Allergia_2-21

7 Pollenallergi hos barn ökar Det vanligaste är att pollenallergi debuterar i skolåldern. Men ett fåtal yngre barn kan utveckla en pollenallergi tidigare än så. När det uppstår tidigt i livet har barnen ofta andra samtidiga allergier, som eksem och matallergi. De är helt enkelt allergibenägna barn. TEXT LOUISE CEDERLÖF FOTO COLOURBOX tt pollenallergi främst drabbar barn i skolåldern, från åtta års ålder, är välkänt sedan tidi- gare. Men hur är det, bör- jar det bli vanligare att pollenallergi- debuten kryper längre ner i åldrarna? – Nej, inte riktigt. Den allra vanli- gaste debutåldern är fortfarande i skol- åldern. Men – det har däremot blivit vanligare med pollenallergi och då kan man tänka sig att de barn som debu- terade tidigt förut var färre än de är i dag. Nu är det fler barn totalt som får själva sjukdomen, säger Emma Goksör, barnallergolog vid Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Därmed inte sagt att barn under skolåldern inte kan få pollenallergi. I en av Emma Goksörs studier uppgav 22 procent att de hade allergisk rinit vid tolv års ålder. Och i den gruppen fanns en mindre andel som hade besvär redan vid fyra års ålder. – De barn som debuterar tidigt, vid fyra års ålder, har ofta tidiga allergiska manifestationer av andra slag, som ek- sem och matallergi, främst mot ägg och mjölk. De har tidigt visat att de kan bilda allergiantikroppar, de är allergiska individer. De har också större risk att fortsätta ha besvären när de blir äldre, i min studie hade de kvar sin pollenallergi när de kom upp i tolvårsåldern. FÖLJER ETT MÖNSTER. När vi föds har vi inget förvärvat immunförsvar, vi har ännu inte börjat tillverka specifika antikroppar mot det vi stö- ter på i vår omgivning. För att göra det måste vi träffa på saker som virus och bakterier, och så fungerar det även med det vi blir sensibiliserade mot och gör IgE-antikroppar mot, förklarar Emma Goksör. Och den här ordningen, i vilken tur vi bildar allergiantikroppar och blir sen- sibiliserade mot olika ämnen, följer ett visst mönster hos de barn som utvecklar allergi: först kommer de vanligaste mat- allergierna under de första levnadsåren, och sedan i förskoleåldern/skolåldern, de luftburna allergenen som pollen och pälsdjur. Varför är det så, att det luftburna kom­ mer senare? – Vi vet inte varför det är så, men vi vet att det är så. På något sätt triggar luftburna allergen immunförsvaret lite senare. Men för att sammanfatta: man kan utveckla pollenallergi även som litet barn men det är väldigt ovanligt under spädbarnsåret. Under förskoleåren före- kommer det lite mer för att sen bli ännu vanligare i skolåldern. MER POLLEN. Att pollenallergi blivit vanligare kan delvis förklaras med att det är mer pollen i omlopp, vilket i sin tur tros bero på varmare temperaturer på grund av klimatförändringar. Tren- den de senaste decennierna har varit att pollenallergi stadigt ökar bland befolk- ningen även om det verkar ha mattats av något nu. – Bland unga vuxna så har mer än var fjärde person en allergisk rinit, hos barn i tolvårsåldern är det ungefär var femte, medan det hos fyraåringarna handlar om mellan fem till tio procent (ett av 10–20 barn). Pollenallergi är den van- ligaste orsaken till allergisk rinit, men besvär av kvalster och pälsdjur före- kommer också. SVÅRARE STÄLLA DIAGNOS. För att di- agnostisera små barn med pollenallergi görs på samma sätt som hos vuxna: anamnes och testning för att se om man är sensibiliserad (bildat allergiantikrop- par). Det kan antingen göras via prick- test eller blodprov. Men bara för att man är sensibiliserad betyder det inte att man är allergisk, det krävs också att man har symtom. Det kan vara svårare att tyda diffusa symtom hos mindre barn och ibland vi- sar proverna på en lägre grad av sensibi- lisering än hos vuxna, alternativt ingen sensibilisering alls, trots att barnet har alla de klassiska symtomen som trötthet och besvär från ögon och luftvägar. – Ibland kan man fånga besvären lite innan det blir en tydlig sensibilisering. Då kan det vara värt att ta om provet en tid senare, för att se om allergianti- kroppar har bildats. Så även en låggra- dig sensibilisering kan betyda någonting och är inte något man kan bortse ifrån. Då kan man pröva medicinering med antihistamin, de är ofarliga och väl tes- tade hos barn. LÄKEMEDEL FÖR BARN. Antihistamin finns som tabletter och flytande medi- cin, men också som nässpray och ögon- droppar. Därutöver finns kortisonspray till näsan och ögondroppar som inne- A Emma Goksör. TEMA POLLEN ▲