Allergia_2-21

MYCKET POSITIVA BESKED från beslutsfattare vad gäller ett nationellt allergiprogram, nationella riktlinjer för allergi- vården och ett statligt ansvar för pollenprognoserna. Dess- utom en massa delad kunskap och stort engagemang. Så skulle man kunna sammanfatta den stora allergikonferensen. Den digitala konferensen Allergilyftet i mitten av mars nådde nära 1000 anmälda deltagare. De kunde se och höra ett program från huvudscenen, som blandade livesändning med filmade inslag. Dessutom kunde man klicka sig till mässhallar med digitala utställningsmontrar, till ett rum med ett tjugotal faktafilmer om olika ämnen och andra rum där man kunde mötas och prata med varandra. Moderator var tidigare socialministern Göran Hägglund, som säkert lotsade alla genom dagens program och ledde några paneldiskussioner. Förbundets beskyddare H.M. Drottningen inledde konfe- rensen med ett tal i vilket hon bland annat sa: – För många barn med allergi och föräldrar med allergiska barn är aktiviteter som andra upplever som roliga i stället en källa till oro. Att ständigt behöva vara vaksam, att inte kunna äta det andra äter eller göra det andra gör – allt detta gör att många barn känner sig annorlunda och begränsas i sin vardag. – Ibland kan allergier växa bort. Men för många varar de hela livet. Därför är det viktigt att vi inte heller glömmer bort äldre med allergier. Till exempel inom äldreomsorgen, en fråga som ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Äldre- och demensvården behöver erbjuda goda, allergisäkra mil- jöer där alla kan må bra. MYNDIGHETERNAS ANSVAR. Flera forskare berättade om rön inom sina respektive områden som skulle kunna minska antalet som blir allergiska och göra livet bättre för dem som lever med allergi. Rön som behöver spridas bland allmänheten, men framför allt implementeras i vården. För att åstadkomma detta behövs en nationell samordning – ett nationellt allergiprogram. Vad borde ett svenskt allergiprogram innehålla? Hur om- sätter vi forskningsresultat i praktiken? Vilken myndighet ska få ansvaret? Det diskuterade Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, Livsmedelsverkets general- direktör Annica Sohlström samt Mattias Fredricson, enhets- chef på Socialstyrelsen med ansvar för nationella riktlinjer. Ingen ville ta på sig ett övergripande ansvar, eller peka ut någon annan myndighet som ansvarig, men höll med om behoven och öppnade för ett ökat samarbete. Mattias Fredricson avslutade med att säga att mycket framkommit under dagen som han tar med sig och öppnade för att det kan bli nationella riktlinjer för allergi. POLITISKA BESLUT. Vad måste göras och vem tar an- svar? Det diskuterade Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott, Dag Larsson (S), ledamot av riksdagens socialutskott och Marie Morell (M), ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation. De var eniga om att det behövs ett nationellt program i någon form. – Jag kan mycket väl tänka mig att vi tar initiativ till ett allergiprogram i Sveriges riksdag, sa Dag Larsson och Acko Ankarberg Johansson höll med: – Det är en spännande och genomförbar idé; en 10-års- horisont, vi är överens om målen och sedan så samlar vi ihop vad var och en ska göra. Även när det gäller ett statligt ansvar för pollenmät- stationerna var de båda politikerna ense. – Det pågår ett arbete just nu för att staten ska ta ett mer strukturerat ansvar för att det ska finnas pollenmätstationer över hela Sverige, det ser jag fram emot, sa Dag Larsson. – Jag förutsätter att regeringen tar initiativ och ser till att det här blir av, instämde Acko Ankarberg Johansson. 36 –framgångsrik konferens ger hopp FÖRBUNDET ALLERGILYFTET