag, så fördubblas risken för att utveckla osteoporos och andra svårare biverkningar. Det beror på att om du inhalerar höga doser kortison eller tar kortisontabletter minskar krop- pens egna kortisolproduktion och kroppen behöver tid för att reglera den naturliga kortisolproduktio- nen själv igen. Detta är anledningen till att man alltid bör avsluta en längre tids högdosbehandling med en gradvis nedtrappning av dosen. – Risken för biverkningar ökar med mängden kortison och längden på behandlingen, säger Ni- kolaos Lazarinis, allergolog och biträdande över- läkare på Karolinska sjukhuset. Ju högre doser och ju längre tid behandlingen pågår, desto större är riskerna, men även de som har behandling med låga doser kan ha en risk för biverkningar eftersom risknivån är individuell. INTE MER ÄN NÖDVÄNDIGT. Om man tar flera oli- ka kortisonpreparat, till exempel inhalerad astma- medicin, nässprej, och dessutom har eksem som be- handlas med kortisonsalvor samtidigt ackumuleras mängden i kroppen, förklarar Nikolaos Lazarinis. Därför är det viktigt att inte ta mer kortison än nödvändigt. – Nässprejerna har en lägre steroiddos än inhala- tionsmedicinerna, men man måste titta på den totala mängden. Vad gäller astman försöker man därför oftast att kombinera inhalationssteroider med ett annat långtidsverkande luftrörsvidgande preparat, för då kan man hålla inhalationssteroiderna på en lägre nivå. – Har behandlingen ingen effekt måste man, is- tället för att bara höja mängden kortison, även titta på andra parametrar, till exempel om patienten in- halerar korrekt, om diagnosen är rätt eller om det är något annat än astman i sig, till exempel reflux eller en allergi som är problemet. – Sedan finns det de som har en svårbehandlad astma, som bör remitteras till allergispecialist och göra fenotypning för att se vilken typ av astma de har och välja lämplig behandling. Då kan man på Buster Mannheimer. Som patient med allergi eller astma har du förmodligen kommit i kontakt med kortison i någon form. Det är vanligtvis mycket effektivt, men har också en del välkända biverkningar. Du behöver inte känna oro vid användning enligt din läkares ordination, men det är viktigt att inte ta mer kortison än nödvändigt. K TEXT SUSANNAH ELERS ▲ Nikolaos Lazarinis. effektivt – men inte riskfritt