31 Dessutom är maskinerna dyra, prislappen landar på en miljon styck. I USA används en billigare apparat, som kostar runt 80 000 kronor. Den fungerar ungefär som den tyska modellen, men är inte alls lika säker och inte heller den känner igen al och sälg. – Vi har haft en sådan maskin bredvid vår egen fälla på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i två år nu, men än så länge fungerar den inte så bra, säger han. Samtidigt uppdateras maskinerna hela tiden. – När man köper en maskin får man med utrustning så att man kan träna den på nya pollenslag. Om vi tränar en maskin på sälg och al utvecklas algoritmerna, säger Björn Gedda. KOPPLA TILL VÄDRET. I dag skulle en övergång till automatiska pollenanalyser i Sverige inte omedelbart hjälpa allergiker, förklarar han. Det finns osäkerhetsmoment i manuella mätningar också. Men för ännu säkrare pollenprognoser krävs att man laborerar med andra variabler än bara uppdaterar pollenfällorna – till exempel behövs fler mätstationer, förklarar han. I Sverige har vi i dag 20 mätstationer. Mätningarna behöver också automatiskt kopplas ihop med meteorologiska data, anser han. – I framtiden vill vi ha ett europeiskt nätverk med automatiska pollenstationer i hela Europa. Men också ett system där pollendata kopplas ihop med det världsomspännande nätverket för väderdata, säger han. Björn Gedda är övertygad om att vi kommer att ha automatiska nätverk för pollenanalys i Sverige inom en överskådlig framtid, troligen inom fem till tio år, men det kan också gå betydligt fortare. Inom kort väntas resultat från en forskningsstudie där man har jämfört några olika automatiska maskiner för pollenanalys. – Om en av maskinerna är jättebra på det här så har vi finansiering till att börja köpa in maskiner redan nästa år, säger han. ■ Än så länge räknas pollenkornen manuellt på Palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet. Pollen från tall (de små med öron), gran (de stora med öron) och björk (de runda).
RkJQdWJsaXNoZXIy NDg2ODU=