28 ” Båda två har lång erfarenhet av astma och allergier. De blev headhuntade till uppdraget efter att själva varit aktiva medlemmar och ofta deltagit i diskussioner. En administratör behöver vara aktiv men inte nödvändigtvis kunnig. Frågor och funderingar kan bollas med övriga i administratörsgruppen. – Man behöver vara några stycken personer som delar på ansvaret, säger Sara Clarstedt. – Vi har lång erfarenhet och kan oftast hantera funderingar som dyker upp. Ibland frågar någon till exempel om en ny medicin som jag inte känner till men då brukar jag läsa på och skaffa mig kunskap, berättar Leenu Hernejärvi. Ibland kontaktas hon på Messenger av någon medlem i gruppen. Men då förklarar hon att frågor ska diskuteras i gruppen, inte privat. – Som administratör behöver man ha gränser så att man inte blir någons personliga rådgivare, säger Leenu Hernejärvi. Även om Facebook-grupperna är viktiga och fyller ett stort behov ska fysiska träffar, till exempel Astma- och Allergiförbundets, inte underskattas. – Facebook ska inte konkurrera med patientföreningars verksamhet. Det är annorlunda att ses och diskutera, säger Leenu Hernejärvi. MÄRKS INOM SJUKVÅRDEN. Enligt David Aronsson, specialistläkare i allergologi i Skånes universitetsjukhus, märks det i sjukvården att Facebookgrupper är viktiga för många, kanske de fyller rollen som äldre släktingar tidigare hade då man diskuterade olika funderingar med varandra. – Vården har inte resurser att hantera alla vardagliga frågor. Genom grupperna får man en bild av hur andra personer i samma situation agerar. Han märker att patienter får input från grupperna, inte minst inom födoämnesallergi. Ibland tar de upp olika saker som de läst på Facebook. – Att fundera och reflektera är över lag positivt. Mat är ett klurigt ämne som många känner ett behov av att prata om. Men det händer att någon lyssnat på till exempel råd om medicinering som de fått på sociala medier. Ibland har patienter självdiagnostiserat, tror sig till exempel ha en födoämnesallergi och undviker därför vissa födoämnen. Men i själva verket är det något annat som orsakar ens hälsoproblem. – Ibland är Facebook-råden felaktiga och det kan göra att man söker vården först när det har gått långt. Även om faran inte är akut så kan det långsiktigt innebära problem. SÄRSKILJA RÅD. Det är inte helt enkelt att särskilja ett bra Facebook-råd från ett dåligt. Men om någon uttalar sig tvärsäkert om någon annans sjukdom eller medicinering bör man vara kritisk. – En viss medicinering kanske inte funkar för alla och den andra kanske inte har samma problem som jag har. Därför är det bättre att skriva hur man själv gjorde och hur det funkade för en själv. Vissa frågor, såsom konkreta funderingar om sin egen behandling, bör inte ställas i en Facebookgrupp. – Man ska inte ändra något i sin medicinering utan att förankra hos läkaren. Däremot kan man få inspiration från gruppen på saker att ta upp med läkaren. Den som behöver rådgivning om akuta symtom bör kontakta sjukvården, inte Facebook. – Men välfungerande grupper brukar hantera det på ett bra sätt. Administratörerna bryter den typen av frågor tidigt och hänvisar till läkare. Om man inte gör det kan det gå snett. ■ ▲ Vården har inte resurser att hantera alla vardagliga frågor. Genom grupperna får man en bild av hur andra personer i samma situation agerar. Leenu Hernejärvi. David Aronsson. Sara Clarstedt.
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=